Allting har sin tid

Borta bra men hemma bäst.

Igår morse vaknade jag av Makarskas kyrkklockor som slog sju slag. Idag (söndag) vaknade jag till ljudet av grannens gräsklippare.

Sambon och jag är alltså åter hemma i Timrå.

Vår vecka i Makarska i Kroatien har varit helt igenom fantastisk, och jag känner att den fullständigt kravlösa tillvaron har gjort mig gott. Den mesta av tiden tillbringade vi på, och omkring, den tre kilometer långa strandpromenaden där mat och bad fanns inom nära räckhåll. Egentligen hade vi också tänkt att göra några utflykter, men den intensiva värmen (som höll sig mellan 30 och 40 grader) gjorde att vi slopade det.

Men allting har sin tid. Efter en vecka är man trött på den stekheta värmen och den ständiga jakten efter en skuggig fläck på den överbefolkade stranden. När en vecka har gått är man också mätt på grillad mat och ett dagligt intag av bärs. Efter att ha tillbringat en vecka med att ständigt bära omkring på en PET-flaska med vatten har jag även övergivit planerna på att bosätta mig i Kroatien (se föregående inlägg).

Istället var det jätteskönt att få sova i mina lagom svala sängkläder här hemma i Timrå. De genomsvettiga sängkläderna i Makarska saknade jag inte ett dugg.

Men sammantaget har alltså resan varit helskön och vi är helt inställda på att resa till Kroatien igen. Kanske reser vi då istället under våren eller hösten för att slippa den allra "värsta" värmen.

Bilden ovan visar Herr Turist när han befinner sig i en badsituation. Av säkerhetsskäl behöll jag dock hatten på.

För övrigt har vill jag också berätta att jag länkar till MormorMu och hennes tävling.