På väg mot Norge - fast utan passkontroll

 
Just nu befinner vi oss på några dagars semestervistelse på västkusten, närmare bestämt i Strömstad. Som på så många andra håll i Sverige är det jättevarmt och vi ägnar dagarna åt att bada och åka omkring i bilen (när det är 34 grader utomhus kan det faktiskt vara skönt att ge sig iväg på en halvtimmes bilfärd och få lita svalka av bilens air condition). 
 
Vi bor på en jättetrevlig (och jättestor) camping, stax utanför Strömstad, där vi hyrt en liten campingstuga. Känslan är att vi tillhör de ytterst få svenska campinggäster på stället, ty här är fullständigt belamrat av långliggande husvagnsmänniskor från Norge med både bokhyllor och platt-TV i förtälten. 
 
Att bo på en camping är en bekymmerslös och lättsam tillvaro, långt från vardagens alla måsten. Men vi har dock noterat på webbens nyhetsflöde (vi har naturligtvis våra iPads med oss) att världen står i brand - i Gaza, i Ukraina, och snart också i Norge. 
 
I Norge råder högsta terrorberedskap. Norska myndigheter har fått indikationer att terrorister planerar ett attentat i landet och alla transportvägar in i Norge står därför under största bevakning; flygplatser såväl som landsvägar. 
 
Inte långt ifrån där vi befinner oss nu (typ två mil) finns en av de hårdast trafikerade gränsövergångarna mellan Sverige och Norge, nämligen E6 vid Svinesund. Enligt uppgifter i media kollas här samtliga fordon som passerar gränsen till Norge - och alla i bilarna måste visa sina pass. 
 
För att få en lite fläkt av världspolitiken bestämde vi oss därför igår att ta en sväng till Norge. Kanske skulle jag få möjlighet att fota några k-pistbeväpnade norska gränspoliser, och med riktig tur även få bilder på några terrorister som blir gripna mitt på Svinesundsbron. 
 
Bilkön innan gränsövergången var lång och framme vid tullkontrollen var motorvägen avspärrad och samtliga fordon blev dirigerade till ett område några hundra meter bort. Inne på området fick alla fordon åka genom en stor hangarliknande byggnad full med poliser. Ingen av poliserna tog dock någon större notis om mig och sambon i vår Volvo V70, och vi fick åka rakt igenom - utan att varken behöva visa något pass eller bli kroppsvisiterad. 
 
Lite synd tycker jag. De bilderna kunde ha blivit spännande.
 
Väl inne i Norge svängde vi av till Halden, en liten stad strax innanför gränsen. Där köpte vi varsin mjukglass och åkte sedan tillbaka till vår lilla campingstuga i Strömstad. 
 
Bilden ovan tog jag i bilen på väg in i den norska polishangaren.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Norge, terrorhot, terrorister, gränskontroll

Ett hårt regn föll mitt i sommarvärmen

 
För närvarande råder det sommar. Dessutom är det solsken och varmt i luften (vilket inte är en självklarhet bara för att det är sommar). Det bästa av allt är att jag också har semester. 
 
Årets juli har faktiskt bjudit på ett helt fantastisk semesterväder med temperaturer som stundtals snuddat vid 30-gradersstrecket. Här hemma går jag bara omkring och njuter av ledighet, sommar och långa sovmornar. 
 
Fast några regnskurar har det faktiskt kommit. Några gånger också med lite åska. Härom dagen small det till riktigt ordentligt och jag fick skynda mig ut för att ta in dynorna från trädgårdsmöbeln. Åskskuren gick dock över ganska snabbt, men när allt var lugnt igen upptäckte jag att nånting hänt på gräsmattan. På videon ovan kan man se vad som hände. 
 
För övrigt råder sommarstiltje här på bloggen. Risken finns att sommarstiltjen också kommer att hålla i sig ett tag. Så länge kan man titta på de bilder bloggskribenten lägger upp på Instagram. Kolla här
 
Passar på att önska alla fans en fortsatt trevlig sommar!
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Sommar, regn, åska, semester, Timrå

Nu är skateparken körklar

 
För ett och ett halvt år sedan startade bygget av en skatepark utanför mitt jobbfönster. Nu verkar den snart vara färdig. All betong är på plats, en gräsmatta har anlagts mitt i parken, och några buskar och träd har planterats i anslutning till området. Det arbete som pågått under veckan har utförts av en grävmaskin som, vad jag förmodar, lägger sista handen (skopan) vid anläggningen.
 
Några skateboardåkare har redan börjat åka i de kuperade betongformationerna, trots att anläggningen ännu inte riktigt har öppnat. Men byggjobbarna på plats verkar inte speciellt störda över det.
 
Men frågan är: är det bra eller är det dåligt med en skateramp mitt i stan? Förfular den stadsbilden eller tillför den ett mervärde? Kommer den att bli ett tillhåll för a-lagare eller en plats där ungdomar kan samlas och ha roligt?
 
Själv tycker jag det var ett bra initiativ att bygga skateparken. Det här kommer säkert att ge liv och rörelse (i positiv bemärkelse) i området och dessutom tycker jag anläggningen blev snygg - nästan som ett konstverk.
 
Ännu så länge är den ljusgrå betongen helt fri från dekorationer men jag antar att det inte dröjer länge förrän den första grafittimålningen dyker upp. Undrar om det kommer att bli någon officiell invigning av Sundsvalls nya attraktion.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Skatepark, Sundsvall, skateboard, skateramp

Jag har också bitit en annan människa

 
Jag ska erkänna direkt att jag inte är så där överdivet intresserad av det pågående fotbolls-VM. Men jag vet i alla fall så mycket att det äger rum i Brasilien och att Sverige inte är med. Och jag har också noterat att en av spelarna, Luis Suárez i Uruguays landslag, bet en motspelare under en match mot Italien.
 
Det var tydligen inte första gången Suárez bet en motståndare under pågående fotbollsmatch. Vid två tidigare tillfällen har det inträffat, och man kan undra hur denne Suárez egentligen är funtad. Att bitas känns inte så väldigt sportsligt. "Det handlade om frustration i stridens hetta", förklarade dock Luis Suárez  i en intervju i Sports Illustrated. Okej..?
 
Men faktum är att även jag vid ett tillfälle har bitit en annan människa. Och det gjorde jag därför att jag var frustrerad och förbannad.
 
Det hela utspelade sig när jag gick i mellanstadiet och åkte skolbuss till och från skolan. Skolbussen, en minibuss, var oftast fullsatt med elever, och bland dessa fanns en kille som gick årskursen över mig. Denne gosse var, kort sagt, inte alls trevlig.
 
Killen ifråga hade nämligen tagit för vana att nypa mig i benet under resorna med skolbussen - varje tur till skolan, och varje tur från skolan. Och det var inte heller några små försynta nyp han delade med sig av - han tog i med hela handen, och han klämde till allt vad han orkade.
 
Jag hade ständigt ett gäng blåmärken på mina lår.
 
Detta pågick under delar av fjärde årskursen och under hela årskurs fem. Under årskurs sex upphörde hans tilltag helt eftersom han då börjat högstadiet och därmed gick i en annan skola (och åkte med en annan skolbuss).
 
Men när det så var dags för även mig att börja i högstadiet hamnade vi åter i samma skola - och också i samma skolbuss (fast denna gång i en större buss med fler elever).
 
Under hemresan efter min första dag på högstadiet kom Mr Bad Guy från mellanstadiet och satte sig bredvid mig. Med ett hånflin greppade han tag om mitt lår och gjorde sig redo att klämma till. Då brast det för mig. Jag blev så fruktansvärt arg, och utan att tanken hann passera något sorts klokhetsfilter i hjärnan så bet jag killen i handen - riktigt ordentligt.
 
Under stort jubel från övriga elever i bussen kastade sig min plågoande sig iväg bakåt i bussen och sedan dess hände det aldrig någon gång igen att han försökte nypa mig.
 
Översittare ska hållas kort. Fast kanske är det trots allt inte alltid nödvändigt att bitas.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om mobbing, fotbolls-vm, uefa, fotboll, brasilien

Det där trädet vid E4 norr om Uppsala

Ibland inträffar saker som gör att man lyfter lite exta på ögonbrynen. Exempelvis när man åker på den nya sträckningen av E4 förbi Uppsala - alltså den där sträckan där hastighetsbegränsningen är 120 kilometer i timmen på motorvägen.
 
Strax norr om Uppsala växer nämligen ett träd mitt emellan de båda körriktingarna. Jag vet inte vilket trädslag det handlar om men grejen är att just detta träd verkar ha blivit en riktig kändis. Trädet i fråga har fått en egen sida på Facebook och i skrivande stund har mer än 53 000 personer checkat in just här.
 
Det handlar alltså om ett träd intill motorvägen. Ett helt vanligt träd.
 
Jag har inget som helst problem med det - tvärtom. Jag tycker det är riktigt kul. Men det intressanta är hur en hajp av det här slaget kan uppstå. Ingen har lagt ner pengar på någon marknadsföringskampanj, ingen har åkt land och rike runt för att hålla föredrag om trädet, ingen har skrivit någon artikel om storyn i Aftonbladet.
 
Ändå har hela 53 000 människor checkat in på Facebook här, vid ett träd på den uppländska slätten intill motorvägen.
 
Jag tycker det är fantastiskt.
 
Jag hittade ett inlägg om trädet på en annan blogg. Läs det här. Bilden har jag lånat från den bloggen.
 
 
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Det där trädet vid E4, trädet, E4, Facebook, hajp, marknadsföring

Tänk om jag är en feminist..?

 
Alldeles nyss gjorde jag SVTs valbarometer (finns på SVTs hemsida). Med hjälp av den kan man ta reda på vilket parti som ligger närmast ens egna åsikter, så att man lättare kan ta ställning till hur man ska rösta i valet i september. 
 
I valbarometern får man svara på vilka åsikter man har inom en lång rad områden, allt från vård och skola till ekonomi och invandring. Man har också möjlighet att hoppa över frågor man inte har någon åsikt om. När man svarat på alla frågorna får man ett resultat i form av ett diagram där åsikterna matchats med de olika partiernas. 
 
Enligt mitt resultat stämmer mina åsikter överens till 83 procent med Feministiskt Initiativs. På andra plats (80 procent) Vänsterpartiet och först på tredje plats det parti jag är medlem i; Socialdemokraterna (73 procent). 
 
Nu undrar jag: är det mig eller sossarna det är fel på?
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, socialdemokraterna, Fi, feministiskt initiativ, Schyman

RSS 2.0




Evenemang och konserter


Evenemang och konserter