Göran Hägglund och den kristna svenska högern



"Löntagarna har fått en försämring genom att A-kassan har höjts."

Ovanstående konstaterande kommer från Göran Hägglund, Kristdemokraternas partiledare som ikväll utfrågats i TV1. Göran Hägglund pratar mycket och väldigt snabbt, och han säger så mycket att han ibland trasslar in sig i sitt eget resonemang. När det blev tal om pensionärernas och löntagarnas skatter pladdrade han så intensivt så att, i alla fall jag missade logiken.

KD har ju tidigare pratat mycket om kristen etik, och i våras läste jag i media om en KD-politiker som föreslog att statsministern skulle avsluta alla sina tal med "Gud välsigna Sverige". Förebilden var amerikanska politiker som alltid säger "God bless America" i samband med sina tal.

Jag vill vara tydlig och säga att jag respekterar människor som har en kristen tro. För mig får man tro på vilken religion som helst, bara man respekterar sina medmänniskor (för övrigt tycker jag det finns inslag i buddhism som faktiskt verkar tilltalande).

Men när KD pratar om kristen etik, kryddat med lite homofobi och en gnutta elitistisk syn på familjen, så går i alla fall mina tankar till den kristna högern i USA. Väldigt många amerikaner påstår sig vara religiösa men vilka värderingar har de egentligen? Samma amerikaner som säger "God bless America" är ju samtidigt emot en allmän sjukförsäkring.

Här i Sverige pratar KD i sina valbudskap om att man ställer upp för verklighetens folk. Men vilka räknar man egentligen in i den gruppen. Alla lever väl i någon sorts verklighet, men våra respektive verkligheter ser väl bara lite olika ut.

Bilden ovan har jag hämtat från KDs pressbilder på deras hemsida.

Aftonbladet:
Hägglund i SVT: ”Jag är ingen feminist”
Göran Hägglund får högt betyg
”Lustigkurren Hägglund kliver fram”

DN:
KD vill minska skatteklyftan

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Valsedlarna valets stora behållning



Snart är det val i Sverige. Och till valet hör valsedlar.

Idag dök de första kuverten med olika partiers valsedlar upp bland reklamen från ICA och MediaMarkt. Själv tycker jag det är ganska kul. Jag brukar lusläsa alla röstsedlar från samtliga partier för att se vilka namn som står där. Vissa namn känner jag ju igen, men ibland har jag fått några rejäla aha-upplevelser.

Under de valrörelser som passerat under årens lopp har jag emellanåt utbrustit: "Åh... är hon folkpartist?". Eller: "Det var som fan, finns han så där högt upp på vänsterns landstingslista?" Nästan lika roligt som att läsa taxeringskalendern.

Jag brukar dessutom spara alla röstsedlar från samtliga partier och använda dem som kom-ihåg-lappar (antecknar på baksidorna alltså). Fungerar alldeles utmärkt att skriva inköpslista på innan man går och handlar, eller som påminnelselapp att vattna blommorna.

Det har till och med hänt att jag tagit med mig en extra bunt från vallokalen på valdagen. Bra att ha i fickan att anteckna på om jag får något bra blogguppslag när jag är ute.


Aftonbladet:
Historiskt valmanifest från rödgröna

DN:
Ingen lagändring om organdonationer
Rödgröna vill sänka maxtaxan
DN:s Henrik Brors: V har gett efter mest

Skarpa förslag i de rödgrönas valplattform


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Sverigedemokraterna kastar masken



"I vårt Sverige värnas det svenska kulturarvet, ett folkhem byggt på en gemensam värdegrund och svenskarnas rätt att utveckla sin kultur på egna villkor".

Citatet ovan kommer från Sverigedemokraternas hemsida där man beskriver sina politiska visioner.

Tidigare i veckan släppte Sverigedemokraterna en rapport där partiet skyller ett ökat antal våldtäkter på invandringen. Igår presenterade SD sin nya reklamfilm där burkaklädda kvinnor jagar en äldre dam med rullator. ”Den 19:e september kan du välja invandringsbroms istället för pensionsbroms”, säger speakerrösten i filmen.

Sverigedemokraterna menar alltså att invandrarna är ett hot mot pensionärerna och mot svenska kvinnor?

På Sverigedemokraternas hemsida kan man läsa vidare:

"Den mångkulturella samhällsordningen är i dag ett allvarligt hot mot den inre sammanhållning och stabilitet som utgör grunden för hela den solidariska svenska välfärdsmodellen."

Vilket fantastiskt trams! Jag tycker att de mångkulturella influenserna berikar vårt samhälle. Hur ska egentligen en kultur kunna utvecklas om den inte får några influenser utifrån? Och vad är egentligen det svenska kulturarvet? Är det dansbandsmusik och pölsa?

Jag ställer mig frågan vad det egentligen kommer att innebära om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen och därmed får inflytande i svensk politik. Blir det förbjudet att äta pizza (utländsk maträtt) i Sverige? Får jag inte längre lyssna på latinomusik (utländsk musik) som jag gillar?

I valrörelsen visar Sverigedemokraterna sitt rätta ansikte mer och mer, när man i klartext skyller problemen i samhället på invandrarna. Jag kan gärna vara utan det partiet i maktens korridorer.

Bilden ovan: SD har hittills inte beskyllt invandrarna för att ligga bakom den globala uppvärmningen. Men vem vet när det kommer...


ST:
Glest när SD höll valmöte
Fortsatt bråk om SD:s valfilm
SD anmäler sin valfilm till JK

Aftonbladet:
Sverigedemokraternas reklamfilm stoppas

DN:
SD gör ny reklamfilm
TV4 stoppar SD:s reklamfilm
Valet: En stark regering håller SD på mattan
Alliansen drar ifrån i ny väljarbarometer

Dagens Media:
SD vill sända censurfilm i TV4



Läs även andra bloggares åsikter om ,


Höstpremiär vid öppenspisen



Här i Timrå är det endast 10 plusgrader utomhus och det känns att hösten är på gång. Inne i vårt hus var det tidigare ikväll endast 19 plusgrader, så det fick inte bli någon annan råd än att tända en eld i öppenspisen. Därmed var höstens premiärbrasa ett faktum.

Den stora tallen vi fällde på vår gård har nu blivit ved, som är bra att ha att elda med. Jag har också tagit tillfället i akt att elda upp en massa kuvert ur papperskorgen samt ett gäng tomma mjölkförpackningar.

Varje årstid har sin tjusning och årets sommar bjöd på många varma och sköna stunder. Men en kväll intill öppenspisen är inte fel det heller. Hösten blir så bra som man gör den till.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Mona Sahlin for president



Jag kapitulerar. Nu ansluter jag mig till Mona Sahlins fan-club.

Ikväll har jag sett partiledarutfrågningen av Mona Sahlin på TV2. Jag har ju tidigare varit kritisk mot hennes lite dryga attityd och utstrålning, men ikväll tycker jag att det var en ny Mona Sahlin som framträdde. Hon verkade trygg och avspänd när hon på ett tydligt och ärligt sätt gav besked om socialdemokraternas politik.

Mina kommentarer till utfrågningen:

Energiomställningen: Man kan ju inte direkt beskylla Mona Sahlin för populism när hon levererar vallöftet att höja bensinskatten med 49 öre om de rödgröna vinner valet. Självklart undrar man ju hur det slår mot folk i glesbygden, men om den utlovade energiomställningen samtidigt lyckas så är det väl ok.

Skatter: Att folk med höga inkomster betalar högre skatt än låginkomsttagare är naturligtvis rimligt. Själv är jag definitivt ingen höginkomsttagare, men har ändå inget problem med att betala skatt. Jag hjälper gärna till att finansiera ett solidariskt samhälle.

Pensionärernas skatter: Här tror jag varken Alliansen eller de rödgröna politikerna är problemet. Däremot tycker jag det är väldigt olyckligt när olika befolkningsgrupper (pensionärer och barnfamiljer) träter med varandra om vem som har det sämst. Alla är ju lika mycket värda, tycker jag.

RUT-avdrag: Själv har jag svårt att acceptera att samhället ska vara med och finansiera överklassens städhjälp (kan inte tänka mig att det är någon annan den gruppen som har städhjälp hemma). Om de inte vill städa sina egna hem kan de betala själva.

Sverigedemokraterna: Det hedrar Mona Sahlin att hon tar ett kraftfullt avstånd till Sverigedemokraterna. Man behöver bara läsa vad som står på SDs hemsida för att inse att deras politik är både rasistisk och populistisk, och inte hör hemma i riksdagen.

För övrigt känns det bra att socialdemokraterna fortfarande bygger sina ideal på solidaritet och ett gemensamt ansvar för samhället.

Trots att vi har monarki i Sverige säger jag: Mona Sahlin for president (eller åtminstone statsminister).


Aftonbladet:
”Jag fick bra frågor”
”Mona Sahlin kan bättre än så här”

DN:
Mona Sahlin städar hemma – utan avdrag
”Moderaterna har fått igenom mest”


Expressen:
Sahlin: Inte ett angrepp på USA
Diskutera och sätt betyg på utfrågningen
Lotta Gröning: Hon tar striden för den lilla människan

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Jag kommer ut



Idag har jag bestämt mig för att komma ut och berätta för världen om mitt avvikande beteende:

Jag dricker inte kaffe.

Jag förstår att det finns dem som blir chockade av ett sådant besked, men jag kan inte annat än be om förstående för min läggning.


Eftersom kaffedrickandet är en del av den sociala strukturen i Sverige så hamnar jag ofta i situationer då jag måste tacka nej.

"Är det på grund av magen som du inte dricker kaffe?", brukar frågan bli.

"Nej, det är nerverna", svarar jag. 

Jag mår nämligen psykiskt dåligt av att dricka kaffe. Jag kallsvettas, blir knäsvag och känner yrseltendenser. Dessutom ger kaffedrickande bara en massa vuxenpoäng som jag kan vara utan (trots att jag är 52 år). Om jag själv får välja dricker jag heller te. Eller en öl.

Bilden ovan är en unik dokumentation av en av de få tillfällen jag druckit kaffe. På bilden kan man tydligt se den personlighetsstörning som inträtt på grund av den temporära koffeinförgiftningen.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Jag är nöjd med mina kroppsdelar



Jag läser i Sundsvalls Nyheter att botoxbehandlingar bli allt vanligare. Botox är ett nervgift som sprutas in i huden för att släta ut rynkor. En behandling kostar ungefär 4000 kronor.

Jag har tidigare läst i media att intresset för bröstförstoringar ökar, och att det till och med finns olika metoder (både kemiska och kirurgiska) att förstora penis.

Vad är det med folk?

Att använda plastikoperationer för att återställa exempelvis svåra brandskador är väl okej, men att genom artificiella metoder förändra sin kropp av kosmetiska skäl måste väl ändå vara oerhört patetiskt?

Själv är jag nöjd med min kropp, både när det gäller rynkor och storleken på olika kroppsdelar. Jag skulle aldrig i mitt liv kunna tänka mig att låta nån skära i "lillpojken" bara för att göra den större. *Ryser av obehag*.

Fast jag kan erkänna att jag faktisk förändrat storleken på en av mina kroppsdelar, då jag gjort en så kallad magförstoring. Den var visserligen oplanerad, och blev resultatet av att jag ätit för mycket god mat. Jag jobbar dock på att minska magens omfång, men det är en annan historia...

Bilden ovan blev jag riktigt nöjd med. Det är ett självporträtt som består av att antal bilder av ansiktets olika delar. Bilderna har jag tagit med iPhone-appen Hipstamatic. Kom inte och säg att jag behöver Botox till det ansiktet!


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Med en påse hem från Selångers marknad



"Riktiga män rakar pungen med vinkelslip"


Idag var jag en sväng på den årliga Selånger marknad. Jag gick omkring bland stånden och tittade på alla varor till försäljning. Som vanligt gick det att hitta allt mellan himmel och jord, från skinnväskor och strumpor till tunnbröd och renkorv. På plats fanns också ett gäng demonstratörer som sålde knivar, städprylar och diverse märkliga matlagningsverktyg. Men demonstratörerna gick jag snabbt förbi. Klarar inte riktigt av deras forcerade pladder.

På Selånger marknad brukar man även kunna hitta flera marknadsstånd med enbart T-shirts. Förutom citatet ovan verkade "Fuck You" vara årets T-shirtbudskap. Djupsinnigt värre.

Jag hade ju egentligen inte tänkt handla något på Selånger marknad utan bara gå snett bakom när sambon och hennes mamma shoppade. Men väl hemma igen hade även jag en påse med mig, med följande innehåll:

Fyra renkorvar (100 kr), en förpackning krokar att hänga upp saker på (10 kr), samt en liten skinnväska att hänga runt halsen innanför skjortan (60 kr). Den sistnämnda tänkte jag ha när jag är ute och reser för att minska risken att bli bestulen.

Men det blev ingen T-shirt med tryck som beskriver min hårvård.


ST:
Gräddan av kokosbollsätare

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Jag har skrivit på uppropet mot steningen av Sakineh



Idag har jag skrivit på Aftonbladets webupprop mot avrättningen av Sakineh Mohammadi Ashtiani. Hennes brott är äktenskapsbrott och avrättningen ska ske genom stening. Landet hon är dömd i är Iran.

Att stenas till döds är en oerhört barbarisk avrättningsmetod. Den dödsdömde grävs ner i en grop och får sedan stenar kastade på sig. Stening leder oftast till en långsam och plågsam död.

Är det då lättare att acceptera dödsstraff om avrättningsmetoden är snabb och smärtfri? Nja... För min egen del är det egentligen få saker jag är så väldigt mycket emot som dödsstraffet. Ända sedan litet barn har jag upplevt ett väldigt obehag bara av att tänka på dödsstraff och på vad det innebär att avrätta en människa (precis som när det gäller alla andra mord).

Enligt Amnesty har 137 av världens länder avskaffat dödstraffet medan 60 länder fortfarande har det kvar. Bland de 60 länderna händer det till och med att man avrättar barn.

Varför finns då dödsstraff? Det ska naturligtvis inte jag svara på eftersom jag är emot det, men förutom att det funkar som ren hämnd är kanske syftet att avskräcka folk från att begå grova brott som exempelvis mord. Men om dödstraff hade en avskräckande effekt skulle ju inga mord begås i de länder dödstraffet finns. 

Men om jag är emot dödsstraff, innebär det då att jag tar mördare i försvar? Naturligtvis inte, snarare tvärt om. Jag tror i stället att det är dödsstraffanhängarna som har en gemensam drivkraft med mördarna: det lustfyllda i dödandet.

Usch!

Bilden ovan har jag lånat från nätet.


Aftonbladet:
Hennes öde följs av en hel värld
Chatta med Aftonbladets reporter Sanna Sjöswärd
”Jag var glad när mamma blev piskad. Då skulle hon ju snart bli fri”
Stöd protesterna – skriv under för att rädda Sakineh

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Blir Mona Sahlin en snäll statsminister?



Idag var socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin på besök i Sundsvall och inför en ganska stor mängd åhörare höll hon tal på Stora torget. Tyvärr hann jag bara höra slutet av hennes tal, men jag hörde henne i alla fall säga att hon under inga som helst omständigheter tänker regera med stöd från Sverigedemokraterna. I mina öron låter det som ett väldigt attraktivt politiskt ställningstagande.

Dagbladets ledarsida konstaterar den politiske redaktören (s) Swante Säwén att många sympatiserar med socialdemokraternas politik, samtidigt som den borgerliga politiken saknar ett brett stöd. Det enda klagomål han hör om sossarna, det gäller Mona Sahlin som person.

Jag skulle väldigt gärna vilja se att riksdagsvalet den 19 september resulterade i en kvinnlig socialdemokratisk statsminister. Men jag är inte helt säker på att det är just Mona Sahlin jag vill se på den posten. Visst, hon säger bra saker och hon företräder en ideologi som jag villigt bekänner mig till. Och hon är framför allt tydlig i sitt avståndstagande till Sverigedemokraterna.

Men. När jag hör henne prata faller liksom innehållet bort, och i stället störs jag av det arroganta tonfallet och den dryga attityden. Och därmed vill den där maximala trovärdigheten inte riktigt infinna sig.

Men så säger jag "men" igen. Är det partiledarens karisma eller partiets budskap som är det viktiga i sammanhanget? Om partiets politik känns bra, spelar det då någon roll hur partiledaren pratar och om denne ser snäll ut på TV? Egentligen inte.

Det viktigaste är trots allt att Mona Sahlin kan förverkliga de socialdemokratiska vallöftena när hon blir statsminister, och det får vi verkligen hoppas att hon klarar.


ST:
Omfördelning ordnar omsorgen i hela landet
Mona pratade mycket om jämlikhet

DN:
S-plan för ordning på arbetsmarknaden

Aftonbladet:
”Det är nolltolerans”


Läs även andra bloggares åsikter om
, , , ,

Spännande ortnamn i Norrland



Det är i Norrland man hittar de riktigt kraftfulla ortnamnen.

Idag var jag ute i den norrlänska skogen för att göra ett reportage till vår personaltidning. Några mil utanför Bispgården hittade jag denna vägskylt (bilden ovan) som pekade ut riktningen mot Digerlemmen.

Fast egentligen tror jag Digerlemmen inte är namnet på en ort utan en sjö (egentligen två sjöar). I vilket fall som helst fick skylten med det spännande namnet bli förevigad på bild.


Glädjande när motorcyklar håller laglig hastighet



Denna sommar har jag upptäckt en ny trend i trafiken: motorcyklar som håller hastighetsbegränsningarna.

Jag är smått chockad.

Jag har haft körkort i drygt 30 år och så länge jag kan minnas så har motorcyklister alltid kört fruktansvärt fort. När en motorcykel dykt upp i bilens backspegel så har den sekunden senare kört om och sedan försvunnit som en liten prick i fjärran. Så har det alltså varit tidigare, men inte i år.

I sommar har jag vid ett flertal tillfällen hamnat bakom motorcyklar som hållit laglig hastighet. Jag har också varit med om motorcyklister som hamnat bakom mig på vägen - och inte kört om. Detta är naturligtvis väldigt glädjande, men jag kan ändå inte låta bli att undra: vad har hänt?

Kul också att många motorcyklister börjat använda fluorescerande reflexvästar. Även det en ny trend på vägarna.

Bilden ovan: En cool HD som jag fotade i Jurmala (Lettland) i fjol sommar.


Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Ökad stress med tvättstugan i tunnelbanan



I framtiden kommer stockholmarna att kunna ta med sig tvättkorgen i tunnelbanan. Så kan det bli om förslaget att lägga kommunal och privat service i tunnelbanestationerna blir verklighet. Förslaget har lagts av socialdemokraterna i Stockholm och tanken är att man ska kunna hitta både barnomsorg och tvättservice i tunnelbanan, och på det viset förenkla livet för medborgarna.

Så här skulle det kunna se ut:

  • Beställ mat på morgonen på din station. Hämta upp din färdiga matkasse vid spärren på kvällen.
  • Lämna din smutsiga tvätt på stationen på morgonen och hämta ren tvätt på vägen hem från jobbet.
  • Bättre bredband i hela kollektivtrafiken så att stockholmarna kan använda sin värdefulla restid till att jobba.

Själv kommer jag osökt att tänka på ett väldigt speciellt ord: stress. Idag är det väldigt många människor som lever sina liv i ett oerhört högt tempo, och har massor av saker de "måste" hinna med. Men i stället för att försöka få folk att varva ner så föreslår politikerna lösningar där vi ska försöka hinna med ännu mer, med ännu större risk att vi stressar ijhäl oss.

Men förslaget blir säkert uppskattat i Stockholm. Detta med tanke på hur mycket stockholmarna redan nu stressar i tunnelbanan. Jag aldrig varit på någon annan plats där man så ofta blir omsprungen i rulltrappan. 

Det fanns en tid då även jag stressade, så mycket att jag till slut gick i väggen. Numera har jag lärt mig läxan, och kan se värdet av att leva utan stress.

Bilden ovan: Tacka vet jag att få tillbringa en stund i tvättstugan med att tvätta mina egna kläder.


Aftonbladet:
Läsarnas tio bästa tidstips
”Svenskarna är för blyga”
”Vårt förslag är smartare”
Stockholmarna ska få butlerhjälp
Löjligt förslag, socialdemokraterna

DN:
Förslag om butler engagerar
”När ska vi stockholmare få tid att älska och skratta?”
M: ”Utveckla servicen i t-banan och bevara rut”
C: ”Rut bättre än butler”


Läs även andra bloggares åsikter om
, , , , , , ,

Tvångstankar vid Selångersån



Rakt igenom Sundsvall rinner Selångersån, ett vattendrag med en magiskt kraft.

Ibland händer det att jag tar en promenad under lunchrasten för att uträtta nåt ärende på stan. Jag brukar då ta Tivolibron över Selångersån, och när jag går där så fylls jag alltid av samma märkliga känsla. En känsla som kan beskrivas som tvångstankar.

I vattnet, alldeles intill bron, finns nämligen ett fundament som jag förmodar tidigare burit upp något för mig okänt byggnadsverk. Och varje gång jag går över bron så undrar jag för mig själv: skulle jag klara att hoppa över från bron till fundamentet? Och hur skulle jag i så fall ta mig därifrån?

Tänk om det någon gång skulle inträffa att jag inte kan stå emot mina tvångstankar och kliver upp på broräcket och hoppar över till fundamentet. Vad skulle jag göra då? Vifta åt bilarna på E4 (som också går över Tivolibron), eller kanske ringa efter brandkåren?

Eller kanske ringa till sambon och säga att jag är fast på fundamentet i Selångersån och be henne åka och hyra en skylift?

Fast egentligen vet jag att jag aldrig kommer att bejaka mina tvångstankar. Mitt mentala tillstånd är trots allt så stabilt att det inte blir mer än en tanke. Men jag kan ändå inte låta bli att undra om det inte finns någon som någon gång försökt att hoppa över.

Jag ställer mig också frågan om fundamentet även fortsättningsvis ska vara tomt. Det skulle egentligen vara snyggare om man placerade något där. Typ en staty eller nåt.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Mera humor i politiken



Nu verkar valrörelsen ha dragit igång på allvar i Sundsvall. På den pågående Drakfestivalen har flera av de större partierna var sitt informationstält, och under festivalperioden står även olika politiska debatter på programmet. Det politiska högerblocket Alliansen har också gått ut med annonsering på stadsbussarna och idag hamnade jag bakom en buss dekorerad med en jättebild på Lars Persson, Folkpartiets frontfigur i Sundsvall.

Jag noterade dock att Lars Perssons näsa råkat hamna precis i skarven på bussens motorlucka, vilket faktiskt såg lite lustigt ut. Han fick nästan en liten Avatarlook. Men det är helt okej tycker jag. Lite humor i politiken skadar inte.

Bilden på Lars Persson är nästan lika rolig som den där jag förvandlat mig själv till Avatar. Kolla in den bilden här.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

ST:
C och Mp i partiduell


Militär prestige dödade besättningen i Kursk

Idag är det tio år sedan den ryska atomubåten K-141 Kursk förliste i Norra ishavet. Den officiella ryska förklaringen är att förlisningen orsakades av en explosion ombord, men det finns mycket som tyder på att ubåten egentligen av misstag sänktes av en amerikansk torped. Detta ska sedan ha tystats ner av både Ryssland och USA.

K-141 Kursk deltog nämligen i en stor militärövning som samtidigt observerades av ett antal ubåtar från NATO. När den amerikanska ubåten och K-141 Kursk vid ett tillfälle råkade komma för nära varandra uppfattade den amerikanska besättningen att K-141 Kursk tänkte gå till attack och i panik avfyrade den amerikanska ubåten en torpet mot Kursk.

Vilken version som är den rätta kan inte jag avgöra, men klart är att det dröjde oerhört länge innan någon hjälp nådde fram till den förlista ubåten. Andra länder erbjöd sig att försöka rädda besättningen, men de ryska myndigheterna avböjde. Först efter nio dygn kunde en norsk miniubåt öppna K-141 Kursk, men då var det för sent. Alla ombord var döda.

Detta är en fullständigt fasansfull historia som man kan diskutera länge. Men de stora förlorarna är naturligtvis de omkomna i besättningen samt deras anhöriga. De fick betala ett högt pris därför att den ryska militären av prestige, eller rent av ovilja, inte ville ta emot hjälp att försöka rädda besättningen i K-141 Kursk.


Wikipedia:
K-141 Kursk

Aftonbladet:
Kursks sänkning blev ryskt trauma

DN:
Ryssland minns Kursktragedin
Putin flög utan certifikat
Ryssland strider mot bränderna

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Mördarsniglar i Timrå?



Klockan 14,29 idag fick jag ett sms från min sambo: "Hej. Min kollega har klippt sönder 100 mördarsniglar utanför vår arbetsplats. Så äckliga".

Jag svarade: "Jag kommer med kameran! Klipp inte sönder dem alla".

Jag har aldrig sett en mördarsnigel i verkligen och ville verkligen utnyttja möjligheten att fotografera en. Mördarsniglar förekommer ju mest i södra Sverige och vad jag förstått är de ännu inte så vanliga här i Västernorrland.

Vid den lilla skogsdungen vid sambons jobb fanns inte längre så många mördarsniglar kvar, men efter en stunds letande hittade vi så en som i sakta mak förflyttade sig i gräset (se bilden ovan). Men var det verkligen en mördarsnigel?

Hemma igen tittade jag på Naturhistoriska Riksmuseets faktasida om sniglar och vid en jämförelse så liknar sambons jobbsnigel mera en röd skogssnigel. Men jag är inte säker. Nån som har en aning?



Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Semestern 2010: solsken och fästingbett



Sitter vid datorn på jobbet och försöker komma ihåg lösenordet. Det är första dagen på jobbet efter min fyra veckor långa semester, och jag måste fundera en god stund innan jag till slut lyckas logga in. Jag har haft en riktig toppensemester, och på nåt vis känns det som jag tömt ut alla gamla förbrukade tankar ur hjärnan, och istället fyllt på med ny frisk energi.

Nu är sommaren slut och jag är beredd att möta vinter, kyla och julreklam i brevlådan. Men innan jag går in i mörkret vill jag göra följande sammanfattning av sommarens highlights:

Vädret: Under min semester har jag haft en fantastisk tur med vädret. Det har varit soligt och varm nästan varje dag.

Dressin: Förra veckan var vi ett gäng som drog åt Hälsingland för att cykla dressin på den nedlagda järnvägssträckan (den sk Dellenbanan) mellan Delsbo och Forsa (bilden ovan). Totalt avverkade vi 4,6 mil och blev ömma både i benen och i rumporna. Men roligt var det. 

Fästingattack: Denna sommar fick jag en fästing på kroppen, vilken var en ny erfarenhet för mig. Den rackaren valde också en plats på kroppen som jag inte tänker beskriva i detalj. Men låt oss säga att det handlar om ett hårbeväxt område nära ljumsken. Jag avlägsnade fästingen med en pincett, men naturligtvis blev den hullingförsedda gadden kvar. Efter ett besök hos vårdcentralen är även den borta.

Gdansk: Årets semesterresa gick till Gdansk, vilket var en höjdare (om man bortser från att min plånbok blev stulen). Jag har skrivit flera blogginlägg om resan som man hittar under rubrikerna Juli 2010 och Augusti 2010 i menyn till höger på sidan.

Döda fallet: I slutet av juli åkte vi till Döda fallet i Ragunda för att se teaterföreställningen En midsommarnattsdröm med bland annat Sven Wollter och Kim Anderzon. Publiken sitter på en vridbar läktare och aktörerna förflyttar sig mellan de olika "scenerna". Jättehäftigt!

Roxette: Roxettes konsert i Sundsvall var en höjdare. Läs mer om den här.

Nu är det bara 11 månader kvar till nästa sommarsemester.


Aftonbladet:
Första dagen på jobbet – sätt ribban lagom högt

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Finns det något tråkigare än sommarlekar?



Fråga: Finns det något tråkigare än att spela kubb?

Svar: Ja, att spela boule.

Uppe på vinden har vi en stor plastsäck fylld med diverse sommarleksaker. Alltså en samling plastsaker som exempelvis frisbee och strandtennisbollar mm. Själv är jag inte så där väldigt road av att ägna mig åt diverse plastlekar på gräsmattan, men ibland uppstår sociala situationer då det är nödvändigt.

Vissa sådana aktiviteter kan faktiskt ibland vara riktigt roliga, medan andra helt enkelt är ohyggligt tråkiga. Som en vägledning kommer här min analys av nedanstående sommaraktiviteter.

Badminton: En klassiker som fanns redan när jag var barn. Om man vill vara riktigt ambitiös kan man ha ett nät uppspänt mellan spelarna. Men det går lika bra utan nät, för då slipper man räkna poäng.

Kubb: Så jävla tråkigt. För mig är det fullständigt olidligt att så där och kasta omkull dessa träklumpar. Det tar ju sån himla tid. Och när matchen äntligen är över då skriker någon: "Men nu måste förlorarna få revansch". Och så måste man stå ut med ännu en timmes lidande.

Frisbee: Min personliga favorit. Jag tycker faktiskt det är riktigt roligt att kasta frisbee. Det är kul när man får in tekniken och man lyckas göra fina och raka kast. Och det bästa av allt: man behöver inte räkna några poäng. Därmed kan man sluta att kasta precis när man vill.

Krocket: Ännu en sån där tråkig och tidskrävande aktivitet. Under mitt liv har jag många traumatiska minnen från oändliga krocketmatcher med myggbett och fuskande motspelare.

Boule: Det absolut tråkigaste spelet av dem alla. Jag ser inget som helst nöje i att stå där och kasta klot mot en lite träkula. Ytterligare en sån där aktivitet som kan hålla på i evigheter.  

Fotboll på gräsmattan: I våran plastsäck finns en plastboll, målad som en fotboll, med alltför lite luft i. Den är användbar när man vill spela fotboll med små barn som är på besök. Det är alltid trevligt när man kan glädja de små liven. 

Strandtennis: En aktivitet jag kan acceptera. Jag tycker det är ganska lättsamt att slå en boll mellan varandra med stora plastracketar.

Kasta badboll: Lämplig företrädesvis på badstränder. Om man har en badboll med sig brukar man inte behöva gå så långt ut i vattnet. Fördelen är också att man kan bryta när man blir less.

Sitta i skuggan och sova: Underskattad aktivitet som jag gillar. Brukar dock inte vara så uppskattad när man har gäster.

Delar du min analys? Svara gärna på enkäten här nedan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Mäktig upplevelse att se Roxette i Sundsvall



Visst var det fantastiskt att se Marie Fredriksson när hon gjorde comeback tillsammans med Roxette i Sundsvall igår. Själv stod jag mitt i publikhavet, och det gick inte att ta miste på publikens entusiasm.

Läs mitt blogginlägg om konserten här.


Aftonbladet:
Det är värdigt – mot alla odds

Mäktig konsertupplevelse med Roxette i Sundsvall



Ikväll har Roxette haft sin comeback-premiär i Sundsvall, och jag var där. Inför en, i det närmaste, fullsatt Norrporten Arena bjöd Marie Fredriksson och Per Gessle med band på en rockafton av sällan skådat slag.

Redan tio minuter före utsatt tid gick Roxette ut på scenen, och öppnade direkt med Dressed for success. Sedan betade de av de flesta av sina hits, vilket genom åren hunnit bli rätt många. Till många av låtarna stämde också publiken upp till allsång, bland annat i It must have been love. Då var det en mäktig känsla att stå där mitt i publikhavet.

Själv var jag nyfiken på hur Marie Fredrikssons konsertform skulle vara. Detta med tanke på den långa sjukdomsperiod hon har bakom sig. När konserten var över kunde jag dock konstatera att hon fixade det hela riktigt bra. Hon sjunger fortfarande med stor känsla och inlevelse, men nog märks det att hennes form inte riktigt är på topp. Ibland kändes det som om hennes krafter inte riktigt räckte till. Vissa höga toner lät hon helt enkelt bli att sjunga, och valde istället en oktav längre ner.

Men sammanfattningsvis tycker jag att Roxettes gjorde en toppenkonsert. Bra tryck i låtarna (bandet verkade ha riktigt roligt på scenen), en publik i toppform, och ett perfekt konsertväder gjorde att konserten blev en mäktig upplevelse.

En perfekt avslutning på min semester.

Bilden ovan: Jag stod ganska långt fram i publikhavet och lyckades ta några bilder som blev helt ok.


Sundsvalls Tidning:
En ojämn tillställning

Läs även andra bloggares åsikter om
, , , ,

Skön blues i genomskinligt jättetält på Timråland



Timråland. Så kallas Timrås egen stadsfestival med musik, restaurangtält och öl i plastglas. I år hade man även laddat med ett rejält partytält, på hela 600 kvadratmeter, där både taket och väggarna var genomskinliga. Riktigt coolt faktiskt.

Här tillbringade jag och sambon fredagskvällen tillsammans med en massa glada Timråbor. Vartefter kvällen fortskred samlades fler och fler besökare och till slut var det riktigt trångt i det gigantiska tältet.

När vi anlände till Timrålandet började vi med att titta på menyn, eftersom vår plan var att äta middag där. Men det var inget på menyn som lockade. På menyn fanns bland annat oxfilé för hela 200 kronor, och jag undrar hur stor åtgång det blev på den rätten. I stället gick vi till en av de intilliggande pizzeriorna och åt en varsin pizza.

Tillbaka på Timråland fick vi så avnjuta en rad olika rockband, med mer eller mindre lokal prägel (se nedan bilder på de olika banden). Själv tyckte jag att Gävlebandet Sooner or Later var bäst med sina inlevelsefyllda tolkningar av olika rock- och blueslåtar.

För övrig är detta en helg med många olika nöjesevenemang att välja på i Sundsvall-Timråregionen. Allt ifrån Stöde marknad till Skogsdag i Birsta. Men det evenemang som kommer att locka flest besökare blir nog konsertfesten på Norrporten Arena under fredag och lördag. Igår (fredag) spelade Ulf Lundell och Takida, och ikväll blir det konsert med Roxette. Jag ser fram emot att se och höra Marie Fredriksson göra comeback efter sin långa sjukdomsperiod.

Här kommer några bilder från fredagens Timråland (klicka på bilderna för att se förstoringar):

 Rock & Co

 Sooner or Later

 No Comments

  Dirty Dixxx

 Och så det stora tältet. Med genomskinliga väggar.


ST:
"Marie Fredriksson är en ängel som välsignar oss med sin röst"
Lugn natt trots alla evenemang
Het öppning för Timråland på torget
En fullspäckad helg


Dagbladet:
De laddar upp för helgens musikfest


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Gdansk i bilder



Nu är vi hemma igen från vår resa till Gdansk i Polen. Varmt och skönt, spännande upplevelser och många bilder blev det. Gå gärna in på min sida hos Reseguiden för att titta på bilderna.


Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Musikaliskt besök hos polisen i Gdansk

Texten uppdaterad 3 augusti 2010


Jag blir så förbaskad på mig själv. Så reagerade jag när jag insåg att någon stulit min plånbok under vår vistelse i Gdansk. Stölden inträffade troligen när sambon och jag klev ombord på en spårvagn. Alldeles innanför ingången till spårvagnen var det en kille som blockerade vägen för mig, och antagligen hade han en kompanjon som i samma stund tog plånboken ur min ficka. Och jag som kände mig så säker därför att jag har ett blixtlås på fickan.

Det var när vi hunnit en bit på väg med spårvagnen som jag upptäckte att plånboken var borta. Gissa om jag blev less. Sånt här vill jag helt enkelt inte vara med om (visst, jag vet att ingen annan heller vill bli bestulen. Men va fan...)

Omedelbart ringde jag och spärrade mina kreditkort, och sedan letade vi upp närmsta polisstation. Där blev vi väldigt väl mottagna, och man ringde till och med efter en tolk (en jättetrevlig tjej som heter Dominika) som kunde tolka mellan engelska och polska.

Jag blev "förhörd" av en polisman som frågade vad jag hade i plånboken.

"Jag hade pengar, kontokort och biljetter till en konsert med rockgruppen Roxette i Sundsvall", sa jag. "Känner ni till Roxette?", frågade jag. Polismannen nickade leende men tolken såg bara undrande ut. "Prova att sjung någon Roxettelåt så kanske jag känner igen den", sa hon.

Så jag stämde upp i Dressed for success och polismannen fyllde i med refrängen till How do you do. Den unga tolken fortsatte att se frågande ut.

Vi hade trots allt riktigt trevligt där vid polismannens skrivbord, men min sambo fick inte vara med. Henne låste man in i ett angränsande rum med gallerdörr, och upplyste mig om att om jag ljög så skulle de låsa in mig med.

"Visst skulle det vara en intressant upplevelse att sitta i ett polskt polishäkte, men jag talar faktiskt sanning och vill helst åka till Sopot så snart som möjligt", sa jag.

Rejält försenade kunde vi så till slut åka till Sopot för att bada och ta del av det fantastiska folklivet där. Vi åt middag på restaurang Irena (tips från Beate) som serverade polsk traditionell mat. God mat och en intressant upplevelse.

Bilden ovan: Det var egentligen ett sorts väntrum i anslutning till häktesavdelningen som min sambo blev placerad i. Men väntrummet hade en låst gallerdörr så i praktiken blev hon inlåst medan hon väntade på mig. När min stöldanmälan var färdig och vi skulle lämna polisstationen så frågade jag om jag fick ta ett foto på min sambo bakom galler. "Egentligen inte", sa tolken. Men hon lät oss ändå ta ett foto i en tom cell vi passerade.

Nu är vi hemma igen och jag kommer inom kort att visa fler bilder från Gdansk.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

RSS 2.0




Evenemang och konserter


Evenemang och konserter