När allt blev fel vid frukostbordet

Idag vill jag berätta lite om min frukost. När jag äter frukost börjar jag alltid med att bre margaring på en smörgås, gärna på ett mörkt mjukbröd, och sedan toppar jag med något lämpligt pålägg, exempelvis en skiva rökt skinka. Till det dricker jag ett glas mjölk. När jag ätit upp smörgåsen gör jag ytterligare en eller två, fast med ett annat pålägg, typ en ostskiva eller leverpastej. Ibland händer det även att jag äter ett kokt ägg.

När jag ätit upp alla mackor, och det eventuella ägget, går jag över till frukostens höjdpunkt, filmjölken. Filmjölken äter jag med en sked ur en djuptallrik, och ovanpå filmjölken brukar jag hälla någon form av flingor. Det kan handla om Crunchy eller ibland müsli.

Men i morse hände något. Utan att jag egentligen har någon förklarring så inledde jag mitt frukostätande med filmjölken och inte med mackorna. Efter några sekunder kom jag emellertid på vad jag gjort, och jag började istället bre en smörgås. Turligt nog hade jag bara hunnit ta några skedar av filmjölken och jag kunde snabbt gå tillbaka till den invanda frukostrutinen.

Ibland är det ganska lite som kan skapa dramatik i vardagen.
 
Apropå frukost: Jag stör mig verkligen på mjölkförpackningar med skruvlock. Det känns inte speciellt miljövänligt med mjölkförpackningar som är tillverkade av två sorters material - både papper och plast. Tacka vet jag istället mjölktetror med rivflik (som inte har någon extra plastkomponent). Med dessa kan man lätt klämma ut all filmjölk ur förpackningen - till skillnad från skruvlockstetror där det alltid blir kvar en liten skvätt längst upp.
 
 
Aftonbladet:
 
Läs även andra bloggares åsikter om #blogg100, frukost, mat

Funktionell konst att slicka på

 
När jag härom dagen färdigställde mitt bidrag till Fototriss tog jag massor av bilder. Bland annat på en hög med sockerbitar som jag hällt sirap på. När jag fotat klart fick mitt godisarrangemang stå kvar en stund medan jag satt vid datorn och la sista handen vid bilderna.
 
Det var då vår katt kom in på scenen. Han tyckte uppenbarligen att mitt konstverk av socker och sirap smakade bra eftersom han stod där och slickade en bra stund.
 
Funktionell konst, typ.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Foto, konst, godis, katt, sirap, #blogg100, blogg100

Jag längtar hem till Leif GW och fläskpannkaka

Idag på eftermiddagen. Jag sitter på jobbet och telefonen ringer. Det är sambon som vill att jag köper med mig en förpackning dammsugarpåsar på vägen hem. Samtidigt berättar hon att hon precis satt in en långpanna med fläskpannkaka i ugnen.
 
"Toppen. Då har jag två saker att längta efter när jag kommer hem från jobbet. Leif GW Persson och fläskpannkaka", säger jag.
 
"Förresten", säger jag till sambon i telefonen. "Jag har naturligtvis tre saker att längta efter. Jag längtar efter dig också".
 
Klockan 21.00 ikväll börjar Veckans brott på SVT 1 med Leif GW Persson och Camilla Kvartoft. Det programmet ser jag varje vecka.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om #Blogg100, blogg100, Veckans brott, mat, kärlek, längtan, Leif GW Persson

Beatboxing med Walk Off The Earth

 
Här kommer mera musik med favvogruppen från Kanada - Walk Off The Earth. De har gett ut ytterligare en ny video som heter I Knew You Were Trouble och på den här låten gästas gruppen av beatboxingkillen Terry "krNfx" Im (längst till vänster). Den här låten sjunger de helt acapella och jag gillar verkligen det sköna soundet hela gänget skapar med sina röster.
 
Undrar föresten hur man uttalar Terry "krNfx" Ims smeknamn inom citattecknen. 
 
 
Tidigare blogginlägg om Walk off the Earth:
 
Läs även andra bloggares åsikter om Walk off the earth, musik, krnfx, beatboxing, #blogg100, blogg100, #blogg, blogg

Om blåvalens sperma och Instagramupplopp

Lördag kväll i villaidyllen. Stillhet råder. Sambon sitter i vardagsrumssoffan och spelar Quizkampen på sin ipad, och jag sitter i rummet intill och betalar räkningar på min PC.
 
"Vet du hur stor mängd sperma en blåval sprutar i väg när den får utlösning?", ropar sambon.
 
"Nej",säger jag.
 
"400 liter", säger sambon och vi skrattar båda åt det värdelösa vetandet. Quizkampen ökar definitivt allmänbildningen. Eller så inte.
 
Utomhus är det 15 minusgrader och tidigare under dagen passade vi på att frosta ur frysen (perfekt utomhusklimat att ställa ut frysvaror i). Men nu är vi klara med det och kan njuta av en lugn och skön lördagskväll framför öppenspisen. 
 
Så ser vekligheten ut just denna lördag hos ett 50 plus-par i Timrå.
 
På nätet läser jag om en annan verklighet. På Aftonbladet.se skriver Alice Bratthammar och Amanda Ivanović om sina upplevelser i samband med gymnasieupploppen i Göteborg i december. De två 17-åringarna var själva på plats och i sin medryckande berättelse tar de oss med till Plusgymnasiet, mitt i händelsernas centrum. Vi får läsa om anonyma Instagramkonton där ungdomar blir uthängda, om aggressiva poliser och om ungdomsgäng som godtyckligt attackerar andra ungdomar.
 
Upploppen i Göteborg visar hur lätt krutdurken kan explodera och jag försöker förstå vad som gör att den antändande gnistan uppstår. Varför ägnar sig människor åt att misskreditera varandra på nätet? Varför har vi så lätt att döma andra människor trots att vi inte har alla fakta?
 
Alice's och Amandas text är ganska lång men ändå väl värd att läsa. Ett viktigt dokument om nutiden, en bit bort från den trygga villaidyllen i Timrå. Läs texten här.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om #blogg100, blogg, Instagram, blogg100, Göteborgskravaller, 50plus, Timrå