Tio skäl att inte köpa en GPS

Går omkring i det nyöppnade elektronikvaruhuset Media Markt i Birsta köpcentrum utanför Sundsvall. Butiksytan är verkligen gigantisk och jag går förbi oändliga rader med allt från digitalkameror och datorer till strykjärn och kylskåp. Och så naturligtvis plattskärmar. Hela väggar klädda med plattskärmar. Och valmöjligheterna känns nästan obegränsade. Plasma eller LCD. 32 tum eller 42 tum.

karta
Karta på papper eller på en liten skärm i bilen? Det är frågan.

Jag kommer fram till montern med GPS-navigatorer. Det senaste halvåret har min hjärna sakta blivit omprogrammerad från övertygelsen att en GPS är en onödig modepryl till insikten att det faktisk inte skulle vara så dumt med en liten kart-TV i bilen. I reklamen beskrivs GPS-navigatorer som självklara i varje bil och på mitt jobb pratar folk GPS-koordinater i stället för att ge en färdbeskrivning som går att följa på en hederlig papperskarta. Med tilltagande ångest försöker jag hitta argument att låta bli att köpa en GPS. Här kommer tio sådana argument:

1. Kostnaden. Herregud, betala flera tusen kronor för en liten dataskärm på 3,5 tum.

2. Det funkar lika bra med en papperskarta. Jag har haft körkort i mer än 20 år och alltid hittat rätt med papperskartor. Dessutom tycker jag papperskartor är vackra. Betraktar dem som konstverk.

3. Våra förfäder klarade sig utan GPS. I tusentals år har mänskligheten klarat sig utan GPS och ändå hittat rätt. Människan har också i tusentals år klarat sig utan mobiltelefoner och datorer. OK, efter stor tvekan skaffade jag mig till slut en mobiltelefon som jag idag alltid bär med mig (ja men..., tänk om nån ringer när jag är ute). Och nu för tiden betalar jag alla mina räkningar via webben (vem orkar stå i kö på Posten, eller Kassaservice eller vad det nu heter). Visst, en GPS är säkert väldigt bekväm med en massa finesser. Man kan t ex programmera en adress eller koordinater så visar GPS-navigatorn hur man ska köra. Man kan också... nä jag ska inte ha någon GPS!

4. GPS är en töntig modepryl. Jag gillar inte att köpa teknikprylar som många redan har. Om jag ska köpa en GPS så är det för att det ska underlätta mitt bilkörande. Exempelvis om jag ska till någon avlägsen plats i skogen, vilket då och då händer i jobbet.

5. Trafikfaran. Om alla bilförare ska sitta och glo på sina små kart-TV medan de kör bil, finns det då inte risk att de tappar uppmärksamheten på bilkörningen och orsakar trafikolyckor?

6. Inbrottsrisken. En GPS-navigator måste väl betraktas som stöldbegärlig med ökad risk för inbrott i bilen.

7. Överfallsrisk på stan. Vissa GPS-navigatorer går att ta med sig om man exempelvis är på semester och ska promenera i en främmande stad. Bra att ha om man söker en speciell sevärdhet eller glömt vart man ställde bilen. Men eftersom kart-TVn är stöldbegärlig så kanske man blir misshandlad och rånad av någon otäck tjuv.

8. Teknikångest. Ännu en tjock och svårläst manual man måste plöja igenom för att förstå hur den nya GPSen funkar. Jag har dock läst att vissa GPSer är väldigt lätta att installera. Man behöver bara trycka fast den i framrutan med en medföljande sugpropp och starta den så talar den själv om hur man ska göra.

9. Kan man verkligen lita på en GPS? Stämmer verkligen de medfölande kartorna? Tänk om man programmerar in Sveavägen i Sundsvall men i stället hamnar på Sveavägen i Stockholm. 45 mil åt fel håll. Sådant vill man ju inte vara med om.

10. Elektromagnetisk strålning. Tänk om den lilla kart-TVn ger ifrån sig någon form av strålning. Jag vill inte att det ska börja klia över hela kroppen när jag är ute och kör bil. Vill inte heller bli självlysande i neongrönt efter en dagstur till Piteå.

Hm... GPS-köp eller inte? Det tål att tänka på.

Matfrossa vid julbordet

jul
Nu är det jul igen och då ska man äta.

Att det helt plötsligt dyker upp en julhelg mitt i viktminskningsprojektet väcker en del tankar. Varför ska julhelgen vara så starkt förknippat med ett hejdlöst ätande? Jag funderade på julens alla mattraditioner när jag och sambon var och julhandlade på ICA Maxi några dagar före julafton.

sylta
Kalvsylta är för många en given ingrediens på julbordet.


I den gigantiska livsmedelsaffären trängdes massor av människor som alla lastade sina kundvagnar till brädden fulla med olika matvaror. Stora skinkor, högvis med revbensspjäll och tusentals köttbullar trängs i kundvagnarna med diverse dekorationsmaterial som sedan ska förgylla julen. När så julafton kommer bryter ett hejdlöst frosseri ut i de svenska stugorna följt av en massa stönanden för att man ätit för mycket. Och trots allt ätande brukar det finnas julmat kvar flera dagar efter julaftonen.

knol
Tjälknöl påminner lite om rostbiff och är lika gott.

Jag går omkring där på ICA Maxi och undrar hur det hela började. Är det hejdlösa ätandet ett arv från våra förfäder vikingarna? När jag var liten fick vi lära oss i skolan att vikingarna åt tills de kräktes och sedan fortsatte att äta. Är det månne en liten vikinga-gen vi plockar fram varje jul och bejakar vår längtan efter storslagenhet och frosseri.

sik
Rökt sik är gott som variation på allt fläsk och kött.

Visst, det blev julafton även i vårt hem och det stod fantastiska maträtter framdukade även på vårt julbord. Jag har förmånen att bo ihop med en fantastisk matkreatör till sambo som lagar de mest makalösa rätter och bakverk (hennes hemlagade köttbullar gjorda på älgfärs är helt underbara). Julaftonen blev också en väldigt trevlig tillställning. God mat tillsammans med trevliga människor är alltid lyckat och jag ska erkänna att de grillade revbenspjällen är min favorit på julbordet.

skinka
Vad vore julbordet utan skinkan?

Men har man bestämt sig för att gå ner i vikt så gäller det att lägga upp en strategi. Jag bestämde mig för att äta lite av varje. Tre köttbullar, två prinskorvar, en skiva gravad lax. Och så vidare. Men masspsykosen vid julmiddagen är svår att motstå. Trots att jag uppbringat en massa mental styrka kunde jag inte motså efterätten i form av Ris a la Malta, och sambons saffranskaka är bara underbar.

kottbullar
Hemgjorde köttbullar gjorda av älgkött blev årets höjdare på vårt julbord.

Nu är det annandag jul och hur har det då gått med ätandet och vikten? Jo tack, bara bra. Även fast jag försökt äta med måtta handlar det om mat med väldigt många kalorier så jag har väl gått upp några hekto. Samtidigt är jag ledig från jobbet dessa dagar och går långpromenader varje dag.

knack
Denna jul har jag inte ätit en enda knäck. Men de är fina att fotografera.

Så jag räknar med att min egen måttliga julfrossa endast är av temporär art. För jag vet att det måste finnas utrymme för lite extra matglädje ibland, bara det inte blir för mycket. Nu tar jag åter tag i viktminskningsprojektet med siktet inställt på 10 kilos minskning. Jag har bara drygt tre kilo kvar.

agg
Man kan mycket väl äta ägg när det är jul, trots att det inte är påsk.

Öl är nyttigare än mjölk

I nästan tre månader har jag jobbat med mitt viktminskningsprojekt, dvs bantat. Skälet är att jag vill gå ner ett antal kilo inför en operation jag ska gå igenom. Jag ska nämligen få ett ljumskbråck opererat och läkaren ville först ge mig narkos, dvs söva ner mig, men det ville inte jag. Blotta tanken på att bli nersövd vet jag skulle kännas som en förestående giftavrättning, vilket i sin tur skulle framkalla ett gravt ångesttillstånd hos mig (är jag alldeles säker på). Därför undrade jag om läkaren inte kunde ge mig lokalbedövning (vilket jag hört att många ljumskbråckopererade fått). "Hm... om jag ska vara lite okänslig så är du för tjock för det" sa läkaren. "Det blir narkos", sa han.

"Men, men...", sa jag. "Om jag går ner i vikt det som behövs, kan du ta lokalbedövning då?", undrade jag vädjande. Läkaren gav med sig och sa att jag har tre månader på mig att gå ner minst sex kilo, dvs minska mitt BMI från 28,8 till 27.

ol
Om öl har lägre kalorier än mjölk borde det också vara nyttigare, eller...?

Sagt och gjort. Jag registrerade mig omgående på Viktklubb.se och satte där målet att gå ner 10 kilo, från 96,6 kilo till 86,6. Jag ville ha lite marginal på mitt mål för att vara riktigt säker på att slippa bli sövd.

Nu har det alltså gått nästan tre månader (två och en halv, närmare bestämt) och hittills visar viktkurvan en minskning med 6,3 kilo. Jag är faktiskt riktigt stolt.

Att ta hjälp av Viktklubb.se är ett effektivt sätt att gå ner i vikt. Man antecknar allt man äter på websidan och får kalorierna automatiskt uträknade. Likaså kan man anteckna hur mycket man motionerar och kan se hur många kalorier man förbrukar.

Man kan alltså jämföra hur många kalorier olika livsmedel har och kan på det viset välja vad man ska äta för att gå ner i vikt. En intressant insikt jag fått är att lättöl och folköl har lägre kalorier än mellanmjölk. Starköl har lika många kalorier som mellanmjölk. Det borde innebära att öl är ganska nyttigt, åtminstone lättöl.

Så nu är det öl som gäller, av hälsoskäl. Visst, jag dricker fortfarande mjölk till många middagar. Men läsk har jag valt bort helt och hållet, för det innehåller betydligt mer kalorier än både mjölk och öl.

Tvärnit Birsta

Som ansvarsfull bilförare tillämpar jag eco driving vilket är detsamma som att jag försöker köra bränslesnålt. Och att köra bränslesnålt innebär att man varken gasar eller bromsar i onödan. När man accelererar gasar man försiktigt och när man vill stanna saktar man farten i god tid genom att släppa gaspedalen och motorbromsa.

pabil
Det gäller att båda gasa och bromsa med förstånd när man kör bil, annars kan det bli dyrt.

Så här har jag kört bil i flera år och det har till slut blivit en vana. Det känns numera helt naturligt att i god tid släppa gasen i stället för att bromsa. Resultatet har också blivit att bränsleförbrukningen minskat - bra för miljön och i synnerhet bra för min ekonomi.

Men så var det detta med gungorna och karusellerna. I takt med att bensinförbrukningen minskat har problemen med bilens bromsar ökat. Flera gånger har jag tvingats lämna in bilen för att reparera olika delar av bromssystemet, bland annat bromsklossar, bromssskivor och vid ett tillfälle till och med ett av bromsoken (många sköna tusenlappar som försvann).

Reparatörern på bilverkstaden förklarade för mig att mina dåliga bromsar beror på mitt sätt att köra. Att köra eco driving innebär att man bromsar så lite att bromsarna helt enkelt kärvar fast, och därmed slits mer än normalt.
"Det du sparar på bränsleförbrukningen förlorar du på dåliga bromsar", sa han. "Du måste bromsa mer. Ta för vana att bromsa hårt varje helg när du åker till Birsta och handlar", var hans råd.

Så numera är varje lördag den stora inbromsningsdagen. När jag och min sambo åker och handlar i köpcentrat Birsta på lördagarna så passar jag på att bromsa hårt i motorvägens utförsbacke innan jag svänger av till detaljhandelns paradis.


RSS 2.0




Evenemang och konserter


Evenemang och konserter