En hund med dropp

Några bekanta meddelar på Facebook att deras hund ligger inlagd på djursjukhus. Hunden har tydligen en magåkomma, är uttorkad, och ligger med dropp. 
 
Då undrar jag: hur får man en hund att ligga still med dropp?
 
Är hunden så sjuk att den inte förmår protestera mot att ha en nål i tassen eller ligger den fastspänd så att den inte ska fly? Jag menar, en hund fattar väl inte att den fått dropp för sitt eget bästa. Rimligtvis borde den väl känna sig ytterst obekväm med att vara ansluten med en slang till en droppflaska med tillhörande droppställning. 
 
Eller så är hunden så väluppfostrad att det räckte med att säga "sitt" så sitter den lydigt där med med nålen i tassen.
 
Kanske handlar det om en digital lösning. Har utvecklingen kommit så långt att droppflaskan är ansluten till vovven trådlöst (eller slanglöst) med droppet överfört via Wi-Fi?
 
Bilden har jag lånat från www.petcartoongifts.com.
 
 

Rolling Stones ger mig hopp inför ålderns höst

 
Tiden går fort nu. Det är redan 2013. 
 
Senare det här året fyller jag 55 år. Det känns nästan lite otäckt. För fem år sedan fyllde jag alltså 50 men det känns som om det var igår. Det är alltså lika många år till jag fyller 60 som det var sedan jag fyllde 50. Om de närmaste fem åren går lika snabbt som de fem föregående, då är jag ju snart där.
 
60 år.
 
Att fylla 60 år känns på något vis som att ta första steget in i ålderns höst. Undrar hur det egentligen kommer att kännas. Kommer jag fortfarande att vilja lyssna på rockmusik när jag fyllt 60? Eller kommer man automatiskt att bli förvandlad och istället börjar lyssna på svensk dansbandsmusik, typ Lasse Stefans eller Trio med Bumba? Bara för att det likson hör till. 
 
Jag är rädd för vad som komma skall.
 
Men så tänker jag på gubbarna i Rolling Stones. De är ju typ 70 år och de rockar ju fortfarande. De ger mig hopp inför ålderns höst.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om ålder, Rolling Stones, ålderdom, pension

De flesta sjukdomar sitter i huvudet



En bekant sa till mig en gång: "De flesta sjukdomar sitter i huvudet". Jag tror det ligger något i det.

Aftonbladet.se berättar idag att forskare kommit fram till att människor som lider av tinnitus kan bli hjälpta av kognitiv beteendeterapi. Det stämmer säkert. Jag har själv gått i KBT-behandling (för utmattningsdepression) med gott resultat som följd. Med kognitiv beteendeterapi kan man bota mycket, allt från ormfobi till flygrädsla.

Det är bra att forskarna jobbar hårt i sitt forskande, men de har fortfarande många viktiga resultat kvar att nå. Ett viktigt sådant handlar om kläder. Det har jag tidigare bloggat om. Läs om det här.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Inget liknar den tyska likutställningen



Snart kommer den omtalade utställningen Körperwelten (eller Body worlds som den kallas på engelska) till Sverige. Utställningen består av flera hundra riktiga människolik som presenteras på en rad olika sätt - hela och i delar. Utställningen har varit på turné över hela världen och själv besökte jag den i Berlin 2001.

Alla som vill kan donera sin kropp till utställningen och har man "tur" kanske man får bli ett av utställningsobjekten efter sin död.

Jag har tidigare bloggat om mitt besök på utställningen och mina funderingar på att kanske själv få bli ett av objekten. Läs om det här.

Utställningen har premiär i Södertälje den 20 juli i år.


Aftonbladet:
Här lever – de döda

DN:
Utställning med lik till Sverige

Länstidningen, Södertälje:
Tom Tit fylls av likdelar

Läs även andra bloggares åsikter om
, , , ,

Woke up this morning...



I morse vaknade jag klockan 06,45 av att klockradion startade. Då hade jag sovit i ett kör ända från att jag la mig klockan 23,30. Sånt stör mig. Jag vill egentligen vakna en gång vid så där 04,30 och konstatera att jag inte behöver kliva upp än på ett par timmar för att lugnt kunna somna om igen.

Men jag ska inte klaga. Att få sova gott en hel natt är en gåva man ska vara rädd om. För mig har det inte alltid varit så. Läs om det här.


Läs även andra bloggares åsikter om ,