Olof Palme. Hatad av några, beundrad av många.

 
Idag är det 30 år sedan Olof Palme mördades. Det var en extrem händelse i dåtidens Sverige, ofattbar och fruktansvärd. Det var ju inte bara ett mord på Sveriges statsminister - många upplevde det också som en attack mot hela Sverige. 
 
För mig stod Olof Palme för det goda Sverige. Han stod för ett samhällssystem där man brydde sig om varandra och där alla människor var lika mycket värda. Och framför allt, samhället var uppbygg kring tanken att det var rätt att bry sig om varandra. Så känns det inte riktigt idag, tycker jag.
 
Men det fanns också dem som hatade Olof Palme. Riktigt varför har jag aldrig förstått. Kanske upplevdes han som klassförädare (han föddes och växte upp i en överklassfamilj), kanske fanns det människor i vårt land som provocerades av en statsminister som brydde sig om de svaga i samhället.
 
På den tiden höll jag alltså Olof Palme väldigt högt, men trots det måsta jag ändå fråga mig själv: skulle jag gilla dåtidens Olof Palme om han var statsminister idag? Jag är inte helt säker på svaret.
 
Geijeraffären var ingen hit i Palmes karriär, och hans tendenser att använda fulingmetoder för att dölja sanningen kanske inte skulle ha funkat så bra i dagens mediasamhälle.
 
Hur som helst. Helt klart har samhället förändrats under de 30 år som gått sedan mordet inträffade. Då sågs palmehatarna som en udda minoritet bestående av ondsinta knäppisar. Idag har hatets företrädare blivit många fler tack vare möjligheterna nätet ger dem att sprida sin stinkande propaganda. Näthatarna har blivit inflytelserika "opinionsbildare".  
 
Vem mördade då Olof Palme. Själv har jag naturligtvis ingen aning. Själva mordhistorien med efterföljande utredning liknar mest en TV-såpa. Frågan är om vi nånsin kommer att få reda på vem/vilka som låg bakom mordet. 
 
Jag hoppas bara att vi nån gång ska få tillbaka lite av det samhälle Olof Palme stod för, där honnörsorden var solidaritet, demokrati och allas lika värde - och där hatets företrädare åter är en liten skara knäppisar i periferin.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om politik, olof palme, solidaritet

Gratis är gott. Även små portioner.

 
Lokala livsmedelsbutiken, fredag eftermiddag. Jag är på plats för att snabbhandla några varor inför fredagkvällen. 
 
Mitt i butiken finns flera provsmakningsstationer placerade. Den första bjuder på en miniportion nystekt biff med potatisgratäng. Jag tar en portion och det var gott.
 
På nästa provsmakningsstation erbjuds yoghurt/kvarg med müsli. Även där tar jag för mig med tyvärr var det ingen höjdare. 
 
När det erbjuds provsmakning i livsmedelsbutiker brukar jag glatt ta för mig. Jag har träffat människor som inte vill provsmaka för då känner de sig tvungen att köpa produkten ifråga. 
 
Så tänker inte jag. All gratismat ska bejakas, även om det inte är något man tänker köpa.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om provsmakning, livsmedel

Blogg100

 
Starten på Blogg100 närmar sig. På tisdag är det dags. På Bisonblogg kan man läsa mer om bloggutmaningen, och där kan man också anmäla sig. 
 
Det finns även två Facebookgrupper relaterade till Blogg100. De heter #Blogg100 och #blogg100 inläggen. Via den sistnämnda kan man länka sina inlägg så att de exponeras för andra bloggare som deltar i utmaningen.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om blogg100, #blogg100

Omvärlden på tryggt avstånd

 
Sambon och jag sitter i vardagsrumssoffan. Vi surfar på varsin iPad. 
 
"Har du läst om inbrottstjuven som fastnade i skorstenen och dog när husägaren tände en brasa i öppenspisen? Vilken förfärlig historia", säger sambon. 
 
"Nej, det har jag missat. Var det i Sverige", undrar jag.
 
"Nej, det var i USA", säger sambon.
 
"Tänkte väl det", säger jag.
 
När man konfronteras med en makaber eller osannolik nyhet, då brukar min spontana reaktion vara: "det där kan väl inte ha hänt i Sverige?" Jag förväntar sig helt enkelt inte att nåt sånt ska hända här hemma. Och det gör det oftast inte heller. För det mesta inträffar de allra konstigaste sakerna i USA. 
 
Eller i Tyskland. Exempelvis storyn om kvinnan som hade åtta döda spädbarn i frysen. 
 
Fast ibland inträffar det faktiskt egendomligheter på närmare håll. Som exempelvis den 38-årige läkare som kidnappade, drogade och förgrep sig en kvinna som han höll fången i ett hus som han byggt speciellt för ändamålet.
 
"Vilken fruktansvärd historia", sa sambon när hon läste om det i Aftonbladet.
 
"Det där var väl inte i Sverige?," undrade jag. 
 
"Jodå, det var faktiskt i Sverige", sa sambon.
 
"Vart i Sverige?, undrade jag.
 
"Tja, nånstans i södra Sverige", sa sambon. 
 
"Då så", sa jag.
 
Södra Sverige känns ändå på något vis som på tryggt avstånd, nästan som utomlands. 
 
Skönt att konstatera att den stora världen fortfarande är långt borta. 
 
Bilden: Här i Norrland händer inga konstigheter, bara vanliga saker. Härom dagen skottade jag snö, exempelvis. Det medförde ingen dramatik alls.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om norrland
 

Är bildning möjlig utan böcker?

 
Ett mått på en människas intellektuella nivå brukar vara hur ofta hon läser böcker. Det stämmer säkert. Själv läser jag dock sällan böcker men jag tycker definitivt att det är sunt att läsa, och jag tvivlar inte en sekund på att det gynnar intellektet. 
 
Ändå stöter jag ibland på människor som förefaller ganska obildade, trots att de hävdar att de ofta läser böcker. 
 
Även om jag själv inte läser så många böcker strävar jag ändå efter att söka bildning. Jag är nyfiken och vetgirig i största allmänhet, och jag gillar att få ny kunskap - om allt mellan himmel och jord. 
 
Så frågan är: Vad är då egentligen bildning?
 
För att möjligen få ett svar på den frågan satte jag mig ner i soffan för att se Liv och Horace i Europa på SVT2. Det var första avsnittet i serien där vi ska få följa akademiledamoten Horace Engdahl och serieskaparen Liv Strömquist på en bildningsresa genom Europa. Bland annat ställer de frågan om bildning är på utdöende.
 
Jag vet inte om jag blev så mycket klokare av att se programmet men det väckte ändå några tankar. 
 
Jag tror att bildning handlar om en förmåga att kunna se sammanhangen. Det handlar också om att sträva efter att öka sin kunskap. För att lyckas med det tror jag det är väsentligt att lyssna, se och utbyta synpunkter med sina medmänniskor. 
 
Kanske också att läsa böcker. 
 
Bilden: Jag äger faktiskt ett antal böcker. Flera av dem har jag också läst. 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om bildning, akademin, litteratur, liv och horace i europa, timrå, sundsvall

Ungliberalerna vidgar frihetsbegreppet

 
Läser i media att Liberala ungdomsförbundet Stockholm antagit ett förslag vid deras kongress i helgen att tillåta sex med döda, alltså nekrofili. Förutsättningar är dock enligt förslaget att den döde först gett sitt samtycke, vilket rimligtvis måste ske innan personen i fråga dör. 
 
"Var och en måste få göra vad man vill med sin kropp, även efter sin död". Så lyder motiveringen till förslaget. Allt enligt liberala tankar om "frihet".
 
Kanske innebär detta att vi i framtiden får möjlighet till utökade donationsmöjligheter. Idag kan vi donera våra organ till forskning samt för att opereras in i andra människor för att rädda deras liv. Ett ytterligare val kanske blir att kunna donera kroppen till sexaktiviteter. 
 
Makabert? Ja, verkligen. 
 
Vid samma kongress antog förbundet också förslaget att tillåta sex mellan vuxna syskon (över 15 år) - alltså incest. Ytterligare ett korkat förslag från Liberala ungdomsförbundet Stockholm.
 
Moderpartiet liberalerna meddelar att de inte ställer sig bakom förslagen. Ja, det glädjer mig verkligen. Men bland de liberala stockholmsvalparna i Luf finns antagligen personer som i framtiden kan bli tongivande företrädare för Liberalerna - och möjligen också makthavare i samhället.
 
Ett sådant scenario bådar inte gott.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om liberalerna, lufsthlm16, ungliberaler, incest, nekrofili, luf

Henrik Schyffert bäst i Mellon

 
Igår kväll såg jag Mellon. Tredje deltävlingen. Jämfört med de tidigare två var denna den hittills bästa. Och varför? Jo, därför att det var (förhållandevis) bra låtar, bra underhållning i mellanakterna och framför allt: därför att Henrik Schyffert var kvällens gästprogramledare tillsammans med Gina Dirawi.
 
Föreställningen inleddes med Schyffert utrustad med elgitarr, elbas och en loopmaskin - och tillsammans med Gina (på trummor) framförde de gamla Queen/Bowielåten Under Pressure. Redan där hade de överträffat allt som hittills visats i årets upplaga av melloföljetongen.
 
Men det skulle bli ännu bättre. 
 
Efter inledningsnummer gjorde 9-åriga Sigrid entré (känd från Mellon 2014). Sigrid är en störtskön ung dam som med mycket attityd, och utan att darra på rösten, är hur rolig och cool som helst. 
 
I en av mellanakterna gjorde Henrik Schyffert ett standupnummer som var grymt bra. Schyffert skämtade om media som blåser upp bagateller i kändisvärlden till toppnyheter, om Mellon som är helt ok (den är inte toppenbra och inte urdålig, den är helt ok) men vi ser den för att det är svenska folkets gemensamma fest (som även jag själv gladeligen deltar i). 
 
Bästa låtarna under kvällen tycker jag var Kizunguzungu med Saraha, You carved your name med Swingfly feat. Helena Gutarra och Put your love on me med Boris René. Låtarna som gick till finalen, som framfördes av Oscar Zia och Lisa Ajax, var helt ok de också. 
 
Men totalt sett blev alltså Mellon från Norrköping klart bättre än helt ok. Hoppas nu bara att övriga deltävlingar håller samma höga nivå och inte faller tillbaka till sega sång- och dansnummer med sömniga co-programledare som förra veckans Charlotte Perrelli.
 
Bilden: både Henrik Schyffert och Gina Dirawi var grymt bra i gårdagens Mello. 
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om henrik schyffert, melodifestivalen, mello, mellon, melfest.gina dirawi

Välsmakande norsk korv

 
Fredagskväll i fjällstugan. I öppenspisen brinner en värmande eld och i köket sitter kidsen (plus några av de vuxna) och spelar spel. Själv sitter jag i soffan med kameran och kollar på bilder jag tagit vid dagens besök på Røros marknad. 
 
Det är oerhört avkopplande att sitta här i stugan, pilla på iPaden och emellanåt luta sig tillbaka och bara blunda. Långt borta är jobbet och tempot i vardagen. 
 
Bilden: Vi har alltså varit på Røros marknad två dagar i rad. Vid dagens besök köpte jag en Morrpølse, alltså norsk korv gjord av får- och griskött. Gott! Bilden visar upplaget av korvar till försäljning. 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om norge, røros, semester, resor

Matta med dunkelt budskap

 
Fjällsemester. Idag var vi en sväng till Røros och den årliga marknaden som pågår där. Fem minusgrader, klart väder och mycket folk på plats. Marknadsstånd med traditionellt norskt hantverk och dito korv.
 
Vi gick in en inredningsaffär där vi hittade mattan på bilden ovan. Det er ingen skam å snu står det på mattan. Jag fattar inte vad som menas med det. Jag kollade på Google translate som påstår att norska ordet snu betyder vrida på svenska. Blir ännu mindre klok av det. 
 
Nån som kan bidra med vägledning om budskapet på mattan?
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om norge, budskap
 
 

Dags för Blogg100 igen

 
Framme i fjällstugan. Fyra timmars bilfärd på vintriga vägar. Allt gick bra.
 
Nu sitter vi i stugan och det är bäckmörkt utanför fönstret. Här inne är det varmt och skönt. Jag känner frid i sinnet.

På Facebook dök det upp en flash om att Blogg100 är tillbaka igen. Den 1 mars startar årets bloggutmaning och jag tänker vara med. Brukar vara kul det där.
 
Bilden visar underredet på varmvattenberedaren i stugan vi befinner oss i. Varmvattenberedare är en viktig komponent i fjällstugor.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om blogg100, fjällsemester

Hälsosamt och stärkande i fjällstugan

 
Imorgon åker vi till fjällen. Vi har hyrt en stuga i Funäsdalenkrokarna och ska njuta några dagar av frisk fjälluft och kompromisslös avkoppling. Igår tog sambon och jag beslutet att inte ta med några skidor. Vistelsen i fjällstugan ska inte präglas av några måsten - som exempelvis skidåkning. Vem har sagt att man måste åka skidor bara för att man åker till fjälls på vintern?
 
Med på resan följer diverse barn (som samtliga med olika hastighet närmar sig 30-strecket) med tillhörande pojk- och flickvänner. Dessa rosenkindade kids har meddelat att de tänker åka skidor. Sambon och jag, däremot, tänker sitta i stugan och äta god mat och surfa på våra iPads. 
 
Möjligen ger vi oss ut på någon promenad om vädret är lämpligt.
 
Fast en av dagarna tänker vi ge oss ut på äventyr. Då ska vi åka över gränsen till Norge och marknaden i Røros som pågår den här veckan. Vi var där för ett par år sedan och insåg att det var en trevlig tillställning.
 
Bilden är från 2013 när vi var till Røros marknad förra gången.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om røros, fjällsemester, semester

Jorden är mindre än vi tror

 
Häromdagen såg jag en trailer till filmen The Martian på YouTube. Jag fattade inte mycket av det jag såg men jag tror filmen handlar om en astronaut som blir lämnad ensam av sina austronautkollegor på planeten Mars. Turligt nog är han dock både uppfinningsrik och handlingskraftig och ser till att överleva på den karga och ödsliga planeten. 
 
På några av bilderna i trailern skymtade jorden. Så där från håll ser vår hemplanet ut som en olikfärgad fläckig boll - ensam i den oändliga rymden. 
 
Jag tänker på vad som händer här på jorden. Många här anstränger sig hårt för att ta kol på både sig själva och på själva jordklotet. Här hittar vi knäppisar med storhetsvansinne, typ Abu Bakr al-Baghdadi, Donald Trump och Kim Jong Un. Här hittar vi klimathot och virus. Men om vi betraktar ovan nämnda gubbar från rymden blir de egentligen ganska små. Är de så inflytelserika som de själva tror? Skulle de vara lika kaxiga inför ett hot mot hela jorden? 
 
Det kan komma en dag då till och med dessa herrar behöver varandra för att överleva. 
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om jorden, rymden, is, daesh, terror, klimathot, virus, politik, donald trump
 
 
 

Paltkoma i huvudstaden

 
Kurs i Stockholm. Första dagen av tre avklarad. Det gick bättre än befarat.
 
Kursen är helt och hållet på engelska och den engelskspråkiga kursledaren berättade att hon kunde ett ord på svenska: paltkoma. Det vittnar om att hon varit kursledare vid tidigare tillfällen i Sverige. Paltkoma är ju ett välkänt fenomen som uppstår när vi svenskar ätit lunch och blir trötta eferåt. 
 
På bilden bekantar jag mig med en dekoration på hotellrummet - ett hästhuvud.
 
 

Semla med förhinder

 
Det har varit ett gäng intensiva veckor. Jobb med personaltidningen. Folk ska intervjuas, artiklar ska skrivas. Foton ska gås igenom. Långa dagar. Helt slut i skallen på kvällarna.
 
Idag gick vi till tryck. Sakta vaknar bloggen till liv igen.
 
Imorn åker jag till Stockholm för tre dagars kurs. Ämnet är kommunikation (jag jobbar med sånt) och utbildningen ska hållas helt på engelska. Dokumentationen (även den är på engelska) jag fått innan kursstart begriper jag inte mycket av. Språket är högt med många svåra ord. 
 
Än värre är att jag såg på en av jobbets anslagstavlor att vi ska ska bli bjudna semlor imorn. Och jag tänker att HUR kan man förlägga en kurs på annan ort när det är fettisdag? Det innebär ju alltså att jag kommer att missa semlan imorgon. 
 
Fan...
 
Bilden är från den här tiden ifjol. Då missade jag inte semlan.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om semlor, fettisdag

Fototriss: svartvitt

Veckans tema hos Fototriss är svartvitt. Min första bild är en bild jag tog på mig själv idag när jag skottade snö. 
 
Min andra bild tog jag också idag. Bilden visar en fågel i ett träd.
 
Även den sista bilden tog jag idag. Det är en porträttbild på vår favvokisse Houdini.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om fototriss, foto, svartvitt

RSS 2.0




Evenemang och konserter


Evenemang och konserter