Kul att gå på restaurang och slippa ge dricks

Egon
Ibland blir man lite extra glad av ett restaurangbesök.
 
Jag befinner mig just nu i Trondheim, Norge. Här är jag på några dagars besök tillsammans med sambon. Trondheim är en trevlig stad med en skön storstadskänsla, samtidigt som staden också har en behagligt lugn atmosfär. Jag gillar Norge och jag gillar norrmännen. Språket och människorna gör mig glad.
 
Igår åt vi middag på restaurang Egon i centrala Trondheim. Restaurangen är inrymd i, vad jag förmodar, en gammal industrilokal, med rustik träinredning och dekorerad med diverse roliga prylar. Inne i restaurangen började man med att titta på menyn och memorera bordsnumret. Därefter går man till beställningsdisken och beställer sin mat samtidigt som man också betalar. En stund senare kommer en servitör ut med maten.
 
För mig blev Egon en positiv restaurangupplevelse. Väldigt god mat (jag åt spare ribs och sambon filé black and white), man slapp fundera på att ge dricks och när man ätit klart var det bara att gå (maten var ju redan betald). Dessutom stod det ett lösenord på kvittot så man kunde logga in på restaurangens trådlösa nätverk.
 
Var då servicen dålig eftersom man inte kunde ge dricks? Nej, inte alls. Tvärtom. Alla bland personalen var jättetrevliga och gjorde allt de kunde för att man skulle trivas under besöket. Jag tycker dricks är ett förlegat system som inte behövs. Jag får inte dricks på mitt arbete men jag är ju ändå väldigt angelägen att göra ett bra jobb för det.
 
Bilden ovan: Egon är en restaurang i tre våningar inredd med "gammalt" trä och tegel. Dekorationerna var allt från gamla telefoner och räknemaskiner till en gammal moped (se bilden ovan). Ett härligt ställe som kan rekomenderas.

Sommarstiltje på bloggen

Vissa saker känns väldigt somriga på något vis. Exempelvis att spela bangolf (eller minigolf som många kallar det). 
 
För ett par veckor sedan, när vi var i Norrfällsviken, spelade jag bangolf tillsammans med familjen. En av banorna var utformade som en liten kopia av Höga Kustenbron (se bilden ovan). Kreativt och snyggt, tycker jag.
 
Jag tycker det är ganska kul (inte superkul men hyfsat kul, typ 6 på en tiogradig skala) att spela bangolf. Det trista är att man måste räkna poäng. Jag vill helst bara slå bollen och slippa tänka. Tänker gör jag tillräckligt mycket i vanliga fall (okej, kanske inte alltid då heller men i alla fall betydligt mer än när jag har semester). 
 
För övrigt råder lite sommarstiltje här på bloggen. De senaste dagarna har varit varma och soliga och då gäller det att passa på att vistas utomhus så mycket som möjligt. Sitta vid datorn kommer det att finnas tid till längre fram.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om semester, sommar, minigolf, bangolf, Norrfällsviken, Norrland, Höga Kusten

Breivik står för allt jag tar avstånd från

Idag är det ett år sedan terroristen Anders Behring Breivik genomförde sina fruktansvärda terrorattentat i Oslo. Han gjorde det som ett motstånd mot det mångkulturella samhället och ser sig själv som en soldat i krig.
 
I en debattartikel i Aftonbladet beskriver Elisabeth Skarsbø Moen, debattredaktör och kolumnist på VG i Norge, hur Norge blivit ett delat folk efter 22 juli ifjol. Många är öppna med sina rasistiska åsikter men Moen menar dock att majoriteten av Norrmännen faktiskt välkomnar ett mångkulturellt samhälle. Jag hoppas och tror hon har rätt.
 
Mycket har sagts om Breivik och hans terrorattentat och jag har egentligen inte så mycket mer att tillägga än att han representerar allt det jag inte står för: våld, hat och inskränkthet. Jag vill istället att värderingar som öppenhet, demokrati och alla människors lika värde ska vara bärande i vårt gemensamma samhälle. Förhoppningsvis ska vi även fortsättningsvis vara en majoritet som delar den visionen.
 
 
DN:
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Breivik, Oslo, Utöja, demokrati, öppenhet

Finns det något tråkigare än sommarlekar?



Fråga: Finns det något tråkigare än att spela kubb?

Svar: Ja, att spela boule.

Uppe på vinden har vi en stor plastsäck fylld med diverse sommarleksaker. Alltså en samling plastsaker som exempelvis frisbee och strandtennisbollar mm. Själv är jag inte så där väldigt road av att ägna mig åt diverse plastlekar på gräsmattan, men ibland uppstår sociala situationer då det är nödvändigt.

Det finns dock vissa sommarlekar som faktiskt kan vara riktigt roliga, ibland, men de flesta är helt enkelt ohyggligt tråkiga. Som en vägledning kommer här min analys av nedanstående sommaraktiviteter.

Badminton: En klassiker som fanns redan när jag var barn. Om man vill vara riktigt ambitiös kan man ha ett nät uppspänt mellan spelarna. Men det går lika bra utan nät, för då slipper man räkna poäng.

Kubb: Så jävla tråkigt. För mig är det fullständigt olidligt att stå där och kasta omkull dessa träklumpar. Det tar ju sån himla tid. Och när matchen äntligen är över då skriker någon: "Men nu måste förlorarna få revansch". Och så måste man stå ut med ännu en timmes lidande.

Frisbee: Min personliga favorit. Jag tycker faktiskt det är riktigt roligt att kasta frisbee. Det är kul när man får in tekniken och man lyckas göra fina och raka kast. Och det bästa av allt: man behöver inte räkna några poäng. Därmed kan man sluta att kasta precis när man vill.

Krocket: Ännu en sån där tråkig och tidskrävande aktivitet. Under mitt liv har jag många traumatiska minnen från oändliga krocketmatcher med myggbett och fuskande motspelare.

Boule: Det absolut tråkigaste spelet av dem alla. Jag ser inget som helst nöje i att stå där och kasta klot mot en lite träkula. Ytterligare en sån där aktivitet som kan hålla på i evigheter.

Fotboll på gräsmattan: I våran plastsäck finns en plastboll, målad som en fotboll, med alltför lite luft i. Den är användbar när man vill spela fotboll med små barn (eller små hundar) som är på besök. Det är alltid trevligt när man kan glädja de små liven.

Strandtennis: En aktivitet jag kan acceptera. Jag tycker det är ganska lättsamt att slå en boll mellan varandra med stora plastracketar.

Kasta badboll: Lämplig företrädesvis på badstränder. Om man har en badboll med sig brukar man inte behöva gå så långt ut i vattnet. Fördelen är också att man kan bryta när man blir less.

Sitta i skuggan och sova: Underskattad aktivitet som jag gillar. Brukar dock inte vara så uppskattat när man har gäster.

Håller du inte med? Svara gärna på enkäten här nedan.

(Detta inlägg är tidigare publicerat sommaren 2010. Men jag tycker det är så bra att jag vill dela med mig av det en gång till.)

Läs även andra bloggares åsikter om sommarlekar, badminton, kubb, frisbee, krocket, boule, fotboll, strandtennis, badboll

De kallas lupiner

Vi åker i bilen på vägen mellan Nordingrå och Norrfällsviken. Landskapet är vackert och färgerna skiftar i olika nyanser av grönt. Här och var bryts färgerna av med inslag av lila och rosa. 
 
Jag: Titta vilka fina puliner!
 
Sambon: De kallas lupiner. Ja, de är vackra. 
 
Självklart stannade jag och tog bilder.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Höga kusten, Nordingrå, Norrland, lupiner, Norrfällsviken, sommar, semester