Kunde Leif GW lika gärna blivit kriminell?

 
Vid något tillfälle hörde jag någon säga att de hårdaste killarna blir antingen bovar eller poliser. 
 
Ikväll har jag sett första delen av dokumentären (SVT 1) om Leif GW Persson, kriminolog, författare och TV-kändis. I programmet berättade Leif GW bland annat att han under sin uppväxt planerade att giftmörda sin mamma samt att han förfalskade hennes namnteckning på handlingar som han behövde i skolan. Han berättade också att han köpte smuggelsprit av utländska lastbilschaufförer som han sedan sålde vidare till krogar i Stockholm. 
 
Leif GW var onekligen en bad boy som ung men fick längre fram i livet en framgångsrik karriär som företrädare för lagens goda sida (dock inte som polis utan som kriminolog). Det känns som om det närmast var en slump på vilken sida om lagen han skulle komma att leva sitt liv. Om han istället valt brottets bana i livet, kan man förmoda att han blivit lika känd och framgångsrik.
 
Jag gillar Leif GW Persson och hans rättframma analyser i TV-serien Veckans brott. Men dokumentären om honom visar att han verkar ha sina sidor som person. 
 
Själv är jag rätt nöjd över att aldrig tillhört kategorin hårda killar. För mig har valet alltid varit självklart: rätt sida om lagen.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om leif gw persson, veckans brott, kriminalitet

Rättelse

 
Internet är fantastiskt.
 
Strax före jul postade jag ett blogginlägg med en bild på en frukt jag fotat på ICA. Jag trodde då att det var en stjärnfrukt jag fotat eftersom det stod så på en liten skylt alldeles intill. Men när sambon såg bilden sa hon "det där är ingen stjärnfrukt. Stjärnfrukt ser inte alls ut på det där viset."
 
Jag postade bilden även på Instagram och frågade om någon visste vad det var. Ganska snabbt fick jag en kommentar med beskedet att frukten ifråga kallas kiwano. Ytterligare en kommentator berättade att "Also known as an African cucumber. Native of Namibia. The seeds grow really well! (At least they did for me) There's a youtube video from a German gardener who grew these.
 
Så nu vet jag det.

God Jul!

 
Julafton. Julmat, städa huset, julklappar, julpynt, släktingar, glögg. 
 
Idag är det den 24 december och jag har gått i mål i bloggutmaningen #blogg24. Ute ligger snön kvar på marken. Nu tillbaka till julstöket.
 
God Jul!
 
Bilden tog jag på en av Köpenhamns julmarknader när vi var där för ett par veckor sedan.
 
 

Snödekorationen levererad inför julen

 
Dan för dopparedan. Den senaste tiden har inte ett snökorn synts till, bara smältvatten och is. Frågan många ställt sig är: ska vi inte få nån snö till jul? Men så igår kväll hände det - det började snöa. Och imorse när jag klev upp sken solen på snön som fanns på marken och i träden. Det var hur vackert som helst (se bilden ovan jag tog genom sovrumsfönstret i morse).
 
Hoppas den här snön ligger kvar som dekoration över jul. Sedan kan den få smälta bort om den vill. Minusgrader ute gör bara att pelletsförbrukningen ökar i värmepannan här hemma.

Ett känt namn underlättar

 
När blir man nån att räkna med?
 
På YouTube såg jag ett videoklipp med den världeberömda rockgruppen U2 när de ställde sig i New Yorks tunnelbana för att spela några av sina låtar. Grejen var att de hade maskerat sig och utgav sig för att vara ett gäng okända gatumusikanter. Ingen kände igen Bono och hans polare och i stort sett samtliga resenärer passerade utan att ta någon större notis om de musicerande männen.
 
Med på upptåget var också den amerikanske talkshowprogramledaren Jimmy Fallon, och på hans signal demaskerade sig gruppmedlemmarna och visade sina egentliga identiteter.
 
När tunnelbaneresenärerna plötsligt insåg att självaste U2 stod mitt bland dem blev intresset ett helt annat. Folk stannade till, sjöng med i låtarna och tog selfisar tillsammans med U2-medlemmarna. 
 
Vad lär vi oss då av det här? Jo, att det har betydelse vem man är. Om man har ett känt namn blir man intressant av just det skälet. Och om man inte är känd blir uppförsbacken längre för att få den uppskattning man förtjänar, även om man är minst lika duktig som någon kändis. 
 
Jag vill betona att jag gillar U2. Jag tycker också att de är coola när de bjuder på sig själva genom att ställa sig och lira rock i tunnelbanan. Troligen har de också en gång i tiden varit okända och spelat inför små publikskaror. 
 
 
 

En aggressiv frukt?

 
Härom dagen var jag på ICA och handlade. En inte speciellt sensationell aktivitet men jag tog i alla fall en bild där i butiken. På en stjärnfrukt.
 
Märklig frukt det där. Stjärnfrukt. Jag tycker den ser farlig ut - typ att den är på väg att gå till attack, eller nåt. Undrar hur den smakar.
 
 

Så gör du sexlivet konstigare

 
 
Nu är det endast några dagar kvar till julaftonen. Själv sitter jag och surfar på CoolStuffs webbsajt med förhoppningen att hitta några lämpliga prylar att ge bort i julklapp. På CoolStuff finns allt mellan himmel och jord, allt från våtservetter i helkroppsformat till morgonrockar i Star Warsmodell.

En av de mer udda produkterna i CoolStuffS sortiment kallas Love Is Art. Det är ett kit som bland annat innehåller en färgtub och en canvasduk. Meningen är att man ska smörja in varandra med färgtuben och sedan ha sex på canvasduken. Efter det monterar man canvasduken på en träram och hänger upp den på väggen som en tavla. 
 
"Hm, varför inte", säger jag för mig själv.
 
Sambon, som undrar vad det är jag tittar på, lutar sig lite försiktigt över min iPad och säger: "du, det där kan du glömma som julklapp till mig i alla fall." Sedan ger hon mig en puss på munnen och säger: "Jag föredrar nog den ordinarie sänghalmen utan extra färginslag." 
 
För den som vill ta del av en lite mer ingående beskrivning av produkten finns en video som tillverkaren lagt upp på YouTube.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om konst, coolstuff, kärlek, sex

Fototriss: jul

Temat denna vecka hos fotoutmaningen Fototriss är jul. Här kommer mina bildtolkningar. Första bilden visar en sån där modern dekoraktionstomte där det enda man ser i ansiktet är en stor näsa.
 
Min andra bild visar en kula i granen.
 
Sista bilden visar tomten när han lagt sig till ro i en blomkruka. 
 
Bilderna har jag också lagt upp på Instagram.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om jul, tomten, jultomten, julfirande, foto

Skymning i Köpenhamn

 
Fredag kväll. Åter en arbetsvecka avverkad. För en vecka sedan var vi i Köpenhamn. Det var trevligt. Fast just nu är jag trött och vill gå och lägga mig. Bilden ovan tog jag vid Rådhusplatsen i Köpenhamn, när skymningen var på väg att övergå till nattligt mörker.
 
God natt!
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om köpenhamn, skymning

Modfälld dialog om Neil Young

 
Middag. Sambon och jag sitter vid köksbordet och äter falukorv och makaroner. Samtidigt surfar vi på varsin iPad. Sambon säger plötsligt: "vet du vem som kommer till Dalhalla till sommaren?"
 
"Nä", säger jag.
 
"Neil Young", säger sambon.
 
"Herregud", säger jag.
 
Jag brukar vanligtvis inte tappa bort mig i känslostormar men en märklig känsla av både upprymdhet och utmattning fyller min kropp. Jag blir knäsvag och får nästan svårt att andas. 
 
"Herregud", säger jag igen.
 
"Kan du gissa hur mycket biljetterna kostar?", säger sambon.
 
"Just say it", säger jag.
 
"De billigaste kostar 1500 kronor och de näst billigaste kostar 1700", säger sambon.
 
"Herregud", säger jag.
 
Till saken hör att jag är en stor beundrare av Neil Young. Jag älskar hans sträva musik där han får gitarrsträngarna att låta som taggtråd - oavsett om han spelar kraftfulla rocklåtar eller spröda vackra ballader. Jag älskar hans röst som är både karg och vacker, och som griper tag i min själ.
 
"Jag skulle verkligen vilja gå på konsert med Neil Young", säger jag. "Men vafan, 1500 spänn..."
 
"Och jag är inte alls någon beundrare av Neil Young", säger sambon. "Jag vet inte om jag har någon lust att gå på en konsert med honom överhuvudtaget".
 
Där står vi nu.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om neil young, musik, dalhalla

En lyxig eftermiddag

Vad är egentligen lyx? Är det att köpa dyra kläder eller smycken? Att åka på en dyr medelhavskryssning? Att köpa en ny dyr bild? Nedanstående text skev jag för ett par veckor sedan och handlar om min syn på lyx.
 
 
Förkylningstider. Många är förkylda och även jag har fått en släng av snuvan. Härom dagen kände jag mig trött och hängig på eftermiddagen och åkte hem tidigare från jobbet. Väl hemma gick jag omedelbat och lade mig i sängen. Under täcket.
 
Alltså, finns det något skönare än att gå och lägga sig mitt på dagen? Jag tycker det känns oerhört lyxigt att krypa ner under täcket när man är riktigt trött - trots att klockan bara är fyra på eftermiddagen. Blunda, njuta av stillheten och kanske somna en stund.
 
Det är inte ofta det händer att jag gör det men om man är förkyld blir det förbjudna liksom plötsligt legitimt. Då får man gå och lägga sig utan att behöva skämmas - tycker i alla fall jag.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om lyx, livskvalitet, kvalitetstid
 
 

Bombsäker sprit i Bjurholm

 
Bjurholm. Liten ort strax norr om Nordmaling i Västerbottens län. Jag vet inte så mycket om Bjurholm mer än att kommunen har Sveriges minsta folkmängd (2400 innevånare) och att jag ibland passerar där när jag är ute på jobbresor. Några gånger har jag stannat där och tankat bilen. En gång har jag också ätit lunch i Bjurholm. Intrycket är att Bjurholm är en trevlig plats. 
 
Härom veckan passerade jag Bjurholms tätort under min färd mellan Lycksele och Rundviks sågverk. I Bjurholms centrum fastnade blicken på en lång stolpe med en Systembolagsskylt längst upp. Stolpen med skylten stod där till synes alldeles för sig själv men när jag kom lite närmare såg jag att där även fanns en systembutik. 
 
Det var den som verkligen väckte mitt intresse och jag stannade och tog en bild. 
 
Detta måste nog vara den mest osexiga systembutik jag sett. En grå omålad betongbunker som verkar kunna stå emot det mesta, både bomber och inbrottsförsök.
 
Om IS/Daesh någon gång skulle få för sig att med bomber och skjutvapen gå till attack mot Bjurholm (vilket vi verkligen får hoppas att de inte gör) så kommer troligen i alla fall Systembolaget att förbli oskadat.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om bjurholm, systembolaget, terror
 

Jag kom tvåa

Nu är omröstningen hos fotoutmaningen Fototriss avgjord. Själv hamnade jag på en hedrande andraplats, vilket jag tycker är jättekul. Segrade gjorde Susanne och hennes bilder från Nattsyrrands blogg. Susannes bilder är fantastiskt fina och hon var väl värd att vinna.
 
Tack till er som röstade på mig och tack även till gästdomarna Åke och Anna-Lena som tog med mitt bidrag till slutomgången.
 
Bilden ovan tog jag i samband med de övriga jag tog till tävlingen. När jag valde ut vilka bilder jag skulle ta med skippade jag den ovan. Den fick vara med nu istället.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om fototriss, blogg24, foto

Hemma igen

 
Hemma igen efter en långweekend i Köpenhamn. Sitter just nu och rensar jackfickorna från diverse lokaltrafikbiljetter och kvitton som jag i alla hast stoppat på mig under vistelsen. En stor hög på bordet blev det.
 
Fortfarande klingar diverse danska fraser i huvudet. Værsgo. Vil du have kvitteringen? Færdig med at spise? Numera vet jag också att danskarna kallar frukost för morgenmad och det vi svenskar kallt för lunch kallar danskarna för frukost.
 
Under kvällen har vi kört sträckan mellan Stockholm och Sundsvall, och på nätet har vi lästa att blixthalka rådde på E4 norr om Stockholm med en rad olyckor som följd. Turligt nog slapp vi några problem under vår bilresa men vid några tillfällen såg vi både gula och blåa utryckningsljus efter vägen.
 
Bilden tog jag vid en bärgningssituation på E4 nånstans i höjd med Arlanda (tror jag).
 
 

Fototriss: nära

Veckans tema hos Fototriss är nära. I helgen befinner jag mig i Köpenhamn så mina tre bilder har jag tagit här. Min första bild visar när jag hade en nära-akrivbordslampa-upplevelse idag. Den gigantiska skrivbordslampan står utanför en lampaffär nära vårt hotell.
 
I Köpenhamn är det oerhört många cyklister i farten. Vid Nørrebro tunnelbanestation fanns denna cykelparkering där cyklarna stod väldigt nära varandra.
 
I vårt hotellrum är badrummet utformat på ett väldigt annorlunda sätt. Väggarna består helt och hållet av frostat glas och det är placerat som en bur mitt i hotellrummet. Badrummet känns väldigt nära i hotellrummet.
 
Bilderna har jag också lagt upp på Instagram.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om blogg24, #blogg24, fototriss, nära

Rösta på mig!

 
Köpenhamn fredag. Idag har vi på stan hela dagen - först på Copenhagen Street food, en matmarknad inrymd i ett gammalt pappersbruk (tror jag) mitt i stan, sedan promenad längs Ströget och slutligen Crazy Christmas Cabare på Tivolit. 
 
Den sistnämnda var nån sorts dansk, engelskspråkig, variant av en svensk friluftsteater - fast roligare och med rockigare musik. Visst, buskiskänslan var påtaglig men föreställningen var helt okej ändå. Väldigt duktiga aktörer och bra musiknummer.
 
Igår kom jag till insikt om att jag gått till final i den senaste omgången av Fototriss. Jättekul, tycker jag! De övriga finalisterna har jättefina bidrag men den som vill rösta på mig får gärna göra det. :) Länk till omröstningen här.
 
Bilden ovan tog jag på Copenhagen Street food där det fanns ett stort urval maträtter från hela världen. Sambon och jag provade danskt smørebrød (hur gott som helst) och pizza med tunna potatisskivor på. Vid entrén till matmarknaden hängde en glittrande ko som både jag och sambon förevigade på bild. 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om fototriss, blogg24, #blogg24, köpenhamn

Det danska gemytet live

 
Den här veckan har jag sett världen. I börjat av veckan var jag i Norsjö i Västerbottens inland, idag (och några dagar framåt) är jag tillsammans med sambon i Köpenhamn. Här är vi på en långweekend i det danska gemytets tecken.
 
Här i Köpenhamn är det trevligt, trots isiga vindar. Storögt konstaterar vi att fastän det blåser kallt sitter folk på uteserveringarna och dricker öl. Kyligt beteende, skulle man kunna säga. 
 
Vår kvällsmiddag åt vi på restaurang Skinbuksen nära Kongens Nytorv. Där var jättemycket folk, trångt och väldigt gemytligt - vilket i praktiken innebär väldigt glada danskar i alla åldrar (främst 60+) som äter, dricker, pratar och skrattar högljutt. Ett väldigt trevligt ställe.
 
I restaurangen fanns en pianist som underhöll med allt från Frank Sinatralåtar till musik av Mike Oldfield. Bland gästerna fanns också en väldigt glad dansk man som med kraftfull stämma sjöng med i låtarna.
 
Jag funderade en stund på hur ett sådant beteende skulle tas emot på en svensk restaurang. Skulle han i Sverige upplevas som en störande fyllskalle och bli utslängd? Kanske, kanske inte. I Skinbuksen var han i alla fall en uppskattad stämningshöjare.
 
Bilden: Köpenhamn nu ikväll. Öl, god mat och hög stämning.
 
Blogg24/10
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om danmark, kulturkrock, blogg24, #blogg24, långweekend

En funktionell lösning

 
Funktionalitet går före estetik. Om man vill komma vidare måste man ibland släppa på prestigen.
 
Det hände häromdagen. Jag var på tjänsteresa i Västerbottens inland och det hade blivit kväll och jag hade just kommit till hotellet där jag skulle övernatta. Jag var trött och efter en bit mat var jag redo för att sova. Då hände det. Ena skalmen på mina glasögon lossnade. Själva gångjärnet hade spruckit och bort ramlade skalmen. 
 
Just då orkade jag inte bry mig så mycket utan jag tänkte: det löser jag imorgon. Det finns säkert en bit tejp nånstans. 
 
Men jag lyckades inte skaffa någon tejpbit utan fann migsjälv sittande i bilen undrande: hur ska jag nu lösa detta. Det är ju faktiskt lite svårt att köra bil med ett par glasögon som inte sitter ordentligt på plats. Jag rotade lite i handskfacket och hittade där lösningen på problemet - en påsklämma. 
 
Jag klämde fast skalmen med påsklämman och det satt perfekt. Rejält stadigt. Visserligen fick jag förklara för förvånade intervjuobjekt som jag träffade under dagen varför jag hade en påsklämma på glasögonen, men det spelade inte så stor roll tycker jag. 
 
Ibland måste man tänka utanför boxen för att hitta rätt lösning.
 
Väl hemma igen uppsökte jag omedelbart vår lokale optiker som raskt lagade mina glasögonbågar. 
 
 

En glädjande avslutning

 
I förra veckan pajade vår pelletspanna ihop. Trots intensiv felsökning vägrade den att starta. För att göra en lång historia kort så hittade vi till slut felet (med hjälp av elektronikkunniga bekanta). Problemet var att det blivit kortslutning i pannans elsystem och ett motstånd (bilden ovan) hade gått sönder.
 
Jag beställde ett nytt motstånd på nätet och efter en insats med lödpennan sitter det nu på plats på kretskortet. Min glädje var betydande när jag tryckte på startknappen och pannan startade igen.
 
 

Sensationen i Västerbotten

 
Det är måndag kväll och jag befinner mig i Lycksele. Under dagen har jag tillsammans med en kollega kört ca 50 mil, och en stor del av dessa mil har vi färdats genom ett glesbefolkat västerbottniskt vinterlandskap. Skälet till vår lilla turné är några olika reportage vi ska göra till vår personaltidning.
 
Just nu är jag trött. Sömnig. Snart dags att krypa ner i hotellsängen och en natts sömn innan vi drar vidare på de vintriga vägarna i Norrlands inland. 
 
I min sammanfattning av dagens upplevelser ingår en smärre sensation. Idag har jag nämligen druckit kaffe. Och den stora sensationen var att jag tyckte det var gott. 
 
Normalt dricker jag inte kaffe, främst därför att jag inte tycker det smakar speciellt bra. Dessutom börjar jag kallsvettas av kaffe och känner mig lätt vimmelkantig. 
 
Men idag blev jag bjuden på en kopp och det gick alltså bra. Kanske gick det bra därför att jag frös efter ett par timmar utomhus i den isiga snålblåsten. Kanske för att jag var hungrig och tyckte det satt bra med en kopp kaffe och en "dammsugare" (som jag normalt inte heller gillar).
 
Bilden tog jag idag på en höjd i skogarna i närheten av Norsjö. 
 
 
 Blogg24/7
 
Läs även andra bloggares åsikter om kaffe

Fototriss: ljus & mörker

Fototris Ljus och mörker. Så är temat för veckans Fototriss. Min första bild visar kontrasten som kan uppstå när man fotar ljuset från en dörr som man öppnat lite glänt.
 
Min andra bild har jag tagit på elden i vår öppenspis. Även där är kontrasterna starka mellan de ljusa och mörka fälten. 
 
Den tredje bilden har jag tagit på en kaffekopp som står på ett svart underlag. Ljust och mörkt, mörkt och ljust. 
 
Veckans omgång är också en tävling där vi som deltar i Fototriss har chans att vinna priser från CoolStuff. En sak ur CoolStuffs sortiment som lockar mig är Laserprojektor Med Rörliga Mönster.
 
Bilderna har jag också lagt upp på Instagram.
 
Blogg24/6
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om blogg24, foto, fototriss

Att må bra

 
Stresshantering. 
 
När jag känner mig stressad och känner att jag inte riktigt hinner med, och kanske till och med mår dåligt av det, då brukar min spontana reaktion vara: "hur ska jag nu göra för att må bra?"
 
I andra hand tänker jag: "hur ska jag hinna med?" 
 
Alltså. Om jag mår bra då ökar också sannolikheten att jag hinner med det jag ska göra. Och om jag någon gång inte riktigt hinner med, eller att jag inte riktigt har koll på läget, så brukar det inte vara hela världen. Koll på läget brukar jag oftast kunna skaffa mig - i den mån det är nödvändigt.
 
Min främsta drivkraft är att må bra, och jag betraktar det som ett nederlag de gånger jag blir så stressad att jag mår dåligt av det. 
 
Blogg24/5
 
 
Fler bloggar om
feelgood

Vilket parti tror på tomten?

 
Jag läser i ETC om en opinionsundersökning som genomförts av Föreningen Vetenskap och folkbildning (VOF). Undersökningen handlar om vilka trosföreställningar och konspirationsteorier som vi svenskar har kopplade till hur vi röstar.
 
Resultatet visar bland annat att Sverigedemokraternas väljare i högre grad än övriga väljare tror att jorden regelbundet besöks av utomjordingar. Många SD-väljare tror också att människan kan delas in i olika biologiska raser.
 
Bland Miljöpartiets sympatisörer tror betydligt fler än genomsnittet på änglar och healing, samt att månlandningen 1969 var iscensatt. Själv har jag ingen anledning att betvivla det senare. Jag minns att jag såg det live i skolan när jag gick i klass sex i Kyrkskolan, Matfors.
 
Moderata och socialdemokratiska väljare tror i högra grad än andra på chemtrails, ett ord jag måste erkänna att jag inte hört förut. Enligt Wikipedia är chemtrails ett ord som används av konspirationsteoretiker för att beskriva innehållet i kondensstrimmorna efter jetplan.
 
Konspirationsteorierna i sammanhanget är flera, bland annat att chemtrails används för att manipulera vädret, förbättra mobiltäckning och bedriva biologisk krigföring. Visserligen är jag själv socialdemokrat men jag har aldrig funderat på vad de där vita strecken efter jetplan innehåller. Spontant skulle jag ha gissat på sockerdricka.
 
Vidare visar undersökningen att Vänsterpartistiska sympatisörer i större utsträckning än genomsnittet tror på reinkarnation och att KDs väljare tror på Gud. Det senare kanske är föga överraskande.
 
I ETC-artikeln nämns inget om vad Liberalernas (tidigare Fp) och Centerns väljare tror på. Kanske är det deras väljare som i högre grad än andra tror på tomten. Vad vet jag?
 
Bilden ovan tog jag för några veckor sedan på ett jetplan som lämnar efter sig en kondensstrimma. När jag var liten kallade min mamma sådana flygplan för rea-plan. Enligt wiktionary är det en ålderdomlig benämning på jetplan.
 
Blogg24/4
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om utomjordingar, sverigedemokraterna, socialdemokraterna, liberalerna, centerpartiet, moderaterna, politik

Det mystiska pipljudet avslöjat

 
Häromdagen berättade jag på bloggen om det mystiska pipljudet här hemma. Om hur jag letade och letade och bytte batterier i tre brandvarnare, och att pipljudet trots det fortsatte.
 
Efter jag postat blogginlägget fortsatte jag att leta. Jag letade i husets alla vinklar och vrår och till slut hittade jag faktiskt källan till pipljudet. Det visade sig komma från en gammal brandvarnare som låg i en påse i källaren. Brandvarnaren ifråga hörde till vårt förra villalarm och byttes ut till en ny när vi bytte larmsystem för ett tag sedan. 
 
Efter bytet blev den liggande i en påse i källaren. Bortglömd - ända tills batteriet blev svagt och brandvarnaren började pipa. 
 
Det går att hitta svar på alla frågor - bara man är tålmodig och systematisk. 
 
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om blogg24, problem, lösningar
 

Om att vara svensk och inte sticka ut för mycket

 
I lördags var jag och sambon på Sundsvalls teater och såg standup-komikern Al Pitcher. Han bjöd på en riktigt kul föreställning och jag fick mig ett par rejäla skrattanfall. Al Pitcher kommer från Nya Zeeland och i sina standupföreställningar driver han med sig själv men framförallt driver han med oss svenskar. 
 
Innan föreställningens början blev vi i publiken uppmanade att skriva en lapp med vad vi tyckte var svaret på följande fråga: "What is the best thing happend i Sundsvall?" Jag skrev typ "When the Sundsvall hockey team won over Timrå IK." (Ja, jag vet att det var fantasilöst men att pressa fram positiva tankar på kort varsel är svårt)
 
På scenen läste Pitcher upp vad som skrivits på samtliga lappar och eftersom han inte hade så stor koll på vad som händer i Sundsvallsregionen ställde han följdfrågor. Exempelvis hade någon skrivit på en lapp om olika uttryck på vår lokala dialekt.
 
"Tell me more about this", sa Pitcher.
 
Ingen i publiken sa något. 
 
"But who wrote this?", sa Pitcher.
 
Inget svar från publiken.   
 
Just detta faktum, att vi svenskar är lite lågmälda och blyga, är en röd tråd genom Al Pichers föreställningar. Han kämpade hårt med att försöka få igång en dialog med oss i publiken men resultatet blev så där. Men han fick i alla fall oss att skratta. 
 
För ett par år sedan hade vi en praktikant från Nya Zeeland på jobbet. Hon berättade att hon under sin uppväxt bott på olika platser i världen, både i Europa och i Amerika, och i Sverige befann hon sig för att under några år studera på universitet.
 
Hon sa hon trivdes i Sverige men tyckte att hon ibland kunde önska lite mer temperament hos oss svenskar. Svenskar uppfattade hon som lågmälda och konstaterade att det på en svensk arbetsplats sällan förekommer högljudda diskussioner. Just livfulla diskussioner var något hon saknade i Sverige.
 
Jag försökte förklara för henne att det närmast är en norm i Sverige att inte hetsa upp sig, i synnerhet inte på jobbet. En högljudd diskussion på en svensk arbetsplats skulle väl närmast riskera resultera i en uppsägning.
 
Frågan jag ställer mig är: stämmer det att vi svenskar är lågmälda och blyga? Är det kanske en regional företeelse i Sverige - är vi norrlänningar, eller människor från någon annan landsända, mer fåordiga än övriga svenskar? Är det bra eller dåligt att vara lågmäld respektive temperamentsfull? 
 
En som gladeligen bryter mot den lågmälda svenska normen är artisten Ulf Lundell som skäller ut publiken när han tycker den stör (jag har själv varit på flera Lundellkonsterter där det inträffat). En gång hamnade jag på samma flyg som artisten ifråga och kunde notera hur han högljutt meddelade en medpassagerare att om denne inte höll käft skulle han se till "så att du åker ut ur planet" (flygplanet hade ännu inte hunnit starta).
 
Men jag gillar Ulf Lundells blogg - trots att han då och då raderar samtliga inlägg han skrivit.
 
Bilden tog jag i lördags under föreställningen med Al Pitcher.
 
 
Blogg24/2
 
Läs även andra bloggares åsikter om blogg24, al pitcher, ulf lundell, svenskhet

Ångest i vardagen

 
Det hörs ett mystiskt pipljud i huset - återkommande, med några minuters mellanrum. Pipljudet låter precis som från en brandvarnare som signalerar att batteriet håller på att ta slut. 
 
Nu har jag bytt batterierna i samtliga tre brandvarnare i huset men pipljudet fortsätter. Jag fattar inte. Vart kommer ljudet ifrån? Har vi ytterligare någon brandvarnare i huset som jag glömt finns där?
 
Jag ställer mig på olika platser för att försöka höra från vilken håll ljudet kommer ifrån. Men det är svårt att avgöra. För varje ny plats jag ställer mig på verkar pipljudet komma från ett nytt håll. Jag ger upp. 
 
Nej, jag tänkter inte ge upp. Pipljudet irriterar mig. Jag vill att det ska sluta, annars blir jag tokig. Kan det vara något annat än en brandvarnare som piper? En bomb? Kanske IS varit här och riggat inför ett kommande attantat? Varför valde de i så mig och min familj? Jag som nyss fått igång pelletspannan, och allting.
 
Fan!
 
 
Blogg24/1
 
Läs även andra bloggares åsikter om is, daesh, terror, pellets, ångest

RSS 2.0




Evenemang och konserter


Evenemang och konserter