Gangbang på trädgårdsmöbeln



När jag tidigare ikväll skulle flytta på några fällstolar, för att kunna klippa gräsmattan, upptäckte jag att fällstolarna hade blivit alldeles gröna. Dessutom rörde den gröna färgen på sig. Sambon upplyste mig om att hon läst i lokaltidningarna att våra trakter invaderats av bladlöss, och att det troligen är sådana kryp som dekorerat vår trädgårdsmöbel.

Jag sprang snabbt in efter kameran och lyckades faktiskt ta några hyfsat snygga bilder på de små krypen. När man tittar på bilden ovan ska man komma ihåg att varje lus är endast några millimeter lång. I uppförstorning så ser de nästan ut som något slags gelegodis.

Titta på bilden nedan till höger där de gaddat ihop sig i en rejäl gangbang - eller vad de nu har för sig. Undrar bara vem den röda bossen till vänster i bild är. Klicka på bilderna nedan för att se dem i förstoring.

 

Sundsvalls Tidning;
Bladlössen kalasar som aldrig förr
Mängder av ryska bladlöss i havet

Aftonbladet:
Bladlössen kalasar som aldrig förr

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

...och här kommer våra röstningsresultat från Timrå



Sveriges bidrag till Eurovision Song Contest 2010 (Anna Bergendal och låten This is my life) blev utslaget redan i torsdagens kvaltävling. Jag tar det som en provokation. Så behandlar man inte Sverige. Nu är det dags att vi på allvar funderar på att lämna EU.

Nåväl. Trots allt så hamnade sambon och jag i TV-soffan för att titta på den stora finalen i Oslo, och vi vill här passa på att tacka Norge för en fantastisk show. Här kommer så våra röster från Timrå:

1 poäng: Vitryssland. Måste säga att jag är lite förvånad över att vår svenske helylleartist Robert Wells medverkar i Vitrysslands bidrag. Vitryssland är ju i praktiken en diktatur och borde över huvud taget inte få vara med i Eurovision Song Contest.

2 poäng: Belgien. När jag lyssnar på låten så tycker jag att jag hört den förut. Kommer till slut på att den är väldigt lik Walking i Memphis av Marc Cohn. Bland annat Cher hade en hit med den låten.

3 poäng: Danmark. Ytterligare en låt som låter som en låt som redan finns. När jag hör den här låten tänker jag osökt på Every Breath You Take med gruppen The Police (om man bortser från refrängen då).

4 poäng: Moldavien. Underhållande och klämmig gaydisco. Gillar speciellt den självlysande fiolen.

5 poäng: Norge. Pampig låt som skulle kunna funka som nationalsång åt vilket land som helst.

6 poäng: Tyskland. Jag tycker Lena och Satellite låter som någon sorts förpubertal punkdisco, men låten vann. Jag undrar varför.

7 poäng: Island. Bidraget framförs av en stadig och kraftfull kvinna och tankarna går till både Eyjafjallajökull och askmoln.

8 poäng: Grekland. Det klart mest manliga bidraget. Ett gäng vitklädda hunkar som får Dressmanns reklamgossar att framstå som försynta skolpojkar.

10 poäng: Azerbajdzjan. En hyfsat cool låt ända fram till refrängen. När sångerskan börjar sjunga Drip Drop blir det lite väl töntigt.

12 poäng: Ukraina. Min absoluta favoritlåt denna kväll. Låten Sweet People är helskön, och sångerskan Alyosha sjunger både med kraft och inlevelse. En låt jag faktisk skulle kunna tänka mig att ladda ner från Spotify.

Bilden ovan: Programledarna för Eurovision Song Contest hade både norska och icke-norska namn: Nadia Hasnaoui, Erik Solbakken och Haddy N'jie.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Aftonbladet:
Tyska Lena vann schlagern
Vem var bäst i finalen?
Hoppar upp på scen – mitt i sändning

Sundsvalls Tidning:
Tyskland vann schlager-EM
Tyskland vann schlader-EM

Expressen:
Lena Meyer-Landrut chockad efter Eurovision-segern
Tyskland vann Eurovision song contest 2010

DN:
Tyskland vann Melodifestivalen

Politik, sex eller intriger på jobbet?

Vad vill du egentligen läsa om i Per-Anders blogg? Genom att klicka på något av alternativen nedan kan du ge mig vägledning om vilka ämnen du tycker jag ska skriva om. Om du har tips på andra ämnen så får du gärna lämna en kommentar via kommentarsfältet nedan.


Utrikes lunch i Hammerdal



I serien Per-Anders upptäcker Sverige har vi idag kommit till Hammerdal i norra Jämtland. Jag och min kollega var nämligen där idag, för att göra reportage i skogarna utanför Hammerdal, och efter uträttat värv åkte vi in till centralorten för att hitta nånstans att äta lunch.

Det fanns flera restauranger att välja bland och till slut bestämde vi oss för den på bilden ovan. En restaurang som lockar med lunch med kvalitet 9 -18 kan man ju bara inte motstå. Dessutom stod det Utrikes på skylten ovanför entrén. "Varför då?" frågade vi oss.

Ur den rikliga lunchmenyn bestämde vi oss för fläskkotletter med stekt potatis (jättegott) och jag passade på att fråga mannen i kassan om det här med Utrikes. Han berättade att Utrikes är ett begrepp nära sammanknippat med Hammerdal, och många olika företag har Utrikes som en del i namnet. Begreppet myntades på den tiden när delar av Jämtland tillhörde Norge (för en massa hundra år sedan), och i Hammerdal var det diskussioner om vilket land man skulle betala skatt till.

Tyvärr hann vi inte med så mycket mer än att äta lunch i Hammerdal, men nu kan jag i alla fall skryta med att jag besökt ytterligare en trevlig ort i Norrlands inland.


Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Vattenfestival i Sundsvall



Min bilfärd till jobbet brukar vara en tämligen oglamorös resa. Den inleds med två mil på motorväg, fem minuter i kö till trafikljuset, samt en kort färd på gatan mot jobbets parkeringsplats (där jag varje morgon hoppas hitta en parkeringsruta som inte är under ett träd, så jag slipper fågelspillning på biltaket).  

Men i morse var det annorlunda. Det var inte bara bilkö innan trafikljuset utan även efter. Och istället för gatstumpen mot parkeringsplatsen så var där - en sjö. Allt var helt enkelt ett enda stort kaos. Delar av Norrmalmsgatan var avspärrad. Poliser, reparatörer och massmediafolk sprang om vartannat, och vatten - överallt.

Efter en stunds snigelfart i bilkön svängde jag upp på en gångväg och parkerade bilen. Jag klev ur för att titta lite närmare på vad som hänt. En polis upplyste mig om att ett vattenledningsrör sprungit läck och att det forsande vattnet underminerat gatan.

Det var nästan som en karnevalsstämning infann sig. Solen sken, okända människor började prata med varandra, allt inramat av forsande vatten.

Fast egentligen var ju det hela en smärre katastrof. Stora delar av centrala stan blev utan vatten, intilliggande kontorshus riskerar att få vattenskador, och reparationskostnaderna blir säkert skyhöga. Det finns naturligtvis inget positivt med det som hänt.

Men trots allt var det lite kul med en stunds vattenfestival på väg till jobbet.

Bilden ovan: Som vanligt hade jag ju kameran med mig och förevigade en bil som fått stopp mitt i vattenmassorna.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Livshjälp hellre än dödshjälp

I Aftonbladet kan vi läsa om Candrah Löfgren som begärde att få avsluta sin livsuppehållande vård, för att istället få dö. Candrah var förlamad och kunde endast leva med hjälp av respirator. På sin egen begäran sövde läkarna ned henne varpå hennes mamma stängde av respiratorn och Candrah avled.

Candrah hade levt med sin respirator under större delen av sitt liv och jag kan naturligtvis inte annat än respektera hennes vilja, och beundra hennes mod när hon ville dö. 

Trots det har jag väldigt blandade känslor inför dödshjälp. Candrahs fall är ju ett exempel på passiv dödshjälp, vilket jag kan acceptera, men aktiv dödshjälp är jag däremot total motståndare till. Jag kan aldrig acceptera att någon människa aktivt avlivas därför att man är sjuk.

Jag menar att det finns en stor risk med att tillåta aktiv dödshjälp (vilket vissa vill), nämligen att vi hamnar i en situation där människor förväntas ta emot dödshjälp när man är svårt sjuk. Sjukvård är ju förenat med stora kostnader, och med aktiv dödshjälp som valbart alternativ finns det en risk att sjuka människor känner sig pressade att dö för att slippa vara en belastning för samhället.

Jag skulle vilja att vi istället pratar lite mer om livshjälp. För det finns faktiskt exempel på människor som lever ett rikt liv, trots att de är svårt sjuka. En intressant artikel om detta går att läsa här.

Det här med dödshjälp är förenat med många svåra frågor. Handlar det alltid om individens eget val? Ska sjukvården tillhandahålla dödshjälp när någon är deprimerad?

Man kanske kan invända mot det jag skriver med att dödshjälp endast ska komma ifråga när det gäller obotligt sjuka som lider och inte har någon livskvalitet. Men jag menar att vi måste lyfta blicken och se vilka konsekvenserna kan bli om vi inför lagliga möjligheter till aktiv dödshjälp.


Aftonbladet:
”Det visade sig att det fanns ett liv värt att leva”
Drömmen – att få dö
Svåra gränser vid dödshjälp
”Det blev fint och värdigt”

Wikipedia:
Dödshjälp

Läs även andra bloggares åsikter om

Killinggänget roligast i Sverige



Jag tycker att Killinggängets allra första TV-serie, I manegen med Glenn Killing, tillhör bland det roligaste som visats på TV. Serien sändes 1992 och hade karaktären av talangjakt där Robert Gustafsson spelade alla de olika talangerna. Många av sketcherna i serien byggde på en ganska vass humor, men alltid träffsäker och alltid lika rolig.

1995 kom serien NileCity 105,6 som var nästan lika rolig, som sedan följdes av ytterligare några TV-serier, liveshower och en film. Deras produktioner har varit av varierande kvalitet, men fortfarande tycker jag deras första serie var den allra roligaste. Här ovan kan vi se en sketch från "I manegen med Glenn Killing" där Robert Gustafsson spelar Ove Markström, som visar sin lite ovanliga talang för Glenn Killing (spelad av Henrik Schyffert).

Aftonbladet:
Rika – och roliga
Gustafsson är värd pengarna

Läs även andra bloggares åsikter om

Jag blir inte längre upphetsad av instruktionsböcker



Livet är inte längre som förr, och jag känner hur mitt sinne försvagas med åldern.

Det fanns en tid då jag blev lycklig av att köpa en elektronisk kapitalvara. Lyckan bestod inte bara av att äga en ny teknisk apparat, utan det handlade också om känslan när jag läste instruktionsboken.

Ett exempel är när jag köpte min första digitalkamera. Året var 2004, och jag minns hur jag med skälvande händer lyfte upp kameran ur kartongen. Instruktionsboken var tjock som en psalmbok och innan jag startat kameran hade jag läst instruktionsboken från pärm till pärm. Jag ville lära mig allt om kamerans funktioner, så att jag skulle kunna använda den optimalt.
 
Idag är det annat.

Under våren har jag skaffat en ny mobil, fått en ny jobbkamera samt köpt en digitalbox till vår TV. Och jag blir bara trött av att titta i instruktionsböckerna.

Jag blir nästan chockad av min reaktion, jag som förr kastade mig över alla instruktionsböcker jag kom över. Numera vill jag bara trycka på en knapp och förvänta mig att det ska fungera.

Är det mig eller instruktionsböckerna det är fel på?


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Glada daggmaskar efter regnet



Jag njuter verkligen av det varma sommarvädret.

Iklädd mina trekvartsbyxor, en T-shirt och sportskor har jag gett mig ut på Timrås gångvägar för en långpromenad. För en timme sedan regnade det, men så skingrades molnen och det blev åter varmt och soligt.

Jag gillar känslan när solen skiner efter ett nyligen avslutat regn. Luften blir frisk och det känns nästan som om man får nytt liv. När marken fortfarande är blöt, blir alla färger mättade. Det känns nästan som att vandra genom en vacker målning.

Jag lämnar de centrala delarna av Timrå och går genom ett skogsparti, och jag funderar på varför det alltid dyker upp daggmaskar på vägen efter att det regnat. Massor av daggmaskar förflyttar sig över asfalten och jag får hela tiden titta ner på vägen för att inte råka kliva på någon mask.

Väl hemma igen så läser jag om daggmaskar på Wikipedia och får veta att maskarna passar på att förflytta sig när det regnat för att inte bli uttorkade. Konstigare än så var det alltså inte.

Bilden ovan tog jag med mobilen under kvällens promenad.


Aftonbladet:
Supersoligt hela helgen
Super-sommar

DN:
Extremt höga flöden i Jämtland
Oväder orsakade stora problem
Nio omkomna i polska översvämningar

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Vart tog Piratpartiet vägen?



Finns det ett samband mellan virkning och Internet?

Jag läser idag i Aftonbladet att Piratpartiet hjälpt nedladdningssajten The Pirate Bay att finnas kvar på Internet. The Pirate Bay stängdes nämligen ner under några timmar igår men efter att Piratpartiet ryckt in och upplåtit serverplats så är nu The Pirate Bay uppe igen.

I fjolårets valrörelse (den som föregick EU-valet i juni i fjol) var Piratpartiet ordentligt i ropet. Då lyckades de med konststycket att göra Ipred, FRA och The Pirate Bay till heta valfrågor, så heta att de till och med fick ett mandat i EU-parlamentet. Men efter EU-valet ifjol verkade det som om all luft gick ur Piratpartiet.

Nu är vi inne i en ny valrörelse, inför riksdags- landstings- och kommunvalet i september. Hittills har valrörelsen präglats av de två stora blockens sammandrabbningar, samt frågan om Sverigedemokraterna ska komma in riksdagen eller inte.

Men inte mycket har hörts av Piratpartiet.

Frågan är om Piratpartiet lyckas göra något väsen av sig i denna valrörelse eller om de tänker fortsätta att endast vara ett pittoreskt inslag i den svenska politiken.

När man pratar om Piratpartiet så är det också nära till hands att prata om datorer och Internet. Och därifrån är det också nära till hands att prata om virkning. I alla fall om man kollar in det min sambo sysslar med på kvällarna.

Simultanförmåga är hennes specialitet och eftersom både datorer och virkning tillhör hennes intressen så ägnar hon sig åt dessa saker - samtidigt. I går kväll hittade jag ovanstående härva (bilden ovan) i soffan, som jag inte riktigt vet hur jag ska tolka. Kanske betalade hon räkningar via nätet, eller kanske försökte hon virka in en USB-kabel i en kofta. Vad vet jag?

Det ska bli spännande att se resultatet.


Aftonbladet:
The Pirate Bay stängdes av

Expressen:
Piratpartiet hjälper Pirate Bay

DN:
Piratpartiet operatör åt Pirate Bay

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Jag har tappat fokus på vikten



Mitt viktminskningsprojekt har nu pågått i en och en halv månad och det har gått både neråt och uppåt. Fram till för en vecka sedan gick jag stadigt ner i vikt men sedan hände något. Från den hittills bästa viktnoteringen 93,2 kilo den 11 maj, gick kurvan åter upp och har sedan dess envist hållit sig kvar över 94 kilo. Varför?

Naturligtvis är det ingen annans fel än mitt eget. Jag kände mig så nöjd med min nedåtgående viktkurva att jag helt enkelt tappade fokus på viktminskningen och började unna mig chips, fikabröd och dubbla portioner grillat kött med klyftpotatis.

Sådant beteende får konsekvenser.

Det är när vardagen går över i ledig tid, exempelvis under helger och semestrar, som det är svårt att stå emot frestelserna. Då handlar livet ofta om god mat i glada vänners lag, och viktminskningen är lätt att glömma (fast ibland kan det faktiskt vara värt att temporärt gå upp i vikt, bara för att omständigheterna är så trevliga).

Men nu är det åter fokus på viktminskning som gäller. Idag har jag tagit en långpromenad och enbart ätit nyttig mat i lagom mängd.

Och ifall någon undrar så misströstar jag inte. Jag har ju faktiskt gått ner i vikt från 96,4 kilo till 93,2 kilo på ungefär en månad. Att jag sedan gått upp ett kilo är inte hela världen, det är bara att ta nya tag igen.

Kolla in min aktuella vikt här.

Bilden ovan: Så här såg jag ut i helgen när jag tog sats mot den sista hamburgaren på grillen.

Mina tidigare blogginlägg om viktminskningsprojektet:
Jag vill gå ner i vikt
Nåt händer i min mage
Tillbaka på ruta ett igen


Expressen:
Hur går jag ner i vikt?

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Man kan städa även om man inte ska ha gäster



Emellanåt förekommande replikskifte hemma hos oss:

"Herregud vad det är ostädat här i huset. Vi måste se till att bjuda hem nån".

"Ja precis. Vem ska vi bjuda hem den här gången, då?"

Att vi funderar på att bjuda hem gäster när vi har ostädad beror inte på att vi vill att gästerna ska städa åt oss. Nej, det handlar istället om att vi vill ge oss själva en anledning att städa. För annars blir det liksom inte gjort.

Igår sa min sambo:

"Herregud så smutsigt det är i huset. Det hänger till och med spindelnät i taket."

"Kanske dags att vi bjuder hem nån igen, så vi får städat", sa jag.

"Nja, vi får nog lov att städa lite ändå. Man kan faktiskt städa trots att man inte ska ha gäster", sa sambon.

"Okej, jag kan börja lite smått", sa jag.

Vanligtvis brukar arbetsfördelningen vid bjuda-hem-gäster-projekt vara att jag städar och sambon lagar mat. Skälet till den uppdelningen är att hon är bättre på att fixa till "fina" middagar och jag gillar rockgruppen AC/DC. Därför städar jag (fall någon undrar hur jag får ihop städning och AC/DC så går det att läsa om här).

Just som jag städat klart i går eftermiddag så ringde det på dörren och några vänner kom på  spontanbesök. Kanske kände de på sig att huset var nystädat och redo att besökas. Den sommarvarma gårdagen slutade i alla fall med nygrillat på altanen, där vi stannade kvar ända till midnatt. Så varmt var det i Timrå igår.

Bilden ovan visar vår vackra skurhink i motljus.


Läs även andra bloggares åsikter om
, , , , , , , , , ,

När livet blir utmanat av döden



Det är sen kväll i villaområdet och inne i vårt sovrum är det mörkt och tyst. Vi håller om varandra under täcket och pratar dämpat om de fasansfulla morden i Härnösand, endast tre mil härifrån.

"Jag läste i tidningen att det är en extremt ovanlig händelse, men på nåt vis känns det som om det inträffat ovanligt många extrema händelser på sistone", säger sambon. "Se bara på Arbogamorden och alla de där fallen där både barn och ungdomar mördat varandra. Och så det här i Härnösand. Vad är det som händer egentligen?"

Jag svarar inte utan funderar en stund. Tidigare under dagen träffade vi en släkting som nyligen förlorat en nära anhörig i cancer, och jag tänker att om man inte blir mördad så dör man väl i någon svår sjukdom. Det är väl egentligen bara en tidsfråga innan det är min tur. Samtidigt så vet jag ju att rent statistiskt så är risken faktiskt ganska liten.

"Av de cirka 100 mord som årligen begås i Sverige så är Arboga- och Härnösandsmorden extrema, men naturligtvis är det som hänt fruktansvärt, bara fruktansvärt", säger jag.

Men när jag funderar på det här med ond bråd död, då tänker jag också på livet. Det är ju trots allt livet jag eftersträvar, och det är ju livet jag vill ha ut så mycket som möjligt av.

Jag viskar till min sambo att jag älskar henne.

"Och det är just därför som jag har bilbältet på mig varje gång jag kör bil", säger jag. "Jag vill inte att du ska behöva sitta vid min sjukbädd och vaka bara för att jag varit slarvig." 

Att säga till någon som förlorat en anhörig att man ska bejaka livet, är kanske inte det första man säger för att trösta. När någon drabbats av sorg, då finns nog egentligen inga bra ord. Då handlar det nog bara om att i handling visa att man bryr sig.

Men när sambon och jag försöker hantera de fruktansvärda mord vi läser om i tidningen, då vill jag prata om livet. Och hur man lever det så bra som möjligt. Därför vill jag förmedla följande tankar på vägen (kanske det också finns fler):

- Var rädd om dig själv och dina medmänniskor.
- Jobba inte ihjäl dig.
- Använd bilbältet.
- Var uppmärksam på hur dina nära och kära mår.

Du har endast ett liv, ta vara på det.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Aftonbladet:
Han ville lära sig att slåss
Häktades misstänkt för tre mord
Mammans anhöriga: Tack för allt stöd
De tänkte ta sina liv – fann varandra på bron

Ovälkomna myror i köket



Av någon anledning får mitt nattduksbord ofta karaktären av soptipp. 

Det är här allting hamnar, utrensat ur fickorna innan skjortor och byxor åker i tvätten. Öronproppar, diverse kvitton, och pennor är några av alla de typer av material (ofta relaterat till jobbet) som jag brukar bära med mig i fickorna.

Sittande på sängkanten funderar jag på om jag kanske skulle städa lite på det lilla bordet. Blicken fastnar på en gammal biobiljett till Flickan som lekte med elden, och på baksidan har jag antecknat:

3 lökar
2 dl matlagningsgrädde
Toapapper

Men det var egentligen inte mitt nattduksbord jag tänkte berätta om i det här blogginlägget. Istället ska det handla om myror.

Varje vår och försommar invaderas nämligen vår köksbänk av myror, något som min sambo inte gillar. I ett röstläge nära falsett uttrycker hon sin frustration över de temporära husdjuren.

"Usch, jag vill inte ha myror i maten", säger hon. "Undrar om det finns något medel att få bort dem med?"

Själv bestämde jag mig idag för att gå i närkamp med myrorna med min kamera. Med makroläget inställt och en ficklampa (LED-lampa) som extra ljuskälla försökte jag föreviga de små rackarna på bild. Myrorna ville dock annat och sprang snabbt iväg åt alla håll. Utom en myra som stannade upp ett slag i diskhon när jag lyste på den.

Bilden ovan visar en av poserna som den snälla myran bjussade på. Efter lite studier på Wikipedia så tror jag att det rör sig om svartmyror.


Aftonbladet:
Kackerlackor allt vanligare i våra hem

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Varför vill någon fira Negerbollens dag?


Idag är det 11 maj och då firas Negerbollens dag. Av vissa.

För drygt ett år sedan skrev jag ett blogginlägg där jag tog avstånd från Facebookgruppen Det heter Negerboll. Jag skrev bland annat att neger är ett skällsord och att jag inte tycker någon ska behöva bli kränkt för sin hudfärg.

Härom dagen dök det upp ytterligare en kommentar till det blogginlägget där någon som heter Zune förklarade att det är Negerbollens dag den 11 maj, och att det även finns en Facebooksida om detta.

På Facebook finns ett stort antal sidor och grupper på temat negerboll där tusentals personer värnar om ordet, och jag undrar: Varför är det så viktigt för vissa att säga negerboll, när ordet neger faktiskt av många uppfattas som kränkande?

En vanlig förklaring som negerbollsfantasterna brukar komma med är att det alltid hetat negerboll och därför ska fortsätta heta så. I det sammanhanget kan man jämföra med ordet idiot som förr var en vanlig benämning på psykiskt sjuka. Men idag tror jag (förhoppningsvis) ingen ens skulle drömma om att kalla psykiskt sjuka och utvecklingsstörda för idioter - just av det skälet att ordet idiot är kränkande.

Psykiska vårdinrättningar kallades förr också för idiotanstalter men lyckligtvis har jag inte hittat någon Facebookgrupp som kallas Det heter idiotanstalt eller idiotanstaltens dag. Konstigt egentligen, det hette ju så förr...

Eftersom jag tycker att man bör sträva efter att respektera sina medmänniskor och inte kränka varandra använder jag ordet chokladboll om bakverket på bilden ovan.

Och frågan från mitt fjolårsinlägg kvarstår: Skulle du be att få köpa en negerboll om det står en mörkhyad person bakom disken på fiket, eller skulle du be att få köpa en chokladboll?


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

iPhone - din vän på toa



Det ska vara en iPhone i år.

Jag vill härmed meddela att den tekniska utvecklingen inom området sociala medier har gjort nya omvälvande framsteg. Nu finns det optimala verktyget för dig som har tråkigt när du sitter på toa. Med ett enkelt knapptryck kan du koppla upp dig mot andra människor som också sitter på toa - över hela världen.

Förutsättningen är att du har en iPhone och att du har laddat ner appen iPoo.

Alla verkar ha en iPhone nu för tiden, mobiltelefonen med de rekordstora försäljningssiffrorna. Till iPhone finns också ett stort urval av applikationer (i dagligt tal appar), dvs dataprogram som man enkelt laddar ner till mobilen. Det finns faktiskt många användbara och nyttiga appar, men det finns också en del häpnadsväckande appar. Exempelvis iPoo.

iPoo är alltså toavarianten av Facebook, där man med hjälp av sin iPhone kan koppla upp sig med andra som också sitter på toa. Så kan man sitta där på kanten och utbyta skitprat (humor!) med övriga världens toabesökare, eller kanske rita en rolig gubbe som man skickar iväg till någon annan nödig person.

Själv vill jag ha lugn och ro när jag sitter på toa, för att helt och hållet kunna fokusera på det jag håller på med. Jag tycker iPhone är en riktigt trevlig och användbar mobil/surfdator, men på toa får den inte följa med. 



Aftonbladet:
Svenska appar säljer som smör

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Mossa i gräsmattan ger hopp om sommar



Idag har det varit årets hittills varmaste vårdag här i Timrå, och jag står på altanen och tittar ut över vår gräsmatta. Jag konstaterar att den till stora delar består av mossa, vilket faktiskt gläder mig. Sambon sitter på en stol bredvid mig och läser högt ur ett reklamblad från den lokala trädgårdsbutiken. 

"Det är viktigt att gödsla tidigt på våren för att gräsmattan ska bli tät och därmed konkurrenskraftig mot ogräs. Vattna när det är torrt ute", läser hon och tillägger:

"Här står också att man kan köpa något som heter Mossa GTI för att ta bort mossan från gräsmattan."

Här protesterar jag.

"Jag gillar ju när det är mossa i gräsmattan", säger jag. "Den är mjuk och skön att gå på, och så behöver ju gräsmattan inte heller klippas så ofta".

Sambon meddelar att hon inte riktigt delar min syn och fortsätter att plantera blommor i rabatten. Själv går jag ut på baksidan av vårt hus och krattar lite ris intill resterna av den tall som vi fällde förra veckan. Medan jag krattar betraktar den del av stammen som jag ännu inte kapat i bitar och funderar på om jag inte skulle låta den ligga kvar på gräsmattan som ett konstverk.

Jag presenterar min idé för sambon som bestämt hävdar att det inte är speciellt snyggt med en tallstam som ligger på gräsmattan.

"Vi har ett större behov av ved till vinterns eldande i öppna spisen", säger hon.

"Skojar bara", säger jag.

För endast en dryg månad sedan låg det metertjock snö på vår villatomt, men nu är allt borta - vilket känns underbart. Idag åt vi middag på altanen för första gången i år, och det var en härlig känsla att få sitta i solen och äta nygrillad karré.

Jag är jätteglad att sommaren äntligen är på väg.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Magisk kväll med Freddie Wadling



Ikväll har jag varit på Sundsvalls Teater och en konsert med Freddie Wadling.

Innan konserten funderade jag lite på hur Freddie Wadling egentligen mår. Jag har sett på bilder och diverse TV-framträdanden hur han sitter ner under sina framträdanden och hur han läser låttexterna innantill när han sjunger. Sånt får mig att undra om hans hälsotillstånd egentligen medger att han klarar en hel konsert.

Men när konserten startar blir jag lugn. Freddies röst är minst lika fantastisk som den brukar vara, och under konserten är han på ett gott och skämtsamt humör. Tillsammans med sitt band (Sebastian Öberg på cello, Christian Olsson, slagverk och gitarr samt Per "Ruskträsk" Johansson på saxofon) bjuder han den fullsatta teatern på en magiskt musikkväll. 

Nästan lika förtrollande som Freddie Wadlings sånginsats är Sebastian Öbergs cellospel. På sin el-cello lockar han fram allt från mörka avgrundsljud till spröda och ljusa toner. Låtvalet pendlar mellan enkla stycken och ösiga rocklåtar, men oavsett musikstil finns Freddies röst med som en stabil stomme.

Det enda jag egentligen saknade under kvällen var några fler låtar med endast Freddie Wadlings sång och Sebastian Öbergs cello.

Visst, en sångartist som sitter ner under hela sin konsert, och har sina sångtexter framför sig i en pärm, kanske i de flesta fall kan tyckas lite märkligt. Men inte när det gäller Freddie Wadling. I hans fall blir pärmen en del av showen och på slutet av konserten gör han sitt virrvarr av notblad till ett humoristiskt inslag i föreställningen. 

Freddie Wadling och hans band bjöd på en fantastiskt skön konsert, och alla vi som var där fick än en gång bekräftat att han är Sveriges bäste rocksångare.

Bilden ovan: Jag hade bara min mobil med mig så därför kunde jag bara ta en bild av det enklare slaget på Freddie Wadling och hans band.


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Sundsvalls Tidning:
Stående ovationer för svensk rocks kanske störste särling

Dagbladet:
Freddie Wadling laddar för skivsläpp med ”microturné”


Storslaget vemod och glädje med Wadling

Nya bron förgyller Sundsvall



Varje år genomförs Vårmässan i Sundsvall som är en sorts landsbygdsmarknad fast inomhus, och med ett större inslag av knallar som kränger olika typer av uppvärmningssystem för villor. I slutet av april var det dags igen, och tillsammans med 12 000 andra besökare gick jag och sambon lite förstrött och tittade på utbudet i de olika montrarna.

Fast egentligen handlar mässbesöket om att försöka parera alla påflugna säljare som vill pracka på en allt från skokräm till satellit-TV.

Till slut hittade jag i alla fall en monter där jag självmant gick in. Det var Trafikverkets informationsmonter om Vägprojektet E4 Sundsvall.

Vägprojektet E4 Sundsvall går ut på att bygga en helt ny motorväg mellan Myre, 20 kilometer söder om Sundsvall, och Skönsberg, strax norr om stan. Höjdpunkten i den nya vägsträckan blir en nästan 1,5 kilometer lång bro som kommer att gå över Sundvallsfjärden.

Eftersom jag är väldigt förtjust i både vägbyggen och broar (och dessutom kartor) blev jag kvar en bra stund i montern för att frossa i gigantiska trafikplatser (det blir flera sådana) och detaljer i motorvägens sträckning. Trafikplatser och motorvägar är inte bara funktionella, jag tycker de även är estetiskt tilltalande byggnadsverk.

I dagens Sundsvalls Tidning läser jag om att man dessutom planerar att bygga två konstgjorda sjöar/reningsdammar i anslutning till bron som ska rena dagvattnet från bron. Enligt artikeln funderar man på hur dessa sjöar ska kunna utformas så de blir så trevliga som möjligt.

Byggarbetena kommer att starta till hösten och hela vägsträckan beräknas vara klar 2015. Det här är ett projekt jag kommer att följa med stort intresse, och jag tror den nya bron kommer att bli ett vackert smycke i Sundsvallsfjärden.

Jag har tidigare bloggat om min böjelse för asfalterade vägar, vilket går att läsa om här.

Bilden ovan tog jag på stora parkeringen utanför vårmässan. Långtradarsläp uppställda som i ett konstverk.


Läs även andra bloggares åsikter om
, , , , , , ,

Korvar från det norska utlandet



Jag har varit i Utlandet.

Ibland hör jag hur vissa använder ordet utlandet i stället för utomlands. Utlandet finns visserligen i SAOL, men jag tycker det är ett konstigt ord. Som om världen endast bestod av två länder - Sverige och utlandet. Men oavsett om vi säger att vi varit i utlandet eller utomlands så menar vi ofta något land långt bort, typ Thailand eller Spanien eller USA.

Men hur många brukar säga att de varit utomlands när de varit i Norge?

För några helger sedan besökte jag Norge, ett land som både känns som utomlands och hemma. Utomlands, mest för att man där pratar ett annat språk - och hemma, för att skillnaden mot Sverige egentligen inte är så stor.

Jag gillar Norge och jag gillar norrmännen. Och jag gillar alla sköna ord i det norska språket. Synd bara att det är så dyrt i Norge. Efter en liten runda i Rema 1000 så försvann en betydande del av reskassan. 

Trots de höga priserna så kostade jag faktiskt på att köpa en riktig norsk korv på marknaden i Trysil. Efter att korvförsäljaren erbjudit mig generös provsmakning av diverse korvsorter bestämde jag mig till slut för en rejält pepprad sak (se korven som sticker upp ur påsen på bilden). De svarta hängande korvarna vågade jag inte ens provsmaka.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Spotify underlättar städningen i hemmet



I takt med att vintern övergår till att bli vår så minskar också blogglusten. I alla fall temporärt. När utomhustemperaturen stiger är det betydligt roligare att skutta runt på tomten och njuta av diverse villaägaraktiviteter, som exempelvis att fälla träd. 

Men ibland kan det bli lite för mycket av det goda.

I mitt förra blogginlägg berättade jag om trädet vi fällt på vår gård och det efterföljande röjningsarbetet. Att släpa tallgrenar är oerhört fysiskt ansträngande, och de senaste kvällarna har jag varit helt slutkörd (inser nu att jag inte har världens bästa kondition). Flera dagars arbete med att släpa tallgrenar sätter sina spår.

När jag vaknade i morse kände jag mig alldeles ledbruten och det var med stor möda jag lyckades släpa mig upp ur sängen. Jag lyckades i alla fall släpa mig ända till datorn och upptäckte att Spotify genomgått en rejäl uppgradering. Genast kände jag mig mycket piggare och satte omedelbart igång att utforska de nya funktionerna.

En kul funktion är att man numera kan spela de mp3-låtar man har på datorn via Spotify, samt även synka dem så att man kan spela dem i mobilen. Detta innebär att jag enkelt pluggar in min iPhone i stereon och kan spela ACDC på hög volym när jag dammsuger golvet i villan.

Här delar jag med mig av min Spotifylista med noga utvalda dammsugarlåtar (man måste vara registrerad Spotifyanvändare för att kunna lyssna på låtarna):



 
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

RSS 2.0




Evenemang och konserter


Evenemang och konserter