På den tiden jag bekämpade ryssen med en grävmaskin

 
När jag var 20 år var jag militär. Ofrivillig sådan. Det kallades värnplikt och var obligatoriskt för alla män i Sverige (utom för de lyckliga som av olika skäl lyckades få frisedel). Min värnplikt gjorde jag i Boden (ING 3) och där körde jag en kamoflagemålad grävmaskin. Med mig i hytten hade jag en k-pist. Sveriges beredskap var god.
 
Det här var alltså i slutet av 1970-talet och vid den tiden pågick fortfarande det kalla kriget. De stora fienderna i världen var USA och Sovjetunionen och deras relation var minst sagt frostig. Från min värnpliktstid minns jag att samtliga övningsscenarier utgick från att "lede fi" kom från öster, i klartext Sovjetunionen.
 
Sedan 20 år tillbaka är dock det kalla kriget över och den militära hotbilden har förändrats. Helt riktigt har också Sverige dragit ner sina försvarskostnader. Det finns naturligtvis ingen anledning att göda militär verksamhet bara för militärernas egen skull.
 
Men nu är tydligen nånting på väg att hända. De militära kränkningarna mot Sverige blir fler och fler, både i luften och till havs, och frågan är vad som egentligen ligger bakom detta. Just nu smyger en ubåt från främmande makt omkring på havsbottnen i Stockholms skärgård och svenska militären har mobiliserar sina styrkor i jakten på den mystiska undervattensfarkosten. 
 
Det här har fört med sig att alla kalla krigetnostalgiker i Sverige har vaknat till och förtjust ropar på ökade anslag till det svenska försvaret.
 
Visst, det är självklart att den svenska försvarsmakten ska ha helikoptrar, personal och annat som är nödvändigt för att jaga ubåtar. Det är naturligtvis nödvändigt att Sverige har de resurser som behövs för att skydda oss från att bli attackerade av främmande makt. 
 
Men jag måste säga att jag inte gillar det här. Om det nu är en rysk ubåt som befinner sig på svensk vatten så skulle jag vilja vända mig direkt till Rysslands president Putin med frågan: Vad ska det här vara nödvändigt för? Vad är du ute efter? Har du fått storhetsvansinne och försöker återupprätta nån sorts ny Sovjetstat? Jag vill även i fortsättningen kunna turista i Baltikum (vilket var väldigt svårt under Sovjettiden) och jag tycker våra svenska skattepengar behövs bättre i skola och omsorg än i ett upprustat försvar.
 
Ta din ubåt och åk hem!
 
Bilden ovan: Jag gjorde alltså lumpen på Ingenjörsregementet (ING 3) i Boden 1977-78. Ingenjörstruppernas uppgift i ett krig är att underlätta framkomligheten för stridande trupper, bland annat genom att bygga broar och vägar. Jag var på ett vägbyggnadskompani där jag körde grävmaskin och hjullastare. Under min värnpliktstjänstgöring hade jag alltså turen att få lära mig ett riktigt jobb, inte bara springa omkring med en bössa och leka krig. Bilden är tagen under en övning på ett ställe som heter Telepakte i Lappland och det är jag som står bredvid grävaren (en Atila 1202).
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Ubåtsjakt, krig, fred, Putin, Ryssland, USA

Det blev inte bra men det kunde varit värre

 
Igår berättade jag om att jag bytte till vinterdäck på bilen för att slippa riskera ombesiktning på grund av slitna sommardäck. I morse var jag på Bilprovningen och fick visserligen en anmodan om ombesiktning (en krängningshämmare som hade lossnat), men jag är trots allt nöjd ändå.
 
Jag fick ingen anmärkning på avgasröret som jag satt fast med en slangklämma och besiktningsmannen tog heller ingen notis om att jag bundit ihop bromsslangarna under bilen med buntband. Men såna lagningar på en bil är kanske okej. Vad vet jag.
 
Jag slapp i alla fall få någon anmärkning på däcken.
 
Bilden tog jag under pågående besiktning av min bil.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Bilprovning

Inget är så tråkigt som att byta däck

 
Jag sitter på en stol i garaget. Jag tänker på livet. 
 
Nyss har jag bytt till vinterdäck på min bil och jag är trött. Jag vill betona att jag inte är den som har lätt för att bli uttråkad, tvärtom, många gånger kan det vara skönt att göra saker långsamt - och få känna att man har gott om tid på sig. Men det finns två återkommande aktiviteter i livet som jag tycker är riktigt tråkiga och enformiga.
 
De är
1. att raka mig,
2. att byta till vinterdäck/sommardäck på bilen.
 
Idag genomled jag alltså punken 2 i listan ovan. Att byta de fyra hjulen på bilen handlar om att hissa upp och hissa ner bilen flera gånger med en domkraft. Det handlar om att skruva bort fem skruvar på varje hjul, lyfta bort hjulet och sedan lyfta dit ett annat hjul - och sedan skruva fast det. Fyra hjul där denna procedur ska upprepas varje gång.
 
Byta däck på bilen är helt enkelt urtråkigt, själsdödande och gör mig bara irriterad. 
 
Skälet till att jag bytte till vinterdäck just idag var att jag ska besikta bilen i morgon (måndag). Igår upptäckte jag att två av sommardäcken var helt nedslitna och det smartaste var därmed att byta till vinterdäck (vilka är i godkänd-på-besiktningenmässigt bra skick). På det viset kan jag i alla fall minska risken för ombesiktning på grund av dåliga däck. 
 
Nu hoppas jag att inte heller något annat på bilen ska orsaka några större anmärkningar i besiktningsprotokollet. Wish me good luck!
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Vinterdäck, enformigt

Fototriss: trappor

Temat hos Fototriss är denna vecka trappor. Första bilden visar en trappa med löv på.
 
Andra bilden visar en trappa sedd från sidan.
 
Tredje och sista bilden visar en lång trappa uppdelad i olika delar.
 
 Några av bilderna har jag också lagt upp på Instagram.
 
Läs även andra bloggares åsikter om Fototriss, foto, trappor

Hur påverkas egentligen klimatet av mitt mobilbyte?


Jag står bredvid min bil och tittar upp mot himlen. Där uppe ser jag tunga mörka moln hopa sig. Det känns tryggt och bra.
 
Nyss har jag fört över innehållet från min gamla iPhone till min nya. Överföringen gjorde jag smidigt via iCloud.
 
Molnet. 
 
Jag förstår nu varför den soliga oktobertorsdagen raskt förvandlades till en regntung och kall torsdag med höstkänning. Molnen på himlen är alltså fyllda med alla mina bilder och appar från min iPhoneprofil. 
 
Frågan är bara vart de tar vägen sedan. Vi ska väl inte behöva stå ut med gråväder i all evighet bara för att jag har bytt mobil?
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om iPhone, Apple, iPad, molnet, iCloud

Fototriss: så ser det ut där jag är

Här i Timrå är det höst och så här ser det ut där jag befinner mig just nu: höstpysslande ute på villatomten. Första bilden visar vår ena grindstolpe. På sikt funderar vi på att ta bort den. Den håller på att bli lite sliten.
 
Den andra bilden visar en liten sittgrupp vi har på gräsmattan. Jag funderar på att ta in stolarna och bordet för vintern. 
 
Den tredje bilden tog jag på några nypon på baksidan av vårt hus. För visst är det nypon? De verkar lite för stora för att vara rödvinbär.
 
 Bilderna har jag också lagt upp på Instagram.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Fototriss, foto, höstbilder, höst

Upp till kamp mot VVS

 
Det finns ett allvarligt problem i samtiden vi måste prata om. Problemet gäller en allvarlig beteendestörning (som många drabbade verkar vara ovetande om) som kallas Vertical Video Syndrome (VVS). Det handlar alltså om hur man håller mobilen när man videofilmar.
 
Att filma med mobilen kan göras på två sätt. Antingen gör man det på rätt sätt (håller mobilen vågrätt) eller så gör man det på fel sätt (håller mobilen i stående läge). Jag har tidigare bloggat om detta och för att ytterligare belysa vad som är rätt och vad som är fel i sammanhanget väljer jag att visa ovanstående pedagogiska film.
 
Om du inte får igång videon ovan, prova att klicka här: http://youtu.be/AqHZJe6306k
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om VVS, vertical video syndrome, iPhone, Android

Det finns ett syfte med Instagram

 
Bara en liten fundering. Varför skaffar man ett Instagramkonto, men låter bli att lägga upp några bilder där? Jag bara undrar.
 
Att visa bilder är ju själva grejen med Instagram. Om man skaffat ett instagramkonto, men inte lägger upp några bilder, har man då inte missat själva poängen? 
 
Själv har jag Instagram och brukar (ganska) regelbundet lägga upp bilder. I mitt flöde får jag ibland också tips på andra Instagramanvändare. När jag tittar närmare på deras profiler har jag ofta konstaterat att de inte postat en enda bild. Konstigast av allt är att de dessutom har en massa följare. Varför följer man någon på Instagram som inte lägger upp några bilder? 
 
Jag bara undrar.
 
Bilden ovan postade jag på Instagram för en dryg månad sedan. Fler bilder finns här.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Instagram, foto
 

Mina åsikter i smyg blev politisk verklighet

Jag minns diskussionerna i S-föreningen för så där tio, femton år sedan.
 
Jag minns särskilt en gång när den socialdemokratiska föreningen jag då var medlem i hade kallat till ett medlemsmöte där bland annat miljöfrågor stod på dagordningen. Under mötet yttrade jag mig och sa bland annat: "ja, säga vad man vill om Miljöpartiet men de har ju i alla fall satt miljöfrågorna på den politiska agendan". 
 
Jag fick genast mothugg från flera andra mötesdeltagare med typ: "nä, det har dom inte alls det. Vi socialdemokrater pratade miljö långt före MP, och förresten är Miljöpartiet bara ett populistiskt enfrågeparti". Budskapet var tydligt: inom socialdemokratiska kretsar pratar vi inte gott om Miljöpartiet. 
 
Idag vet vi hur det gick. För några dagar sedan presenterade vår nye socialdemokratiske statsminister sin regering bestående av 18 socialdemokrater och sex miljöpartister. Så kan det gå. 
 
Med åren har dock mina smygsympatier med Miljöpartiet svalnat i takt med att partiet förvandlats från att vara en uppkäftig rebellrörelse till dagens välartade kostym-och-slipsparti. Dessutom har de ju flera gånger visat att de är politiskt opålitliga och frågan är om de ideologiskt egentligen står till höger eller vänster. 
 
Under den nyligen avslutade valrörelsen smygsympatiserade jag med Feministiskt initiativ. Jag tycker Gudrun Schyman är helskön och oerhört underhållande i sina framträdanden på TV, och säga vad man vill om Fi men nog måste man konstatera att det är de som satt begreppet feminism på den politiska agendan. 
 
Men idag anses Fi vara ett ansvarslöst enfrågeparti (inte minst inom S-kretsar) som fått sina väljarsiffror av proteströstare. När Stefan Löfvén presenterade sin nya regering beskrev han den som en feministisk regering. Vem vet, ge Fi tio år så kanske de också får vara med i en socialdemokratisk regeringsbildning. 
 
Själv röstar jag dock fortfarande på socialdemokraterna och tycker trots allt att Löfvéns nya regering inger framtidstro. Med sin spännande mix av ministrar tror jag möjligheterna ökar att olika grupper i samhället kan komma närmare varandra; kvinnor - män, invandrare - svenskar, storstad - landsbygd, ung - gammal. Kanske kan till och med alla som röstade på SD bli integrerade i samhället. De är ju också människor.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, Löfvén, Stefan Löfvén, miljöpartiet, SD, Sverigedemokraterna, politik, feminism

Fototriss: rosa

Rosa är veckans tema hos Fototriss. Idag köpte sambon kanelbullar med rosa pärlsocker som jag snabbt fotade innan de blev uppätna. 
 
Ikväll var vi och gratulerade svärmor som fyllde 80 år. En av presenterna hon fick hade en rosett gjord av ett rosa snöre. 
 
Svärmor fick också flera blombuketter, bland annat innehållande rosa gerbera.
 
Bilderna har jag också lagt upp på Instagram.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Fototriss, rosa

Veckans hjärnmask

 
Det brukar kallas för hjärnmask, fenomenet när man får en låt "på hjärnan" som man tvångsmässigt går och gnolar på typ flera dagar i följd. Själv har jag gått och gnolat på samma låt i en vecka nu. Låten heter Me and My Broken Heart och har under den senaste tiden dansat runt på Facebook i en coverversion gjord av sångerskan Andie Case. 
 
I videon sitter Andie Case i en bil tillsammans med sina två kompisar där den ena kör bilen och den andre sitter i baksätet och spelar gitarr. Videon är hur cool som helst. Oftast brukar ju de enklaste lösningarna bli de allra bästa. Jag menar, vem tänker på att sätta fast en kamera på instrumentbrädan, ge sig iväg på en åktur och sedan filma medan man sjunger?
 
Fast någon kanske protesterar och ifrågasätter hur trafiksäker en sådan övning är. Om man tittar på videon så ser man dock att båda som sitter i framsätet har bilbältena på sig (dock inte killen i baksätet) och killen som kör verkar ha ögonen på vägen hela tiden. Så jag tror det är ganska lugnt. 
 
Jag har tittat på den här videon ett antal gånger och konstaterat att de verkar köra på en spikrak landsväg. Killen som kör vrider nämligen inte på ratten en enda gång. Genom sidorutan ser man träd och några enstaka villor skymta förbi - de verkar inte passera några tättbebyggda områden eller vägkorsningar. 
 
Jag har dock inte lyckats luska ut av vilket fabrikat bilen är som de färdas i. Fast det kanske inte är så viktigt.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Hjärnmask, Andie Case, musik

Fototriss: arkitektur

Veckans tema hos Fototriss är arkitektur. Samtliga bilder har jag tagit idag i Sundsvall. Första bilden har jag tagit på några arkitektoriska figurer på taket på stadshuset. 
 
Den andra bilden tog jag i parken Vängåvan. Bilden visar en detalj i fontänen som finns där. 
 
De centrala delarna av Sundsvall kallas Stenstan och består av ett antal kvarter med vackra stenhus. Sista bilden visar ett kvarter som ligger i närheten av Stora Torget.
 
Bilderna har jag också lagt upp på Instagram.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Fototriss, arkitektur, Sundsvall, Stenstan

Var sak har sin tid. Även vädret.

 
Och nu över till vädret.
 
Den här veckan har varit premiärernas vecka. I förrgår hade jag skinnjackspremiär för säsongen och igår var det skrapa-rutorna-på-bilenpremiär. Med andra ord har vi här i Medelpad genomgått en klimatförändring från skönt sensommarklimat till nollgradigt senhöstklimat. Inte så kul, tycker jag. 
 
Den här veckan pågår också International Street Market i Sundsvall, den turnerande matmarknaden där man kan köpa mat från väldens olika hörn. Precis som förra året lyckades man även i år pricka in Sundsvall under en vecka då det var ganska kallt. Detta gjorde att det inte var speciellt inbjudande att sitta utomhus och äta.
 
Jag gick dit på lunchen idag för att köpa något spännande att äta. Eftersom det var kallt i luften dissade jag stånden med långa köer och valde istället ett stånd med nästan ingen kö alls. Det blev matståndet från Polen. Där köpte jag en förpackning med jägargryta och en med polska piroger. Sedan skyndade jag mig tillbaka till jobbet där jag satte mig i lunchrummet och avnjöt de polska delikatesserna. Det var riktigt gott.
 
Så mycket mer finns inte att säga om vädret just nu. Det är bara att tända en brasa i öppenspisen och gilla läget.
 
Bilden: Så här såg det ut i morse när jag skulle åka till jobbet. Man fick stå där i kylan och skrapa rutorna. Usch.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Höst, kyla, frost

När storyn inte håller måttet

 
Det var härom dagen.
 
Klockan var typ sju på kvällen och jag satte mig vid datorn för att skriva ett blogginlägg. Det var tänkt att handla om grillverktyg - alltså såna som man använder för att placera, och vända, kött på grillen. 
 
Utgångspunkten i inlägget var en diskussion sambon och jag haft om grillverktyg. Sambon hade tidigare under kvällen grillat, och placerade då köttbitarna på grillen med en vanlig gaffel. Hon konstaterade att det inte var ett optimalt verktyg pga den höga värmen. 

"Jag skulle vilja ha en riktig, och lång, grilltång så jag slipper bränna mig hela tiden", sa sambon.

"Men vi har ju en lång grilltång. Den brukar jag använda", sa jag.

"Men jag gillar inte den. Den är precis som alla andra grilltänger man hittar i affärerna - otymplig att använda. Antingen är de för sladdriga så man inte får något grepp om köttbiten, eller så är de för hårt spända så man inte orkar klämma ihop klaffarna", sa sambon. 

"Men som all annan teknisk utrustning kräver en grilltång rätt kompetens. Tänk om du exempelvis skulle hamna bakom spakarna på en helikopter. Den skulle du inte kunna flyga utan att först fått både utbildning och träning", sa jag.

"Helikopter..? Jag vill naturligtvis ha en grilltång jag kan börja använda på en gång. Man ska väl inte behöva gå en kurs för att kunna hantera en grilltång. Då är det ingen bra grilltång", sa sambon.
 
Där nånstans kom jag inte längre i skrivandet. Det var då jag bestämde mig för att det inte skulle bli något blogginlägg om grillverktyg.
 
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Kompetens, grillning
 
 
 

Fototriss: vägar

Veckans tema hos Fototriss är vägar. Jag har alltid varit fascinerad vägar, särskilt sådana som är breda och nyasfalterade. Finns det egentligen något vackrare än en nyasfalterad bred landsväg med nymålade vita linjer? Ovanstående vackra väg fotade jag idag i Timrå. 
 
Min andra bild har jag också fotat idag i Timrå. Den vägen fyller uppenbarligen störst funktion på vintern eftersom det då är en skoterled. 
 
Den sista bilden är även den tagen i Timrå idag. Efter några försök lyckades jag ta en bild på mig när jag cyklar på en cykelväg. 
 
Bilderna na har jag även lagt upp på Instagram
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Fototriss, vägar, foto, Timrå

RSS 2.0
Tweets by @pasokvist



Evenemang och konserter


Evenemang och konserter