Fototriss: prickar

Prickar hittar man överallt. Min första bild har jag tagit på golvbrunnen i pannrummet. Under locket lade jag en ficklampa som lyser genom öppningarna (prickarna).
 
Nästa bild har jag tagit på en av sambons klänningar som hänger i sovrummet. Klänningen är blå med vita prickar.
 
Tredje bilden tog jag på sambon och mig (30 sekunders fördröjning på kameran) innan vi klev upp. Varje lördagmorgon brukar vi ligga kvar en stund extra i sängen och surfa lite på nätet i varsin mobil. De prickiga strumporna köpte vi till varandra i julklapp.
 
Bildena har jag också lagt upp på Instagram.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Fototriss, Instagram, prickar, prickigt, foto, Timrå, Sundsvall

En dag i livet

Vaknade kvart i sju i morse. Duschade. Åt frukost. Åkte till jobbet.
 
Jobbade hela dagen. Åkte hem. Åt middag.
 
Nu är det dags att lägga sig. God natt!
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Timrå, livet, Sundsvall

Att vara odödlig

Vart går gränsen?
 
Jag menar, de flesta av oss har nog ambitionen att leva ett så roligt liv som möjligt - utifrån de olika förutsättningar som var och en har. För egen del försöker jag alltid fånga de möjligheter till njutning som bjuds. Det kan handla om att tända ett ljus och mysa med sambon i soffan, det kan också handla om att belönas med en förlösande tarmtömning efter en god och omfattande middag.
 
Det finns också andra sätt att njuta - utifrån de speciella förutsättningar vissa har. Det kan exempelvis handla om den njutning som ekonomiska rikedomar, makt och privilegier för med sig. Det är helt ok för mig - jag störs inte alls av att andra har det "bättre" än mig.
 
Men jag har fler än en gång noterat att det finns en gräns nånstans där borta, en gräns där vanan att vara privilegierad övergår till ett begär. Och när man går över den gränsen händer nåt - självbilden påverkas, man betraktar sina privilegierna som ett självklart normaltillstånd och personen i fråga börjar betrakta sig själv som odödlig.
 
Och som ödödlig och oantastlig är det lätt hänt att man ger sig rätten att ta vad man vill, när man vill, bara man får mätta suget efter privilegiets njutning.
 
Det är en farlig väg. Och när smällen kommer, för den kommer, då blir slutet brutalt.
 
Så det bästa är alltså att försöka hålla distansen till de saker man håller på med. Även om det bara handlar om att äta en god middag.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Odödlig, makt, maktfullkomlig, maktmissbruk

Kanske går det bättre imorgon

 
Jag försökte skriva ett blogginlägg. Det gick inte så bra. Fick inte riktigt till formuleringarna.
 
Istället blev jag trött.
 
Nu går jag och lägger mig.
 
Bilden en ovan har jag tagit på skorstenen på vårt hus.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Vinter, Timrå, Sundsvall

Tankar om tiggeri

 
Sonen kommer hem och berättar att han köpte en kopp kaffe till en tiggare på stan, samt en kopp choklad och en Snickers till tiggarens lilla dotter. Sedan fick tiggaren behålla växeln som blev kvar av hundringen. 
 
Tiggaren och hans dotter blev jätteglada och sonen fick en kram av den lilla flickan.
 
Den tiggande mannen berättade på knagglig engelska för min son att den enda inkomst de hade var det de fick ihop på att tigga. Han berättade också att de blivit avvisade från en butik när han ville handla för pengarna han hade fått.
 
Jag är stolt över min son som har ett gott hjärta.
 
I Sverige är vi vana att det finns sociala skyddsnät i samhället. Här ska ingen behöva vara fattig, ingen ska behöva tigga. Att se tiggare på gatorna är något som, åtminsone jag, associerar till exempelvis England och Baltikum. Men sedan några år tillbaka har det blivit en vanlig syn även i Sverige. Frågan är hur vi ska förhålla oss till detta, för oss, nya fenomen. 
 
Borde tiggeriet förbjudas? Nej, jag tror inte förbud löser några problem i sammanhanget. Fattigdom försvinner inte därför att man förbjuder det.
 
Tillhör tiggarna kriminella ligor som försöker lura av oss våra pengar? Kanske, kanske inte. Som affärsidé tycker jag det dock verkar lite långsökt. Rimligtvis borde det finnas mer inkomstbringande verksamheter för illasinnade ligabossar.
 
Är tiggarna bara lata och tigger därför att de inte vill jobba? Jag har lite svårt att tro det. De flesta människor skulle nog föredra att ha ett riktigt jobb att gå till - hellre än att sitta still på en trottoar och frysa dagarna i ända.
 
Många av dem som tigger på våra svenska gator kommer tydligen från Rumänien. Rumänien är ett medlemsland i EU och som sådant borde man kunna förvänta sig att dess regering tar hand om sina egna medborgare. Men det gör den inte. Det överlåter nämnda regering istället till innevånarna i Sverige (samt ett antal andra länder i Europa). 
 
Bilden ovan tog jag i Trondheim sommaren 2012.


Läs även andra bloggares åsikter om Tiggare, tiggeri, solidaritet

Fototriss: så här ser det ut där jag är

Fotoutmaningen Fototriss är tillbaka efter juluppehållet. Den här veckan är temat så här ser det ut där jag är. Här i Timrå är det full vinter och ganska mycket snö. Den första bilden har jag tagit på vår trädgårdstomte som sticker upp luvan ur snön.
 
Förra helgen tog vi bort julen och slängde ut julgranen. För att det inte skulle bli så mycket barr på golvet klippte jag bort grenarna inomhus innan jag jag bar ut den. Nu utgör den en prydnad utanför får entrédörr. 
 
På av huset har vi några nyponbuskar. Så här ser nyponen ut i vinterskrud.
 
Bilderna fin även på Instagram
 
Läs även andra bloggares åsikter om Fototriss, så här ser det ut där jag är, vinter, snö, Timrå, Sundsvall, foto

Att förena nytta med nytta

 
Jag kan börja med att berätta att min blogg blivit utsatt för nåt sorts spam-angrepp. Ända sedan i morse har det dundrat in massor av märkliga kommentarer, skrivna på både engelska, franska och konstiga asiatiska tecken. Jag har raderat dem, och spam-markerat dem, och nu under kvällen har de nästan helt upphört. 
 
När man lämnar kommentarer brukar det ju dyka upp en "jag är inte en robot"-markering man ska fylla i, just för att undvika spam. Har den alltså inte funkat? Eller är det någon konstig filur nånstans i världen som suttit och manuellt skrivit alla de märkliga inläggen just på min blogg? 
 
Ovan en skärmdump på några av spam-inläggen. Någon annan som råkat ut för nåt liknande?
 
Så till kvällens nyttoinslag. 
 
En för mig okänd man knackade på dörren under kvällen och ville ha hjälp med sin bil. Han hade haft för hög fart på vägen utanför vårt hus och i kurvan några hundra meter bort körde han rakt fram. Det var helt enkelt för halt så han lyckades inte svänga. 
 
Bilen blev hängande uppe på den hårt packade snövallen så nu har jag tillbringat den senaste dryga timmen med att skotta bort alla snö under bilen. Sedan lyckades jag dra ut bilen med min bil, tillsammans med ett antal tillskyndande personer i grannskapet som sköt på. 
 
Nyttoeffekten blev ett rejält gympass för min del. Trots att det är 19 minusgrader ute är jag så där härligt svett som man blir efter att ha jobbat hårt. 
 
Nöjeseffekten uteblev dock.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Spam, blogg.se, snö, kyla, träning, gympass

Det magiska hålet

 
Sitter och tittar igenom bilderna i minneskortet i kameran. Hittar en bild jag tog på flyget hem från Tyskland i början av december. Bilden tog jag på ett litet märkligt hål i flygplansfönstret intill min sittplats. 
 
Jag försökte skrapa med fingret mot hålet men det gick inte. Fönstret bestod av ett antal glasskikt och det skikt som hålet gick igenom fanns inte närmast insidan av flygplanet. Det var minst ett skikt emellan, trots det såg det ut som om det skulle gå att känna på hålet med fingret.
 
Jag undrar varför det där hålet fanns där. Handlar det om någon sorts ventilation? På fönstrets utsida kan man se hur iskristaller bildats i en cirkel utanför hålet. 
 
För säkerhets skull kollade jag på andra fönster i närheten där jag satt, och ja - det fanns liknande hål även på de andra fönstren. Det kändes tryggt på något vis.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Flygplan, semester, resor, hål

De vill bara åt vårt blod

 
Allting är relativt.
 
Jag såg första avsnittet av Fredrik Önnevalls dokumentärseri Fosterland på SVT 2 igår. Det handlade om nationalismens utbredning i Europa.
 
I serien kollar han in nationalistiska yttringar i olika europeiska länder och i gårdagens avsnitt besökte han bland annat Grekland. Där intervjuade han en företrädare för det nationalistiska partiet Gyllene Gryning.
 
Företrädaren var dotter till partiledaren och hon menade att invandrare (alltså människor som invandrar till Grekland) är ett hot mot Grekland. Detta eftersom (hävdade hon) invandrare till skillnad från greker begår gruppvåldtäkter och mord.
 
Till saken hör att hennes pappa, partiledaren, sitter fängslad - anklagad för samröre med en organisation som utför våldsamma attacker på invandrare och politiska motståndare.
 
I programmet träffade Fredrik Önnevall också en kvinna i Sverige som var aktiv inom Sverigedemokraterna. Hon berättar att hennes föräldrar utvandrade från Polen till Sverige vilket innebar att hon själv fick möjlighet till ett bra liv.
 
Att hon idag röstar på Sverigedemokraterna, ett parti som kraftigt vill minska invandringen, förklarar hon med att Sverige inte har möjlighet att ta hand om fler invandrare.
 
Men om man läser Sverigedemokraternas partiprogram (där SD beskriver sig själva som ett nationalistiskt parti som är emot mångkultur) så framgår ju att partiet egentligen är emot invandring av helt andra skäl, bland annat att invandringen skulle vara ett hot mot vår nationella identitet. Det innebär att även om SD skulle tycka att Sverige har råd att ta emot invandrare så skulle man ändå inte vilja det - därför att man inte vill blanda människor från olika kulturer. 
 
SD-kvinnan i programmet verkar alltså inte riktigt ha koll på vad hennes parti egentligen står för. 
 
Finns det då folkslag som är högre stående än andra, och vilka är de i så fall?
 
Greker eller svenskar? I Grekland ser Gyllene Gryning ner på deras invandrare och påstår att de mördar och våldtar. Själv minns jag 1980-talet då många här i Sverige såg ner på greker just för att de var greker. 
 
Svenskar eller finländare? I dagens Sverige har vi SD som ser invandrare och ett mångkulturellt samhälle som ett hot. Det kan ställas mot partiet Sannfinländarna i Finland som bygger sin politik på fientlighet mot svenskar. 
 
Norrlänningar eller stockholmare? Notisen på bilden ovan kommer från DN. Ett högt stående folkslag måste alltså vi Norrlänningar vara eftersom man söderöver (stockholmare?) vill åt vårt blod
 
Själv tycker jag alla folkslag är lika mycket värda, och jag ser mångkultur som något positivt. Inskränkta nationalistorganisationer som Sverigedemokraterna och Gyllene Gryning har inget att tillföra i ett demokratiskt samhälle.
 
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Sverigedemokraterna, fosterland, rasism, nationalism

En kväll med Familjen

Nummer två avklarad.

Ikväll har jag och sambon sett den andra filmen i den nya omgången av Beck-filmer (omgång 5). Den första hette Rum 302 och den nu senaste heter Familjen. Den var helt klart sevärd men för övrigt tycker jag det inte finns så mycket att säga om den. Poliser som jagar bovar. As usual. Helt OK underhållning en lördagskväll. 
 
För övrigt har julen nu lämnat vårt hem för denna gång. Alla julstjärnor nerplockade från fönstren, granen avklädd och julgardinerna utbytta mot andra av mer säsongsneutralt slag. Skönt tycker jag. Nu känns det som det nya året kan börja på riktigt.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Beck, Familjen, film, video

Idag firar jag sextondagen

 
Allt har ett pris. 
 
Har nu jobbat tre dagar efter jul- och nyårsledigheten. Jag inser att jag är tjock - ännu tjockare än jag var innan jul. 
 
Naturligtvis är inte det så konstigt med tanke på de stora floder av bärs, fet mat och choklad som jag de senaste veckorna låtit strömma in i min kropp. Och jag som inte ens gillar godis. Trots det har jag gått och småätit ur diverse karamellskålar och chokladkartonger som står placerade på olika bord i huset. Nu står det mig nästan (bokstavligt talat) upp i halsen. Det är inte kul längre. Jag mår bara dåligt av att se godis. Fast det är väl priset jag får betala för två veckors julfirande.
 
I tisdags hette dagen trettondagen på julhelgsspråk. Det måste väl innebära att det var fjortondagen i onsdags? Och sextondagen idag? 
 
Jag firar sextondagen med att steka några starka korvar och lite klyftpotatis till middag. Fredagsmys. Skönt att få återgå till normal mat igen.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om fredagsmys, helg, mat, hälsa, Timrå, Sundsvall

Mera hat löser inga problem

Under jul- och nyårshelgen såg jag ”Den fjärde mannen”, TV-deckaren som byggde på terrorattentatet mot Västtyska ambassaden i Stockholm 1974. Terroristerna som ockuperade ambassaden, och där dödade flera personer, tillhörde terrororganisationen RAF (Röda Arméfraktionen).
 
Under hela 1970-talet utförde RAF (egentligen mer kända som Baader-Meinhofligan) en lång rad ohyggliga terrorattacker. Många oskyldiga människor fick sätta livet till och begreppet Baader-Meinhof blev synonymt med terrorism.
 
Jag minns den tiden väl. Baader-Meinhofligan figurerade ofta i media och när jag läste om dem fick jag en känsla av obehag.
 
Sedan många år är Baader-Meinhofligan lyckligtvis historia men tyvärr inte terrorismen som fenomen. Numera har terrorgrupperna andra namn (exempelvis al-Qaida och IS) men fortfarande är det oförsonliga hatet den stora drivkraften.
 
Igår slog terrorister till mot en tidningsredaktion i Paris och mejade ner tolv helt oskyldiga människor med automatvapen. Uppenbarligen utfördes dådet av islamistiska extremister som ville hämnas dem som terroristerna tycker har smädat deras religion.
 
Det som hände i Paris är en obeskrivligt vidrig handling. Men det värsta är att det kan bli ännu värre. De rasistiska och antimuslimska krafterna i Europa har under senare år vuxit sig starkare och skulle någon galenpanna från en sån gruppering få för sig att hämnas kan det gå riktigt illa. En hämndspiral utan slut skulle bli en fullständig katastrof.
 
Islamistiska terrorister inte är representativa för muslimer i allmänhet. Ökad främlingsfientlighet och hämnd löser inga problem. Vägen framåt är istället att stoppa våld och destruktiva maktstrukturer, samt verka för en ökad förståelse mellan olika människor.
 
Wolfgang Hansson i Aftonbladet har skrivit en bra text idag om detta.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Terrorism, Charlie Hebdo

Slanga bensin har man ju hört talas om, men...

 
Bilden ovan tog jag för ungefär en månad sedan när jag och sambon var i Berlin. Innan resan hade vi växlat till oss  en lagom mängd Euro men det gick som det brukar gå - pengarna tog slut. Så vi fick lov att uppsöka närmaste bankomat för att försöka ta ut mer pengar. 
 
Bankomaten på bilden ligger alldeles intill tunnelbanestationen Wilmersdorfer Strasse i stadsdelen Charlottenburg. Medan sambon tog ut pengar kunde jag inte låta bli att fundera på de rejäla slanganslutningarna som satt på väggen intill bankomaten. Vad är syftet med dessa? Är det här man fyller på pengar in i banken tro? Eller är det kanske någon sorts överfyllnadsskydd - ifall det blir för mycket pengar i banken så rinner det ut Euro på gatan?
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Berlin, pengar, ekonomi, Tyskland

En hamburgare som inte smakar APA

 
Vi gjorde vårt premiärbesök på en av Sundsvalls nyaste restauranger igår kväll. APA heter den och ligger i hörnet Storgatan och Skolhusallén. 
 
APAs specialitet är hamburgare men inte av samma snabbmatsmodell som typ McDonalds eller Max. Hos APA är det istället burgare av grillad högrev som gäller, vällagade och kompletterade med fräsigheter som bland annat bluecheese och karamelliserad lök.
 
APA har en hög coolhetsfaktor och i väntan på maten diskuterar vi runt bordet hur man skulle kunna definiera profilen på inredningen. Är det retro? Nej, det kan man inte påstå. Industri? Ja, kanske. Armaturen ser verkligen ut som hämtad från en industrilokal. Själv får jag dock en liten känsla av slakthus med tanke på det rutiga golvet och de helkaklade vita väggarna.
 
Hur som helst. Jag gillar den annorlunda inredningen som bidrar till att stället får en skön och avspänd atmosfär.
 
Tyvärr fick vi vänta drygt en timme på maten vilket är lite i längsta laget men när den väl kom på bordet smakade det väldigt bra och vi blev mätta och belåtna. Servitören förklarade att väldigt många gäster hängde på låset vid öppningsdags vilket gjorde att trycket blev lite för stort i köket. 
 
Totalt sett gav APA oss en trevlig restaurangupplevelse som jag gärna är med om igen. 
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Apa, restauranger, Sundsvall, mat

Jag har sett den nya Beckfilmen

Har nyss sett den alldeles nya Beckfilmen Rum 302. Sambon och jag såg den hemma i TV-soffan på Swefilmer. Vi surfade in på Swefilmer på min iPad och såg filmen på vår platt-TV via Apple-TV. Hur enkelt som helst. Bildkvalitet var utmärkt och det uppstod inga störningar i överföringen. Den moderna tekniken är fantastisk. 
 
Hur var filmen då? Ja, den var helt ok. Intrigen var typ det vanliga; poliser som jagar bovar - den här gången bland annat i krogmiljön kring Stureplan i Stockholm. Good guys mot bad guys. Överklassbrats mot vanligt folk. I slutänden landat i mänskliga tragedier.
 
Noterbart är väl att Mikael Persbrandts karaktär Gunvald Larsson den här gången är något nertonade och inte fullt lika arrogant och odräglig som i tidigare filmer. I filmen har också Martin Beck & co fått en ny chef spelad av Jonas Karlsson, en karaktär som det är lite svårt att få grepp om.
 
Coolast i filmen är dock helt klart den nya karaktären Ayda Cetin, spelad av Elmira Arikan. En tuff tjej som ger Beckfilmen välbehövlig syre.
 
Och så Martin Becks granne förståss. "Vill du ha en stänkare?" Fast det sa han inte den här gången. Däremot sa han "..." Nja, ska inte avslöja det. Se filmen själv!
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om Beck, Martin Beck, rum 302, film, video

RSS 2.0


Tweets by @pasokvist



Evenemang och konserter


Evenemang och konserter