Vem tjänar på att bilprovningen avregleras?



Jag får inte riktigt ihop det här med avregleringar i samhället. På torsdag upphör Bilprovningens monopol på att besiktiga fordon vilket innebär att det blir fri konkurrens, och därmed fritt fram för privata företag att utföra fordonsbesiktningar (företag som vill utföra fordonsbesiktningar måste dock godkännas av Swedac).

Man skulle kunna tro att ökad konkurrens kommer att innebära lägre priser, men inte då. Enligt ekonomisajten e24.se kommer priset för att besikta bilen istället att öka rejält. Enligt artikeln är syftet med avregleringen att få fler besiktningsstationer, längre öppettider och ett bättre serviceutbud.

Själv är jag inte så säker på att jag vill ha fler besiktningsstationer. Som privatbilist vill jag ha lägre kostnader och högre kvalitet på besiktningstjänsterna. Inte högre besiktningspriser.

Avregleringen av besiktningsmarknaden har ju ännu inte trätt i kraft så vi vet ju inte om priserna verkligen kommer att höjas. Men man kan ju jämföra med avregleringen av elmarknaden för snart 20 år sedan som innebar att elpriserna sköt i höjden. I det fallet blev de stora kraftbolagen vinnarna, och vi konsumenter förlorarna.

Så frågan är om samma sak kommer att inträffa när fordonsbesiktningen avregleras. Blir det näringslivet som tar hem vinsterna på bekostnad av oss konsumenter? Hoppas inte det.

Bilden ovan visar en avreglerad elkopplingsmojäng som jag fotade på vår gata häromdagen.


e24.se:
Dyrare besiktning efter första juli

DN:
KD vill sälja fler statliga bolag
"Elavregleringen är ett skräckexempel"

Konsumentverket:
Från 1 juli 2010 utförs bilbesiktning av privata företag

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

30 cm är en magisk storlek



Det är midsommarhelgens söndag, klockan är 11,30, och sambon och jag sitter i köket och äter frukost. Vi läser varsin del av Sundsvalls Tidning då sambon plötsligt tjoar till:

"Du, kolla här är en annons om solcellslampor för gräsmattan för 10 kronor styck."

"Coolt", säger jag. "Vi köper tio stycken. Jag har alltid drömt om att placera ut små lampor i rad på gräsmattan, så att det ser ut som landningsbanan på en flygplats. Hur stora är de?".

"De är 39 cm höga", säger sambon.

"Lite högre än en LP-skiva, då", säger jag.

"Eller en linjal", säger sambon.

Det är alltså här vi kommer till den centrala punkten i detta blogginlägg. Beroende på intresse så har man olika referenser för måttet 30 cm.

Jag är musikälskare, så därför är min 30-centimetersreferens det samma som måttet på en LP-skiva. Min sambo däremot, som är duktig och intresserad av matematik, tänker istället på en linjal när hon hör måttet 30 cm.

Så är det med det. Nu ska jag fortsätta att klyva och stapla ved.

Bilden ovan. Förutom på linjaler och LP-skivor är 30 cm även ett bra mått på vedbitar.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Viktigt med vila och återhämtning



Igår var det onsdag.

När jag kom hem från jobbet igår, onsdag, så svepte jag omedelbart in mig i en filt och lade mig i vardagsrumssoffan. Jag mådde illa, frös och hade huvudvärk.

För mitt inre kunde jag höra hur diverse jobbrelaterade fraser ringde i mitt huvud: "corporate branding..." "meta data..." "kassaflöde..."

Sedan måste jag nog ha somnat till, för när jag vaknade så satt sambon bredvid mig i soffan. 

"Hur är det fatt?" frågade hon.   

"Jag är sjuk", svarade jag. "När jag tänker på jobbet spänns alla muskler i kroppen"

"Men så här brukar du ju må varje år, strax innan semestern", genmälde sambon.

Den senaste tiden varit hektiskt på jobbet, dessutom har jag för ovanlighetens skull varit ute och rest en del i tjänsten. Det är kul, men också slitsamt.

Sedan är det nog så att när semestern närmar sig, längtar man extra mycket efter att få vara ledig. 

Men igår eftermiddag, innan jag åkte hem från jobbet, bestämde jag mig för att ta ut en semesterdag idag. Så idag har jag sovit ut ordentligt, och efter frukosten (som jag åt klockan 11,30) tog jag en promenad i det vackra vädret.

Det ska bli riktigt skönt att få vara ledig några dagar under midsommarhelgen. Jag tänker ägna min helg åt återhämtning och eftertanke, samt några lagom stora doser av socialt umgänge.

Trevlig midsommar!




Läs även andra bloggares åsikter om ,

Är verkligen svenska jordgubbar godast?

Idag kan vi läsa i Aftonbladet om fuskande jordgubbsförsäljare. De säljer jordgubbar som de påstår är svenska men som i själva verket är utländska.

Men är egentligen jordgubbarna från Sverige de godaste? För två år sedan besökte jag ett grannland där jordgubbarna var mycket godare än i Sverige.

Här kan du läsa om vart jag var.


Aftonbladet:
Så avslöjar du de falska gubbarna
Midsommar är vår riktiga nationaldag

Läs även andra bloggares åsikter om

Jordgubbarna är godast i Litauen



Återigen har jag tagit del av den rika källa av visdom som vi svenskar har tillgång till, nämligen Aftonbladet.se. Idag har jag bland annat läst en artikel om jordgubbar, och att vi svenskar helst vill äta svenska jordgubbar. Konstigt nog så tycker man inte i andra länder att det är de svenska jordgubbarna som är godast, utan man vill helst ha jordgubbar från sitt eget land.

Själv har nog även jag tyckt att det är de svenska jordgubbarna som är bäst - ända tills för två år sedan. Då var nämligen jag och sambon på semester i Litauen, och där smakade jordgubbarna fantastiskt bra. De litauiska jordgubbarna är jättesöta och vid en jämförelse kändes de svenska gubbarna smaklösa och vattniga.

Bärodling verkar för övrigt vara något som ligger folk i Litauen varmt om hjärtat. I var och varannan villaträdgård såg vi enorma trädgårdsland där folk odlade allt från svartvinbär till körsbär. Det var också ofta vi såg människor som satt vid vägkanten och sålde bär i glasburkar. Kanske ett bra sätt att dryga ut hushållskassan.

Bilden ovan är tagen i den mysiga byn Nida, som ligger på Kuriska näset i Litauen. Där hittade vi en liten marknad där man sålde olika sorters bär, bland annat jättesöta jordgubbar.


Aftonbladet:
Nu ska jordgubbsfusket avslöjas inför midsommar

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Är jag eller bilen farligast?



Jag läser i Aftonbladet.se samt brittiska Daily Mail att man löper 47 procent större risk att råka ut för en bilolycka om man färdas i en svart bil - under skymning eller gryning. De näst farligaste färgerna på en bil är grå och silverfärgad. Skälet till att svarta bilar i högre grad är inblandade i olyckor under skymning och gryning är, inte helt oväntat, att de liksom smälter in i mörkret.

Konstaterandet att bilars färger har inverkan på olycksrisken har gjorts av forskare vid Monash University i Australien, och i studien fann man även att vita och orangea bilar är minst olycksdrabbade.

Den egentliga orsaken till studien vid Monash University handlade dock om att man ville ta reda på om riskbenägna förare i högre grad valde vissa färger på sina bilar. Det skulle alltså kunna innebära att om du ser en svart eller silverfärgad bil på vägen så finns det risk att det sitter en fartdåre bakom ratten.

Själv äger jag en silverfärgad Volvo men betraktar mig ändå som väldigt försiktig när jag kör. Jag håller alltid hastighetsbegränsningarna, kör alltid nykter och har alltid bältet på mig.

De ovan nämnda forskarna konstaterar också att fyllkörning och för höga hastigheter utgör de största riskerna i trafiken - i högre grad än bilarnas färger.

Bilden ovan: Living on the edge of danger. Är det verkligen så att jag löper större risk att råka ut för en olycka när jag kör en silverfärgad bil?


Aftonbladet:
Svarta bilar farligare än vita

MailOnline:
If you drive a black car, watch out!

 


Allsång med två sekunders fördröjning



I serien Per-Anders upptäcker Sverige har nu turen kommit till Göteborg i södra Sverige. I Göteborg är det varmt och skönt, och här bor det glada människor. Jag har just tagit en promenad längs huvudgatan Kungsportsavenyn där jag stannade till på Coop ekobutik & ekocafé för att äta en sallad. Trevligt och gott.

Från hotellfönstret har jag utsikt över Liseberg och nyss insåg jag att sändningen av Lotta Engbergs allsångsprogram pågår för fullt nedanför mitt fönster. Raskt slog jag på TV 4 på hotell-TVn och kan nu höra Lottas och Markoolios tjoande från två håll. Fast ljudet på TVn kommer några sekunder senare än genom fönstret. Det måsta antagligen ta omvägen i en massa kablar innan det når fram till TVn.

Synd bara att jag varken gillar Lotta Engberg eller diverse allsångsprogram på TV. Men lite coolt är det faktiskt ändå.

I morn väntar en hel dags sammanträde och sedan flyget hem till Timrå.

Bilden ovan: Liseberg och det pågående allsångsprogrammet fotat från mitt hotellrum. Många människor verkar vara på plats.

Mina tidigare blogginlägg från svenska metropoler:
Hammerdal
Skellefteå



Aftonbladet:
Allsångspremiär på Liseberg

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Brev till Tomten

 

Härom dagen utspelades följande dialog i fikarummet mellan mig och en av mina kollegor på jobbet:

Kollegan:
"Tänk så fort tiden går. Snart är det ju midsommar och då vänder allt på nåt vis. Då blir dagarna blir kortare och kortare igen."

Jag:
"Ja precis, snart är det jul igen".

Mitt svar kom spontant och utan att jag riktigt tänkte på vad jag sa. Men det ligger ju faktiskt något i mitt påstående. Det är ju bara ett halvår kvar till jul, och innan man vet ordet av så börjar det snöa och det ligger julreklam i postlådan. Så därför tar jag nu konsekvensen av mitt konstaterande och publicerar här min önskelista inför julen:

1. Withings WiFi Personvåg Denna personvåg kan man koppla upp mot det trådlösa nätverket och Internet, och så fort man väger sig så laddas vikten in på bloggen. Det skulle optimera mitt viktminskningsprojekt betydligt.

2. Push-out kalsonger Detta är ett led i jämställdhetsarbetet. Om kvinnor kan få ha pushup-bh så måste väl vi män kunna få ha pushout-kallingar.

3. Stealth Laptopfodral  Jättehäftigt laptopfodral som ser ut som ett stort kuvert.

4. Vuvuzelan Jag har faktiskt inte sett någon match i det pågående fotbolls-VM men jag har hört talas om Vuvuzelan som stora delar av den sydafrikanska publiken blåser i. Jag har också sett en film på YouTube (se länken till Vuvuzelan), och blåsinstrumentet verkar ju ganska läckert. Skulle kunna komplettera julfirandet här hemma.

5. Vooni Internetradio På Internet finns många bra radiokanaler och med denna apparat kan man lyssna utan att behöva sätta sig vid datorn. Min favorit bland radiokanalerna är för övrigt Radio Paradise.

6. Ducti Plånbok Ginormous Okey, jag ska erkänna att jag egentligen inte önskar mig denna plånbok - därför att jag har en redan. Plånboken är tillverkad av silvertape och jättecool.

7. Spionpenna Detta är en bläckpenna med inbyggd videokamera, och med den i skjortfickan kan man filma allt som händer omkring en. Kan vara bra att ha om jag vill föreviga mina kvinnliga kollegors muntra kvittrande.

Hoppas nu bara att Tomten läser min blogg.

Bilden ovan: Gräset lyser grönt på villatomten, endast tomtemor är vaken (okey jag vet att det inte rimmar, men jag är ändå ganska nöjd med bilden). 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Varför är prinsessbröllopet så intressant?



Tidigare i veckan var jag på en tjänsteresa till Österrike och vid ett tillfälle gick jag in i en livsmedelsaffär i Gmunden för att köpa en läsk. I kassan betalade jag med mitt kontantkort, och när expediten insåg att jag kom från Sverige utbrast hon glatt: "Ah, Schweden!"

Sedan följde en lång utläggning på tyska, som jag inte fattade ett smack av, men till slut anade jag att hon pratade om det förestående prinsessbröllopet i Sverige.

"Ja, Victoria und Daniel", sa jag.

"Ja. Victoria!", bekräftade expediten med ett stort leende, och hon verkade väldigt förtjust över att Sveriges kronprinsessa skulle gifta sig.

Jag träffade även andra i Österrike som var intresserade av Victoria och Daniels bröllop, och uppenbarligen har det väckt uppmärksamhet även utanför Sveriges gränser. Och bor man exempelvis i Österrike, som är ett land med republik, kanske man har ett extra behov av monarkisk flärd.

Frågan om det är monarki eller republik som är det bästa statsskicket har ju den senaste tiden diskuterats extra mycket i Sverige. Själv ser jag väl egentligen inte det som någon stor fråga men det är ändå med viss förvåning som jag noterar det enorma intresset i Sverige för prinsessbröllopet. Vilka behov får man egentligen tillfredställda genom att hänge sig åt överhetens familjeaktiviteter? Varför är ett bröllop inom kungafamiljen mer intressant än om det hade varit inom någon annan familj?

Trots allt tycker jag monarki känns som ett ganska otidsenligt statsskick. Kungligheterna blir ju tillsatta genom arv och inte genom val eller prestation. Visserligen har ju kungen ingen egentlig makt, vilket tack och lov innebär att vårt statsskick i praktiken är en demokrati.

Men nåt verkar det ju vara som gör prinsessbrölopet så intressant, även så långt bort som i Österrike.

Bilden ovan har jag tagit i Gmunden, Österrike.


Aftonbladet:
”Daniels tal var en knock out”

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Jag är inte bjuden på brölloppet



I går offentliggjordes gästlistan till bröllopsfesten i samband med vigseln mellan prinsessan Victoria och Daniel Westling. Bland de inbjudna finns familj, vänner och en rad utländska kungligheter. Men också flera svenska artister och deras respektive: Per Gessle, Peter Jöback och Helen Sjöholm har alla förärats en privat inbjudan.

Däremot är inte bloggaren Per-Anders bjuden.

– Jag vet faktiskt inte varför. Troligen beror det på att jag varken är kändis eller nära bekant med brudparet, säger Per-Anders i en kommentar.

I stället kommer Per-Anders att vara hemma och klippa gräset på villatomten.

– Jag får nog se bröllopet på TV som alla andra. Fast egentligen har jag nog inte tid. Jag har en del ved på baksidan av huset som jag måste ta hand om, avslutar Per-Anders.


Aftonbladet:
Carola får inte gå på bröllopet
Vad ska du ha på dig, Victoria?
Så här blir ditt nya liv, Daniel

DN:
Världsmedia riktar blicken mot Sverige
Dalahäst och brödrost till brudparet
Ostadigt bröllopsväder
Polisen: Snälla, lämna bilen hemma!

ST:
Flaggar för brudparet
Svenska flaggan hissas i Sundsvall

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Panik i hotellduschen



Nu är jag hemma igen efter tjänsteresan till Österrike. Det blev två intensiva dagar på pappersbruket i Laakirchen, men framför allt var vistelsen både trevlig och lärorik. Vädret var också bra och jag kände inte heller av någon pollensnuva.

Allt var med andra ord toppen, utom på en punkt: hotellduschen.

Det började med att jag inte fick igång duschen. Förutom duschslangen och vattenröret till badkaret fanns en stor ratt på duschväggen, och självklart vred jag på den. Inget vatten kom dock, och eftersom det var en röd och en blå markering på ratten så förstod jag i alla fall att det var med den som man ändrade vattentemperaturen. 

Men ingen annan rörlig del fanns i sikte och jag började känna en begynnande panik. Det var ju strax frukostdax och kort därefter skulle vi infinna oss på pappersbruket. Och här står jag och får inte igång duschen.

Det är i sådana situationer man blir benägen att ta till våld.

Lite mer hårdhänt började jag att rycka och slå på vattenröret och på duschslangen, men inget hände. Jag kände hur ilskan började tillta och med ett stadigt tag ryckte jag till i ratten med den röda och blå markeringen.

Och då kom vattnet. 

Äntligen kunde jag börja duscha, och att vattnet av sig själv pendlade mellan iskallt och skållhett tänker jag inte gå närmare in på här. Att vattnet också plötsligt slutade rinna ur duschen, för att strax åter få full fart, berodde antagligen på att många hotellgäster duschade samtidigt.

Men jag klagar inte. För övrigt var hotellet jättetrevligt, och från balkongen hade jag en fantastisk utsikt över vattnet och bergen.

Men jag är trots allt glad över att vara hemma hos min trygga svenska dusch igen.

Bilden ovan: Jag hade i alla fall sinnesnärvaro att föreviga den motsträviga duschen på bild.


Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Wallander dubbad till tyska



Sitter på hotellrummet i Gmunden och zappar bland TV-kanalerna, och precis som i Tyskland är alla icke tyskspråkiga program dubbade till tyska. På en av kanalerna visas en gammal amerikansk långfilm med Nick Nolte – dubbad till tyska, och på en annan kanal visas ett avsnitt av den svenska serien Wallander (den med Krister Henriksson) – också dubbad till tyska. På en tredje kanal visas den amerikanska tecknande serien South Park – även den dubbad till tyska.

På en fjärde kanal visas en gammal upluggedkonsert med Nirvana, som faktiskt inte är dubbad. Men jag skulle ju inte ha blivit förvånad om Curt Cobain sjungit Smells like teen spirit på tyska – med en annan röst.

Idag har vi varit på fabriken i Laakirchen, och där var det jättevarmt – både inomhus och ute. Efter jobbet hängde vi lite med svanarna nere vid kajen i Gmunden (se bilden ovan). I bakgrunden de fantastiska vyerna kring sjön Traunsee.


Finns det pollen i Österrike?



Just nu känner jag av den årliga pollenallergin och det kliar intensivt i ögonen och i näsan. Om jag hade en flaskborste skulle jag köra upp i näsan för att klia mig med. Så känns det i alla fall.

Det är samma visa varje försommar och jag blir lika överraskad varje gång. Ungefär som vinterns första halka innan man hunnit byta till vinterdäck. Det kommer på något vis så plötsligt ...

Nyss tvättade jag ögonen med tvål och vatten, men istället började det att svida rejält i ögonen. Nu sitter jag här i soffan med en filt omkring mig och blundar. Usch!

Någon kanske undrar varför jag inte tar medicin mot besvären. Ja, medicinbehandling mot pollenallergi måste ju påbörjas i god tid innan pollenperioden börjar, och jag hade ju som sagt inte tänk mig några pollenbesvär i år. Och nu när jag ändå känner att det börjar klia, så är det ju för sent.

Så frågan jag ställer mig just nu är om det finns pollen i Österrike. Jag ska nämligen åka dit i morgon (söndag). Tillsammans med min kollega ska jag göra ett arbetsrelaterat besök på en av företagets industrier som ligger några mil utanför Salzburg. Det ska bli intressant och kul.

Förutsatt att det inte finns några pollen där förståss.

Bilden ovan visar en av våra bilar dekorerad med pollen.


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Drogfri skolavslutning i Timrå - för oss vuxna



Det är fredag kväll och vi står och tittar på ett (näst intill) ensamt rockband som spelar på torget i Timrå centrum. Vi är ett 50-tal personer i publiken, de flesta vuxna men också några barn i småskoleåldern.

Egentligen var det nog meningen att publiken skulle bestå av en massa ungdomar, eftersom konserten är en del av ett drogfritt arrangemang i samband med skolavslutningen. Men jag undrar vart ungdomarna är? Samtidigt vet jag ju svaret: de är antagligen någon annanstans där de ostört kan ägna sig åt ett ohämmat alkoholintag.

Men rockbandet (som för övrigt heter Rock & CO och är ett riktigt bra coverband från Timrå) på den permanenta betongscenen låter sig inte nedslås av den glesa publiken, utan rockar på med allt från Tomas Ledin-låtar till Iron Maiden. Och eftersom jag själv gillar svängig hårdrock tycker jag det är riktigt trevligt.

Intill oss står ytterligare ett par. De är, precis som jag och sambon, i åldern 50 plus.  

"Om man kunde köpa öl, då skulle det nog vara fullt med folk här", säger mannen, och antagligen har han rätt. Man kan här jämföra med evenemanget Timråland, som varje sommar äger rum på samma plats där vi nu befinner oss. Där kan man köpa öl, och följaktligen brukar det också vara massor av folk på plats.

Visst, jag gillar också att dricka öl men jag vet inte om jag tycker att Timråland står för den ultimata ölupplevelsen. Det brukar endast finnas Norrland Guld att välja på och för övrigt brukar Timråland kännas ganska rörigt (som en minivariant av det ännu rörigare Sundsvalls Gatufest). 

Man kan alltså konstatera att det är tillgången på alkohol som avgör om ett arrangemang drar folk eller inte. Och just skolavslutningen brukar ju vara starkt sammankopplad med ett ordentligt supande, därför tycker jag att arrangörerna av den drogfria skolavslutningen i Timrå ska ha all heder för sitt initiativ.

Synd bara att inte fler, både vuxna och ungdomar, kom och lyssnade på musiken. Det är trots allt viktigt att vi vuxna försöker gå före med gott exempel och visa att man inte alltid behöver alkohol för att ha roligt.

Bilden ovan tog jag förra sommaren när det var Timråland. Då flödade ölen ordentligt, ett vuxenbeteende som många ungdomar tar efter.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Dagbladet:
16 berusade studenter omhändertogs på torsdagen

ST:
Lugnt studentfirande i Sundsvall
Musiken lockade till drogfri avslutningskväll

Vedhuggning roligare än Body Pump



Jag står i vardagsrummet och beundrar min vedhög som ligger strax utanför fönstret. Vedhögen var tidigare en tall som numera är på väg att förvandlas till bränsle för nästa vinters mysstunder vid öppna spisen.

När jag står här tänker jag på stegtävlingen som nyss avslutats på jobbet.

När stegtävlingen började för några månader sedan blev den snabbt en snackis i fikarummet. De flesta av oss gick omkring med en stegräknare och plötsligt var det ingen som åkte hiss, utan många tog istället extra rundor i korridoren när man skulle gå på toaletten.

En finess var att man även kunde tillgodoräkna sig andra aktiviteter än promenader. På hemsidan där man registrerade sina steg, fanns även en lista över en rad andra aktiviteter. Där kunde man se hur många steg de olika aktiviteterna motsvarade.

Problemet var bara själva utbudet av aktiviteter i listan. Indoorwalking, Aerobics och Body Pump var några exempel, och jag undrar: vad är Body Pump? Till min besvikelse hittade jag dock inte vedhuggning, en aktivitet som är väldigt fysiskt krävande. Efter lite övertalning la man dock in vedhuggning i listan och jag kunde tillgodogöra mig mina aktiviteter på villatomten. För mig är vedhuggning ett bra motionsform, särskilt nu för tiden när jag försöker gå ner i vikt.

Fast ärligt talat är det skönt att stegtävlingen är över. Nu kan jag börja åka hiss igen.


Bilden ovan visar en del av min vacka vedhög, som även innehåller några bitar av björk.

Aftonbladet:
Den dåliga luften gör dig tjock


Det är mycket nu...



Jag har råkat ut för en tillfällig formsvacka i mitt bloggande. En massa aktiviteter både i jobbet och på fritiden (typ studentfirande och diverse sysslor på villatomten) gör att det inte blir så mycket ork kvar till bloggen. Men det är, som sagt, tillfälligt.

Under tiden bygger jag upp ett lager med spännande nyheter som jag kommer att berätta om inom de närmaste dagarna.

Bilden ovan är en posttraumatisk skildring av den komplexitet som samhällets exponering i samtida... 

Eller så är bilden bara väldigt ful. 


Går det att skilja på lokalpolitik och ishockey?



I valrörelsen har ju Folkpartiet i Sundsvall och Timrå gemensamt meddelat att man vill slå ihop de båda kommunerna till en. Ett bra förslag tycker jag. Synd bara att det inte är Socialdemokraterna som lägger fram det. Som socialdemokrat saknar jag nämligen en gemensam syn på regionfrågan hos partiets företrädare i de båda kommunerna.

Själv bor jag i Timrå men betraktar Sundsvall som den självklara centralorten i regionen. Det är ju i Sundsvall som sjukhuset finns, och det är i Sundsvall som många har sina arbeten. Och egentligen är ju det första lilla steget till en sammanslagning redan taget, de båda kommunerna har ju numera en gemensam växel.

Det finns också ett värde i att de politiska företrädarna, inte minst de socialdemokratiska i de båda kommunerna, lägger gemensam kraft för att göra Tunadalshamnen till en kombiterminal och strategisk hamn. En viktig fråga inför framtiden.

Men.

Så var det ju det här med ishockey. Att prata sammanslagning mellan de båda kommunerna brukar många gånger (av någon märklig anledning) sluta med diskussioner om Timrå IK. Klubben finns ju fast förankrad i alla Timråbors hjärta, men den har ju faktiskt minst lika många fans i Sundsvall. Problemet är bara att många i Timrå ser hockeylaget som sitt, och bara sitt.

Jag tror trots allt att en sammanslagning av kommunerna ligger långt borta, helt enkelt för att många timråbor är rädda för att Sundsvall ska ta ifrån dem deras hockeylag.


Sundsvalls Tidning:
De vill slå ihop Timrå och Sundsvall

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Hur gör liljebaggar?



Dagens blogginlägg är på samma tema som det i förrgår: ekivoka insekter på villatomten.

Som jag nämnde i mitt förra blogginlägg så kom jag av mig i måndagens gräsklippande och började istället fotografera bladlöss. Idag blev gräsklippandet i alla fall av, och jag känner mig nöjd över att ha utfört mina villaägarplikter.

Just som jag stod och beundrade den nyklippta gräsmattan kom min sambo rusande med en trädgårdsspade i handen. "Titta", sa hon. "Det är nog bäst du hämtar kameran nu."

På trädgårdsspaden fanns två smådjur, i en till synes öm situation, och försiktigt lade vi ner de små krypen på ett litet elskåp vid sidan av gräsmattan. De här krypen var några millimeter större än gårdagens fotomodeller och det gick ganska lätt att ta skarpa bilder.

Eftersom sambon är expert på småkryp (hon läser lokaltidningarna regelbundet) så upplyste hon mig om att det handlar om liljebaggar. Dessa små rackare betraktas som skadedjur och har redan mumsat i sig delar av våra liljor i rabatten.

Klicka på bilderna nedan för att se förstoringar.

PS. Nu tror jag ju inte att det var någon sorts parningsakt de höll på med, helt enkelt därför att små insekter inte bär sig åt på det viset när de förökar sig (tror jag). Fast egentligen vet jag inte riktigt hur de gör. Frågan är alltså: Hur gör liljebaggar?

  

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

RSS 2.0




Evenemang och konserter


Evenemang och konserter