Hoppas vi får det bra under 2012



Jag tänker på livet.

Snart har ännu ett år gått till ända och ett nytt är på väg att börja. 2011 blir 2012. Vad finns det egentligen mer att säga om det? Livet går vidare.

Men ändå. Ett årsskifte känns ändå lite som en pånyttfödelse. Ut med det gamla och in med det nya. Känslan av att vi inte har en aning om vad som kommer att hända under 2012 är hisnande. Hur kommer våra liv att se ut om exakt ett år? Hur ser mitt liv ut?

Har jag jobbet kvar? Bor jag fortfarande i Timrå? Är jag överhuvud taget fortfarande vid liv? Just nu pekar det mesta på att svaret är ja på de tre frågorna, men man vet ju aldrig.

Härom dagen handlade samtalet kring köksbordet här hemma om vad som är viktigt i livet. För egen del är mitt livsmål väldigt tydligt: att må bra. Med den målsättningen spelar det ingen roll om en meteorit ramlar ner på mig nästa vecka. När det väl inträffat finns inte så mycket att fundera på. Förhoppningsvis mådde jag bra in i det sista.

Samtidigt är insikten viktig att jag faktiskt har ett stort inflytande över hur mitt liv ska vara. Det inflytandet försöker jag också utnyttja. Att undvika stress, äta och dricka smart samt prata vänligt med mina medmänniskor gör att jag oftast mår bra. Visst, ibland berörs jag av situationer som jag inte råder över. Men på ett eller annat vis brukar dessa också till slut ordna upp sig.

Idag är det nyårsafton och då ska vi fira. Vad vi brukar fira på nyårsaftnar har jag aldrig riktigt förstått, men egentligen spelar det inte så stor roll. Huvudsaken är att vi firar. I morgon kan det vara för sent.

Gott Nytt År!

Jag kan avslöja att bilden ovan är ett montage. Bilden på fyrverkerierna och mig själv har jag tagit vid två olika tillfällen.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Om dödsstraff och diktatur i Vitryssland



Det finns få saker som upprör mig lika mycket som dödsstraff. Möjligen kan jag bli ännu mer upprörd över dödsdomar som fällts efter en tveksam rättsprocess. Tänk att bli dömd till döden och avrättad för ett brott man inte begått!

Just detta är snart på väg att hända i Vitryssland. I slutet av november dömdes Dmitri Konovalov och Vladislav Kovalev till döden för flera terroristbrott, bland annat för en explosion i Minsk tunnelbana i april 2011. Vid attacken dödades 15 människor.

Den enda bevisningen mot de båda är deras erkännanden vid förhör med underrättelsetjänsten KGB. Erkännandena har Konovalov och Kovalev sedan tagit tillbaka eftersom de menar att de blev torterade för att erkänna. Mycket talar också för att de faktiskt blev torterade då de efter förhören fördes akut till sjukhus med inre blödningar. Förutom deras "erkännanden" finns inga övriga konkreta bevis för deras skuld.

Vitryska människorättsorganisationer har protesterat mot dödsdomarna och menar att det finns mycket som är oklart i bevisföringen. Även Amnesty International har fördömt dödsdomarna och kritiserat den bristfälliga rättegången.

Vitryssland anses av många som Europas sista diktatur. Landet styrs med järnhand av presidenten Alexandr Lukasjenko som bland annat har trakasserier av oppositionen och media, samt riggade val, som specialitet. Det verkar heller inte osannolikt att Lukasjenko utnyttjar terrorhandlingar, som den i Minsk tunnelbana, för att misskreditera sina motståndare. 

Rent geografiskt ligger inte Vitryssland så värst långt från Sverige. En snabb titt på kartan visar att flygavståndet till huvudstaden Minsk är ungefär detsamma som till den tyska huvudstaden Berlin. Så nära på knutarna har vi alltså en klockren diktatur. Frågan är hur länge landet förblir en sådan. När ska Lukasjenkos dagar vid makten vara räknade?  

2011 var den Nordafrikanska vårens år då flera nordafrikanska diktaturer skakades om ordentligt. Ska 2012 bli året då Vitrysslands terrorregim faller och folket kastar ut sin diktator? Vi får hoppas det.

Bilden ovan har jag hittat på nätet och visar Vitrysslands president Alexandr Lukasjenko. Han ser ju faktiskt inte speciellt snäll ut.

Jag har tidigare bloggat om dödsstraff här och här.


Mynewsdesk.com:
Två unga män dödsdömda i Belarus. Säg NEJ till dödsstraff i Europa!

Telegraf.by
Court Sentenced Kovalev and Konovalov to Death

Infobelarus.nu
Öppet brev från Vladislav Kovalevs mor

Kniivila.net
Vem har nytta av bomben


Läs även andra bloggares åsikter om
, , , , , , ,

Dags att äta igen



Att kunna äta stora mängder mat handlar om träning.

Härom dagen var det ju julafton och här hemma hade vi ett rejält firande. Det var massor av mat, släktinger och julklappar. Själv åt jag så att byxknappen lossnade och fortfarande, tre dagar senare, känns det i magen att jag faktiskt åt för mycket. En mix av grillade revbensspjäll, gravad lax och chokladpraliner (med chilismak) i stora mängder gör ju att man känner sig lite matt och smått illamående efteråt.

Men jag inser att ätande är en träningssak. Jag är ju inte van att äta så mycket, men jag tänker att om jag tränar ordentligt på att äta mycket kanske det går bättre sedan. Det gäller bara att ta sig igenom det första stora målet mat, så att magen vidgas, för att det ska gå lättare sedan.

Fast jag kan ändå inte låta bli att undra varför julfirandet ska vara förenat med allt detta ätande? Jag läser i ST att detaljhandelns försäljning i Sverige under december uppgick till ofattbara 65 miljarder kronor. En stor del av de pengarna är inköp av mat som gör många av oss överviktiga.

Fast nu är det färdigskrivet för denna gång. Dags för middag. Det ska bli gott med mera mat.


Läs även andra bloggares åsikter om mat, jul, frosseri

Hur länge får man sjunga julsånger?



Det är juldagens morgon och jag ligger i sängen och funderar. Mitt funderande gör mig inte något klokare utan jag väcker sambon och frågar henne:

"Hur länge får man egentligen sjunga julsånger?"

"Va..?", säger sambon yrvaket.

Jag förtydligar min fråga:

"Jag menar - kan man sjunga julsånger under hela julhelgen, inklusive juldagen och annandagen, eller sträcker sig julsångssäsongen endast fram till julaftonen? Eller är det okej att sjunga julsånger ända fram till nyårsafton.", frågar jag.

"Ända fram till påska", säger sambon, vänder sig, och somnar om.

"Jaha", tänker jag. "Ända fram till påska...?"

Då kan jag nog somna om, jag också.

I det lilla videoklippet ovan tar sig Tomten ton och sjunger en liten julsång - trots att det nu hunnit bli juldagen.


Aftonbladet:
Kalle: Jag är skitlycklig

DN:
Kalle Moraeus såg ut att trivas i julstudion

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

God Jul önskar Timråtomten



Det är dan före dan, och här i Timrå lyser flitens lampa. Igår storstädning och idag julklappsinslagning. Arbetsfördelningen är efter kompetens. Jag städar och sambon lagar mat.

Utan vidare omsvep vill jag önska alla som läser detta en God Jul och ett Gott Nytt År! Se ovan en särskild lite julhälsning från självaste tomtefar.


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Varför har Tomten inte några barn?



Frågan i rubriken har jag faktiskt aldrig tänkt på. Man har ju liksom aldrig hört talas om några. Fast egentligen kanske Tomten har barn - tomtenissarna. Hursomhelst, i min lilla film ovan avhandlas en teori varför tomten inte har några barn - om han nu inte har det.


Läs även andra bloggares åsikter om ,

Våga "Nissa" du också!



Jag läser i bloggen Mimmione om hur kollegorna på hennes arbetsplats, under veckorna före jul, "Nissar" för varandra. Att "Nissa" innebär att alla på jobbet fått varsin lapp med namnet på en av sina kollegor. Namnet har de sedan hållit för sig själva för att i smyg kunna muntra upp sina arbetskamrater. Exempelvis har de delat ut små hemliga meddelanden, smågodis och kakor till den vars namn stod på lappen.

Jag tycker det låter som en jättebra idé, en idé som fler arbetsplatser borde ta efter. Det skadar inte att ge sina kollegor lite uppmuntran - det tjänar både arbetsgivare och anställda på. Om de anställda mår bra så gör de också ett bättre jobb.

Frågan är bara om svenska folket är redo att börja "Nissa" för varandra i full skala, året om. Vågar vi det? Jag tror faktiskt det. Samarbete och omtanke på arbetsplatserna är bättre än egoism och konkurrens. Det tjänar alla på.

Bilden på tomtenissarna ovan har jag tagit i ett varuhus i Sundsvallsregionen.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Fototriss: Värt ett besök


Temat för sista Fototriss innan juluppehållet är Värt ett besök. Jag skulle då vilja slå ett slag för Korskullen, nära staden Šiauliai i norra Litauen. 2008 bilsemestrade jag och sambon i Litauen och bland annat besökte vi denna märkliga plats.


Sedan mitten av 1800-talet har ortsbefolkningen placerat kors på Korskullen. Från början handlade det om tron att om man placerade ett kors på Korskullen skulle det kunna innebära mirakel. Under Sovjettiden ökade antalet kors på Korskullen vilket blev en symbol för folkets strävan efter frihet.


Fastän Sovjetmakten förstörde alla korsen vid minst två tillfällen forstatte folk att placera kors på Korskullen. Idag finns där tiotusentals kors, kanske ända upp emot 100 000 kors, allt ifrån flera meter höga träkors till några centimeter små metallkors.

Korskullen är definitivt en spektakulär plats men det finns även mycket annat intressant och trevligt att uppleva i Litauen. Den härliga semesterorten Palanga, den gemytliga halvön Kuriska näset och huvudstaden Vilnius är också väl värda några besök.


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Wiehe och Laleh bäst i Så mycket bättre



Jag har just sett det sista avsnittet av Så mycket bättre. Sju svenska artister som under ett antal veckor sjungit varandras låtar - med varierande resultat. De stora positiva utropstecknen under serien tycker jag har varit Laleh och Mikael Wiehe. Lalehs version av E-types Here I go again är skitsnygg och Wiehes tolkning av samme E-types låt Calling your name, som i Wieheversion fick heta Jag ropar ditt namn, är helt oslagbar. Den senare låten har jag gått och nynnat på i flera veckor nu.

En positiv överraskning under serien har varit Lena Philipsson. I Så mycket bättre har hon visat att hon har kapacitet att leverera lite mer än bara tramsig schlager. Hennes tuffa version av den gamla Wiehelåten Vem kan man lita på är ju faktiskt riktigt grym.

Alla låtar som framförts under serien finns på Spotify. Det gillar jag. Där är låtarna också studioinspelade, lite längre och låter bättre än i serien.

I det sista avsnittet sjöng artisterna duett med varandra. Bäst ikväll tyckte jag Laleh och Eva Dahlgren var i låten Lär mig om. Finstämt och känslofyllt.

Vilka blir då artisterna i nästa omgång av Så mycket bättre? Det kan man ju undra. Jag hoppas i alla fall att Freddie Wadling får chansen att vara med. Han har en förmåga att göra oerhört sköna tolkningar av andra artisters låtar.


Aftonbladet:
Läsarna rasar – mot Wiehes spritkupp
Kolla – de gör det också så mycket bättre

Kärleksförklaringarna avlöste varandra
Tvingade att repa – i panik
Ledin kan inte få nog av gänget
Artist för artist – så bra var ni

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,


Whiskey som social kompetensutveckling



Nuförtiden verkar det vara inne med olika typer av dryckesprovningar, exempelvis vinprovning och ölprovning. Själv var jag härom kvällen på whiskeyprovning.

Egentligen är jag inte speciellt förtjust i whiskey. Jag tycker det är för starkt och det släcker inte törsten. Och det är definitivt inte gott. Om jag ska dricka något med alkohol i så föredrar jag öl. Det är oftast gott och skänker mitt sinne lugn och harmoni.

Varför anmälde jag mig då till whiskeyprovningen (som arrangerades av fritidsklubben på jobbet)? Svaret är min strävan efter social kompetensutveckling. Som villaägare, och därtill man, är jag angelägen om att leva upp till rätt image. Då duger det inte att säga att man inte vet skillnaden på maltwhiskey och Bourbon.

På whiskeyprovningen fick vi lära oss att Skottland är uppdelat i fem whiskeyområden med var sin egen karaktär på den destillerade drycken. Framför varje deltagare stod sex glas med whiskey och provningsledaren förklarade att om vi tömmer i oss alla glasen har vi druckit upp totalt 22 centiliter whiskey. 

När det så var dags för provsmakning skulle vi gissa från vilka områden innehållet i de olika glasen kom från. Jag tyckte alla sex whiskeysorterna smakade likadant (dvs lika illa) så jag försökte mig inte ens på att gissa. Visst, jag kunde faktiskt urskilja vissa olikheter. En sort hade en liten touch av tjära i smaken, så den var väl okej. Men min entusiasm för whiskey ökade trots allt inte.

Resulterade då kvällens whiskeyprovning att min sociala kompetens ökade? Nja, jag vet inte. Uppriktigt sagt skiter jag i vilka skillnaderna är på de olika whiskeysorternas ursprungsorter, och vilka variationerna är på smakerna.

Har jag blivit en bättre villaägare? Nja, jag tror inte det. Jag är betydligt bättre på att laga pelletsbrännaren än att förklara vad single malt innebär. Hur man eldar pellets är klart intressantare än kunskapen om hur man destillerar whiskey.

Fast å andra sidan var det intressant att få lära sig att man kan producera whiskey av både vete och majs. Den självklara frågan är därmed: kan man tillverka whiskey av pellets?



Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

När vågorna på havet var höga



Rörelser i sidled går bra men inte rörelser uppåt-nedåt.

På båtresan hem från Tallinn var det rejäl sjögång. När vågorna tog tag i fartyget kändes det nästan som om jag skulle lyfta från golvet, och upplevelsen av att magsäcken åkte berg- och dalbana mellan fötterna och hjärnan gjorde mig sjösjuk.

Jag trodde att jag åtminstone skulle klara av att äta ett mål mat, men inte då. Efter ett par tuggor på julbufféns Jansons Frestelse insåg jag att det inte längre gick, och jag fick raskt bege mig till hytten och krypa ner under täcket. Där blev jag kvar resten av resan till Stockholm.

Istället fick jag nöja mig med att se kvällsshowen på fartygets intern-TV.

Bilden ovan tog jag på resan några dagar tidigare, på sträckan mellan Stockholm och Tallinn.


Läs även andra bloggares åsikter om ,

Värmande glögi i Tallinn



Jag och sambon har alltså varit på en weekendtripp till Estlands huvudstad Tallinn. Vi har färdats med Tallinks nöjesfartyg, bott på hotell och kollat in julmarknaden på Rådhusplatsen. Tallinn är kanske inte det optimala semesterparadiset på jorden men jag tycker staden är helt okej att vistas i under en dag eller två. Ett trevligt resmål för lite helgmys.

Julmarknaden var väl inte så där jättehäftig som vi trodde. Den bestod till största delen av försäljningsstånd där stickade vantar, julprydnader och skinnmössor fanns till försäljning. Jag köpte en mössa av kaninskinn och den värmde skönt i de isiga vindarna.

På marknaden kunde man också köpa glögi, vilket är den estniska varianten av vår svenska glögg. Glögi känns lite tunnare i konsistensen än vår svenska motsvarighet, men inte mindre välsmakande. I den bitande kylan var det gott och värmande med en mugg glögi, kryddad med mandel och kryddnejlikor.

I Gamla Stan i Tallinn finns det gott om mysiga restauranger där både personal och inredning är utsmyckade i en medeltida stil. Mest populär verkar Olde Hansa vara som ständigt är fullbokad med lång kö utanför. Vi ville dock inte vänta på att få äta, utan hamnade till slut på restaurang Munga Kelder (Munkkällaren). God mat och mysig miljö. 

Förra gången som vi inte orkade stå och vänta i kön till Olde Hansa gick vi tvärs över gatan till Restaurang Peppersack. Den restaurangen är riktigt trevlig med bra mat, mysig miljö och jättetrevlig personal. 

Min personliga favorit i Tallinns uteliv är dock puben Molly Malones. Där var vi även förra gången vi besökte Tallinn. På Molly Malones är stämningen alltid på topp och vid båda våra besök stod ett liveband på scenen som spelar irländsk folkrock. Ett toppenställe.


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Fototriss: Tre


Veckans tema i fotoutmaningen Fototriss är Tre. Eftersom jag varit med sambon på en weekendtripp till den estländska huvudstaden Tallinn så passade jag på att ta mina tre bidragsbilder där. På bilden ovan tre skyltar ovanför en gata i centrala stan.


Den estlänska flaggan har tre färger. Blå, svart och vit.


Mitt på julmarknaden på Rådhuhusplatsen stod en julgran. I den huserade en massa småfåglar. Tre av dem lyckades jag fånga på bild.

Veckans Fototriss är öven en tävling med chans att vinna presentkort från Solresor. Av de uppräknade resmålen på Fototrisssidan skulle jag välja att åka till Lanzarote.


Läs även andra bloggares åsikter om ,

På tur över havet

"A Merry Christmas and a Happy New Beer". 

Befinner mig just nu ute på havet, på väg mot Tallinn. Sambon och jag tänker ha lite weekendmys i den estländska huvudstaden med bland annat ett besök på stadens julmarknad. Citatet ovan hittade jag på en burk med julöl i taxfreebutiken. 

Här kommer ytterligare ett fint citat:
"Det är inte lett att vara litau, men det är balt att vara est, och Vilnius något så är vi i Tallinn".

Twitter ger TV-tittandet en ny dimension



Utvecklingen går framåt och vi med den. Den nya tekniken ändrar våra vanor. För att förstå måste man hänga med.

Kommunikation.
Evolution.
Dimension. 

En ny folkrörelse håller på att växa fram. Nämligen den att twittra samtidigt som man ser på TV. Nu är även jag med.

Det började för någon vecka sedan när jag tittade på "Så mycket bättre" på TV4. För skojs skull öppnade jag Twitter på min iPhone och sökte på #Såmycketbättre. Resultatet av sökningen var synnerligen intressant. Under programmets gång rann ett oändligt flöde av Twitterinlägg där personer runt om i Sverige kommenterade programmet.

Samma sak med #Agenda på söndagskvällar. Med Twitter kan man läsa, och även delta i, folks realtidsdiskussioner samtidigt som programmet pågår.

Ikväll såg jag på #Veckansbrott. Tyvärr somnade jag under programmet men vaknade till när Leif GW Persson berättade att han under sin karriär haft korta relationer med kvinnliga poliser. Självklart kunde man omedelbart läsa kommentarer om det på Twitter.

Livet pågår just nu.

Konsumtion.
Frustration.
Soffpotatis.



Läs även andra bloggares åsikter om

Fototriss: Röd


Det är lördag morgon, sambon och jag har just vaknat, och vi ligger i sängen och surfar på var sin iPhone. Sambon kollar Tradera och jag kollar temat på Fototriss.

"Veckans tema är Röd", säger jag. "Äntligen lite politik hos Fototriss".

"Politik?", svarar sambon. "Röd får nog mig hellre att tänka på julen".

"Hm..", tänker jag. "Kanske lösningen är både politik och jul."

Här är alltså tre bilder från julen då tomtarna blev röda socialister och gjorde uppror. Skälet till upproret var att de tröttnat på att bara tvingas ge julklappar men aldrig några. På bilden ovan ger de sig ut på gatan för att demonstrera.


När demonstrationståget kommit fram till tomteberget tog Tomtefar till orda och talade till massorna. "Vi har fått nog", sa han. "Nu strejkar vi ända tills vi också får julklappar. Själv önskar jag mig en Hummer H2 så jag slipper sitta på en släde och frysa när jag delar ut julklapparna"


Sagt och gjort. Alla tomtarna gick i strejk och de turades om att vara strejkvakt. Plötsligt, under tomtemors vaktpass, kom en blå tomte smygande. Det var arbetsgivarparten som skickat ut en strejkbrytare, vilken hade i uppgift att försöka dela ut julklapparna trots den pågående strejken.

Hur slutade då det hela? Ja, det är svårt att säga. Fototriss består ju endast av tre bilder så historien slutar här. Men kanske enades parterna kring en kompromisslösning eller kanske blev de strejkande tomtarna avskedade och ersatta av blåa tomtar. Svaret får vi nog aldrig veta.

Den här veckans Fototriss är också en tävling med priser från Coolstuff.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Bloggpost från sängen

Ikväll har jag lagt mig ovanligt tidigt. Helt enkelt för att jag är jättetrött. I sängen tittade jag en stund på Aktuellt via SVT Play i mobilen. Ett smidigt sätt att se på TV när man inte orkar sitta i soffan.

Passar också på att testa iPhone-appen från Blogg.se (detta inlägg). Fast jag är inte ett dugg imponerad av denna app. Man kan inte besämma hur stor bilden ska vara, man kan inte se statistik och man kan inte spara inlägget som utkast. Inte heller kan man gå över till HTML-läget i den här appen och man kan inte redigera ett redan publicerat inlägg.

Värdelöst.


RSS 2.0




Evenemang och konserter


Evenemang och konserter