Fototriss: många

Många. På min första bild har jag fotat många plastpluggar.
 
När det gäller den andra bilden har jag tänkt så här: När det snöar kommer snön ner i form av snöflingor. Det innebär alltså att snötäcket på marken består av oerhört många snöflingor, vilket vi kan se på bilden.
 
På den tredje bilden har jag fotat en del av vedförrådet vi har i garaget. Många vedträn blir det.
 
Bilderna har jag också lagt upp på Instagram.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om fototriss, foto, många

Vägval Piteå

 
Dessa ständiga val man måste göra. E.ON eller Göta Energi, Torky eller Serla, sossarna eller moderaterna. 
 
Norrut eller söderut.
 
Det sistnämnda valet stod jag inför igår när hade varit på reportageresa i Piteå för vår personaltidning. Jag var på väg hemåt och hamnade i vägkorsningen på bilden. Jag valde att göra en vänstersväng och hamnade sex timmar senare hemma i Timrå - helt enligt planerna. 
 
I Piteå bodde jag i det nyinstallerade Hotell Bishops Arms. Lite ovanligt med ett etablissemang som är både pub/restaurang och hotell. Hotellreceptionen var i ett hörn av bardisken och när man checkade ut dagen efter stoppade man nyckelkortet i en brevlåda (puben är ju inte öppen på förmiddagar, förklarade tjejen bakom disken). 
 
Frukost ingick naturligtvis men den serverades i ett särskilt utrymme en våning upp.
 
Ett trevligt ställe. Möjlighet till parkeringsplats i varmgarage fanns också. Bara att ta hotellhissen ner i källaren.
 
Jag gillar Piteå.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om piteå, vintervägar, vägval, val

Fototriss: så här ser det ut där jag är

Så här ser det ut där jag är. Här i Timrå är det vinter och som på så många andra platser är det också snö på marken. Själv har jag valt att fota snön på nära håll. På första bilden har jag fotat en bit mossa som lossnat från en tall och fallit ner i snön. 
 
Den andra bilden visar en bit ljung som sticker upp ur snön.
 
Tredje bilden visar nån växt som frystorkat. 
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om fototriss, foto, vinter, snö

Musikstycke för gylf och plaströr

Jag har tidigare länkat till videoklipp med den kanadensiska gruppen Walk off the Earth. Deras specialitet är ju att göra oerhört kreativa musikvideos med stor portion musikalitet och med hög precision i framförandet.
 
Här kommer deras senaste video där de gör låten Hello med hjälp av en massa udda musikinstrument. Inspelningsplatsen verkar vara ett garage där man pallat upp en surfinbräda. I händerna har de wippy tubes, dvs några sorts slangar, som de snurrar på för att på så sätt få fram olika toner. En ton för varje slang.
 
På just den här videon gästas de av två killar, Myles Erlick och Isaac Lupien, (på ytterkanterna) som agerar rytmsektion med hjälp av sina händer, fötter och gylfar(!). Kolla särskilt in killen längst till höger när han kickar till cymbalen i taket! 
 
När jag betraktar videoklippet så tänker jag: undrar hur många gånger man repat innan man spelade in videon, alternativt, hur många omtagningar man gjorde. Liknande uppvisning i koordination och precision har jag nog aldrig sett maken till. Det skulle i så fall vara någon av deras tidigare videos.
 
Kan man annat än älska Walk off the Earth?
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om walk of the earth, musik, kreativitet

En bank utan pengar är ingen riktig bank

 
Det går bara mer och mer åt helvete.
 
Nu läser jag i media att Handelsbanken (där jag har mitt lönekonto) slutar att ta emot kontanter. Det gäller visserligen inte alla deras kontor men ett stort antal. De flesta andra banker har tidigare tagit beslutet att inte hantera kontanter och med en förhoppning att skingra min oro gick jag för typ ett år sedan in på Handelsbankens lokala kontor här i byn och frågade: "Hur ser det ut på kontantfronten hos Handelsbanken då..?"
 
Den stort leende slipsprydde mannen bakom disken svarade: "Nä, Handelsbanken har inga som helst planer på att sluta ta emot kontaner. Du kan lugnt fortsätta vara kund här."
 
Nu vet vi hur det gick med det.
 
Det händer ju faktiskt ibland att man förfogar över en lite större mängd kontanter, typ om man sålt nån gammal säng eller några begagnade vinterdäck eller nåt på Blocket. Det skulle ju också kunna hända att man råkat köra på en parkeringsautomat och helt plötsligt förfogar över ett par tusen kronor i enkronor. Om en sån situation skulle uppstå vill man ju faktiskt sätta in pengarna på banken.
 
Fast nuförtiden kanske det inte längre finns mynt i parkeringsautomater. Alla betalar väl numera med kort. 
 
Flera i bekantskapskretsen säger att de tänker byta till Forex bank (Forex är inte bara ett växlingskontor, det är tydligen en bank också). Om man gillar kontanter så är kanske Forex lösningen. Jag menar, den dagen Forex slutar med kontanter faller väl hela deras affärsidé. 
 
Fast trots allt känns det inte riktigt bra att lämna över eventuella besparingar och lönepengar till ett växlingskontor. Dessutom är jag lite skeptisk till företag som har knallgult som profilfärg (Forex och Ryan Air).
 
Bilden: What you see i what you get. Beviset på pengars existens är kontanter. Själv tycker jag det känns väldigt konstigt att en bank inte tar emot pengar i kontant form. Är det inte det banker är till för - att hantera pengar? I min plånbok hittar jag bland annat en dansk femtiolapp "Halvtred kroner" och en svensk femhundring. 
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om banker, banken, bank, handelsbanken, forex, pengar, kontanter, sedlar

Fototriss: träd

Träd. Själv har jag valt att fota delar av träd. Första bilden: en bit plast från pallen med pellets har lossnat och fastnat i plommonträdet.
 
Andra bilden: snö på grenarna på tallen på vår gård.
 
Tredje bilden: vår julgran är nerklippt och förpassad till en snöhög utomhus.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om fototriss, foto, träd

På väg

 
Åker,
genom natten.
Det är dimma,
runt mig.
 
Så skaldade svenska popgruppen Dag Vag i låten Dimma för en massa år sedan.
 
Härom kvällen färdades jag som passagerare i bil mellan Bergsåker och Birsta och passade på att ta en bild med mobilen genom bilrutan. Jag tänkte på den låten då.
 
Härmed delar jag med mig av detta fotografiska verk här på bloggen.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om foto, dimma, natt, kvällsfoto, sundsvall, timrå
 
 
 
 
 

Makt korrumperar. Typ.

 
De som har makt borde inte ha makt. Vi som inte har makt borde ha makt - men vi vill inte.
 
I går bloggade jag om skandalen inom Kommunal. En fullständigt bedrövlig historia som inte är någonting annat är upprörande. Fackpamparna har med sitt beteende svärtat ner Kommunals anseende och svikit medlemmarna - medlemmar som i många fall ha låga löner och sliter hårt på sina arbetsplatser. Kommunals ledning är valda att företräda medlemmarnas intressen, inte reta upp medlemmarna så att de frestas att gå ur facket.

I en kommentar till gårdagen inlägg sa Anna-Lena en intressant sak:
"Men det är konstigt hur vi människor är. Så fort vi får makt och status i samhället så verkar vi tappa moral och förnuft. Roffar åt oss egna fördelar, ibland gärna på andras bekostnad."


I många fall stämmer det och vi har tidigare sett exempel på det, såväl från fackliga och politiska organisationer som från näringslivet. 
 
Det intressanta är om detta är ett naturligt mänskligt drag. Eller är det just de personer med låg moral, och som vill roffa åt sig på andras bekostnad, som hamnar i maktpositioner?
 
Själv är jag fackligt engagerad i liten skala, men jag engagerar mig trots allt för att göra en insats för medlemmarna - mina kollegor. Kanske just därför som jag inte har nån hög position, vare sig inom facket eller nån annan stans. 
 
Frågan är vilken drivkraft ledningen för Kommunal har.
 
Bilden: idag avgick Kommunals förbudskassör Anders Bergström som en följd av skandalerna. Frågan är hur många fler i förbundsledningen som följer efter. 
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om kommunal, facket, politik

Lösningen är ökat fackligt engagemang

 
Fackförbundet Kommunal har hamnat i blåsväder. Idag har det avslöjats att personer i förbundsledningen bott gratis på förbundets egen paradisö i Stockholms skärgård. Media har också berättat att Kommunal driver en lyxkrog i Stockholm där bland annat porrstjärnor uppträder.
 
Kommunals medlemmar rasar. Med all rätt!
 
För mig är det här fullständigt obegripligt. Kommunals ledning är valda av sina medlemmar att företräda dem i förhandlingar med motparten, arbetsgivarorganisationen. Förbundets medlemmar betalar sin medlemsavgift för att  företrädarna ska kunna bedriva en bra facklig verksamhet. Hur har då förbundsledningen mage att istället använda dessa medel till sina privata nöjen?
 
Fackpamparna har svikit sina medlemmar och det är naturligtvis ingenting annat än en stor skandal.
 
Är då detta slutet för fackföreningsrörelsen? Bör man som medlem be Kommunal fara åt helvete och säga upp sitt medlemsskap?
 
Nej, det ska man definitivt inte. Istället ska medlemmarna värna om sitt medlemsskap, engagera sig i det fackliga arbetet och uppmana kollegor som ännu inte gått med i facket att göra så. Om fler medlemmar engagerar sig fackligt får de inte bara större kraft att sätta mot arbetsgivarparten utan kan också utmana pamparna i förbundstoppen. I förbundsledningen behövs uppenbarligen ske en förnyelse.
 
Vi ska inte ge upp den fackliga kampen, vi ska göra den ännu bättre!
 
Bilden: ikväll intervjuades Kommunals förbundskassör i SVT Aktuellt. Har gjorde inte ett speciellt bra framträdande i sina försök att förklara det som hänt (har man inga mediautbildningar hos Kommunal?). Lyckligtvis var också S-profilen (och en av mina favoriter i TV-rutan) Göran Greider med och bidrog med sunda kommentarer.
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om facket, kommunal

Det är meningen med livet

 
Just nu är det tisdag kväll. Igår var det måndag kväll och före det söndag kväll - närmare bestämt några minuter före klockan 21,00. 
 
Jag bänkade mig i TV-soffan för att se Aktuellt. Programmet före hette Min sanning och kvällens intervjuperson var Horace Engdal, intellektuell litteraturvetare och ledamot i Svenska Akademien. När jag slog på TVn var det bara några få minuter kvar av programmet och just då fick Horace Engdal kvällens sista fråga: "vad är meningen med livet?"
 
Jag lyssnade inte på vad han svarade utan funderade en stund på vad jag själv skulle ha svarat.
 
"Dricka bärs" var det svar jag kom på så där spontant. Men jag insåg lika snabbt att det inte var något bra svar, riktigt dumt faktiskt, så jag funderade lite till. Jag skulle nog vilja formulera mitt svar så här:
 
Livets mening är att hela tiden fortsätta framåt. Man kan, och ska ibland, vända sig om och titta bakåt - av historien och erfarenheter kan man lära sig mycket. Men det är aldrig rätt att vända om och gå bakåt. Framtiden väntar på oss vare sig vi vill det eller inte, och hur den än ser ut har vi inget annat val än att göra det bästa möjliga av den. 
 
Vad tycker du är livets mening?
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om meningen med livet, horace engdahl, min sanning, livet, livsåskådning, bildning

Så minns jag David Bowie

 
Rockstjärnan David Bowie är död. Han dog i cancer 69 år gammal. I media kan man läsa olika kändisars minnen av David Bowie. Jag minns också David Bowie - åtminstone hans skivor. På den tiden det begav sig, typ 1970 och 80-talen (då han hade sin bästa period), köpte jag ett antal LP-skivor med honom. 
 
Egentligen borde jag inte ha gillat honom. Han sminkade sig hårt, och hade en del andra konstigheter för sig (jag har ju aldrig gillat glamrock), men han gjorde många bra låtar och var inte rädd att kasta sig mellan olika musikstilar (vilken han emellertid gjorde med varierat resultat). 
 
Hans sista skiva (som heter Blackstar) släpptes för bara ett par dagar sedan och vid en snabb genomlyssning på Spotify känns den lite skum, det ska erkännas. Men det gör inget, det finns ju desto fler bra låtar från andra delar av hans karriär att lyssna på. 
 
David Bowies bästa låt? Det är Life on Mars, tycker jag.
 
Mina favoritskivor med David Bowie? De är Honky Dory, Alladin Sane, Scary Monsters och Let's Dance.
 
 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om david bowie, musik, kändisar

Mera Strindberg

 
Nyligen gjorde jag en liten sammanställning av några av den nyligen återuppståndne August Strindbergs visdomsord på Twitter. Här kommer ytterligare några:  

 

Många människor men ändå brist på mänsklighet på jorden idag.

 

På 1800-talet räddade samtal med prästen äktenskap. På 1900-talet var det terapi. På 2000-talet är det kodlåset till mobilen.

 

Kom ihåg att billigt toapapper är som meditation, det får dig att komma i kontakt med ditt inre jag.

 

Enbart svaga män ogillar starka kvinnor.

 

Du behöver inte vara galen för att vara min vän. Jag lär upp dig.

 

Kärlek är att skapa ett "vi" utan att förstöra ett "jag".

 

Om idioter hatar dig utan någon anledning, är det din plikt att ge dom minst en anledning.

 

Enda anledning till att jag inte vill dö igen, är oron över att Petra Mede ska leda någon jävla hyllninssgala över mig.

 

Vissa röker, andra dricker och somliga blir kära, det är ändå bara olika sätt att dö på.

 

Slösa inte bort dina ord på dom som enbart förtjänar din tystnad.

 

Man bör säga sanningen, men alla sanningar bör inte sägas.

 

Ännu mera Strindbergcitat kommer framöver.

 

 

Läs även andra bloggares åsikter om august strindberg, twitter

Livet är för kort för höga telefonräkningar

 
Jag är 57 år och sosse. Jag gillar begrepp som demokrati, solidaritet, trygghet och generell välfärd. 
 
När jag var ung minns jag att man kunde lita på de olika statliga samhällsfunktionerna - på sjukvården, skolan, SJ och på Televerket. Tågen gick som de skulle och den svarta bakelittelefonen som satt fast i hallväggen fungerade. 
 
Hur ser det ut idag? 
 
Idag är det mesta i samhället konkurrensutsatt och vi förväntas välja vilket apoteksföretag vi ska gå till, vilken bilprovare vi ska köra till och med vilken telefonleverantör vi ska ringa. 
 
Självklart har jag under alla år hållit mig kvar vid Televerket (som numera fått det käcka namnet Telia). Detta därför att jag aldrig slutat tro på att den forna statliga myndigheten fortfarande står för trygghet och stabilitet. 
 
Men nu är det fan slut med det. 
 
Härom dagen satt jag och sambon och studerade vår senaste telefonräkning från Telia. Vi konstaterade att vi från vår hemmatelefon ringt för typ 70 kronor men med alla fasta avgifter inkluderade så blev slutsumman på räkningen hela 800 kronor. 
 
800 spänn!
 
Så nu tänker jag lägga mig på rygg med strupen blottlagd och vänta på att bli uppringd av nån valpig telefonsäljare från typ Tele 2, 3 eller Telenor (eller nåt annat själlöst bolag som söker lyckan i den snåriga djungeln av telefonbolag). Jag vill veta vad ni har att komma med. Show me what you got! Kom igen - förför mig med era erbjudanden. 
 
Till Telia säger jag: Försök övertyga mig varför ni är bättre än frifräsarbolagen ovan och att ni fortfarande står för det bästa alternativet i telebranchen. Innerst inne vill jag fortfarande ge er chansen, men de fasta kostnaderna är helt enkelt oacceptabelt höga.
 
Bilden: Under årens lopp har jag sparat alla telefoner jag slitit ut. Det har blivit rätt många. Jag fattar inte varför jag sparat dem. Kanske är det nån inneboende reflex att jag nån gång ska kunna laga dem, eller kanske använda delar av dem som reservdelar. Nu har de i alla fall hamnat i utkorgen på väg mot soptippen.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om telia, socialdemokraterna, politik

Kyla som inspirerar till städning

 
Idag har jag inte varit utanför ytterdörren på hela dagen. Temperaturen utomhus har varit neråt 20 minusgrader och jag ser ingen anledning att utsätta mig för sådan kyla. 
 
Istället har jag städat källaren. Nu kan man gå in där utan att behöva trängas med en massa kartonger och annan bråte som under åren blivit ditställda i alla hast. Dessutom hittade jag ett gäng prylar som jag trodde var borttappade, typ verktyg och kablar. 
 
Trots allt finns det alltså vissa fördelar med stark kyla.
 
Bilden har jag tagit på min samling skruvmejslar, mm, som nu blivit kompletterad med ytterligare verktyg efter dagens städning i källaren.

Beatles äntligen på Spotify

 
Stora saker har hänt under julhelgen. Från och med julaftonen finns nu Beatles alla låtar tillgängliga på Spotify (samt på ett antal andra streamingtjänster på Internet).
 
Beatles har ända sedan jag var barn tillhör mina absoluta favoriter i musikvärlden - även om det numera inte är dagligdags som jag lyssnar på dem. 
 
Det finns flera skäl till att jag håller Beatles högt. Förutom att de gjorde väldigt många bra låtar hade de också förmågan att utveckla sin musik, och dessutom gå före och visa vägen för andra artister - Beatles utgjorde en viktig del i rockmusikens utveckling. 
 
Beatles började karriären i början av 1960-talet och fick under några år en rad hits med sin ganska okomplicerade popmusik. Men så under senare delen av 60-talet tog de ut de musikaliska svängarna och gav bland annat ut de fantastiska LP-albumen Sgt Pepper, The White Album och Abbey Road. Många av låtarna de gjorde under de senare åren av 60-talet har blivit tidlösa klassiker och håller fortfarande.
 
Beatles har gjort en stor mängd låtar och på Spotifylistan ovan har jag sammanställt 16 av de allra bästa - i alla fall enligt min mening. 
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om beatles, spotify, musik

August Strindberg skriver igen

 
Och så kan jag meddela att författaren och dramatikern August Strindberg, avliden 1912, har återuppstått från de döda. Han är lika bitter och cynisk som för 100 år sedan och har numera också skaffat Twitter
 
På Twitter delar han med sig av sina visdomsord och många av dem är riktigt underhållande. Här kommer ett urval:
 
– Att ha ett romantisk hjärta i denna grymma värld är inte en svaghet, det är mod.


– Hoppas er jul var lika bra som ni ljuger på Facebook.


– Svenskarna är ett folk som blir upprörda över småsaker som idrott, schlagermusik och julkalendern, men glatt röstar in rasister i sin riksdag.


– Här är listan på nyårsrevyerna som får dig att skratta:

 


– 2016 kommer inte ändra ditt liv på något sätt, om inte du själv tänker ändra på dig.


– Jag ser på barnen som leker med julklapparna. Tänker för mig själv: Lek nu er små jävlar, snart är ni fast i amorteringar, fredagsmys och måsten.


– Livet är för kort för att leva samma dag två gånger.


"Citat är för idioter som inte kan komma på något eget smart att säga".


– Om du inte är förbannad i dagens samhälle, då är du fan inte speciellt uppmärksam.


– Jag hatar nätterna som denna, då jag kommer ihåg allt jag vill glömma bort.


– Mitt nyårslöfte är att fortsätta vara den skithög jag är.


– Det bästa med att vara bortglömd författare är att jag inte behöver sitta på ett ICA Maxi och signera böcker till idioter som inte förstår.

 

Jag återkommer med fler av August Strindbergs djupsinnigheter på Twitter.

 

 

 

Läs även andra bloggares åsikter om august strindberg, twitter

En man som heter Ove. En film att begrunda.

 
Ikväll har sambon och jag varit på bio. Salongen ifråga var fullsatt och filmen vi såg var En man som heter Ove. Filmen är gjord efter boken med samma namn, skriven av Fredrik Backman.
 
Själv har jag inte läst boken men jag brukar ibland kolla på Fredrik Backmans blogg. Den är kul.
 
Hur var filmen då? Jo, jag gillade den. Om jag hade varit en sån där person som i tid och otid slänger mig med begreppet "feelgood" så hade jag kunnat säga att det var en feelgoodflim. Men nu är jag inte sån person utan väljer istället att säga att En man som heter Ove var en trevlig och gripande film som bjöd på både skratt och allvar. 
 
För mig väcker filmen en del intressanta tankar om olika människors beteenden - vad är egentligen goda egenskaper hos människor och vad är dåliga? Och hur kommer det sig att vi beter oss om vi gör?
 
Rolf Lassgård gjorde en fin tolkning av huvudkaraktären Ove. Jag gillade också Bahar Pars sköna rolltolkning av grannfrun Parvaneh.
 
En man som heter Ove är en film jag kan rekommendera.
 
 
Läs även andra bloggares åsikter om en man som heter ove, fredrik backman, rolf lassgård, bahar pars

Ett traumatiskt minne från barndomen

 
Nytt år. 
2016. 
Jag funderar på att börja skriva mina memoarer. 
 
De dyker upp lite då och då. Minnesbilderna. Ögonblicksminnen från olika perioder i mitt liv. Från barndomen, från ungdomsåren, från yrkeslivet, från umgänget med olika människor jag mött under livets gång. 
 
Min tanke är att anteckna minnesbilderna när de dyker upp och sedan, efter ett lämpligt antal år, börja skriva själva storyn i memoarerna - med de olika minnesanteckningarna som stöd. 
 
En sådan där minnesbild dök upp häromdagen. Det var en morgon när sambon och jag åt frukost. Minnesbilden som kom för mig var från min barndom.
 
"Vet du, när jag var liten minns jag att min far brukade dricka filmjölk ur dricksglas. Är inte det ett lite suspekt beteende?", frågade jag sambon där vid frukostbordet.
 
"Nej det tycker jag inte. Det brukade jag också göra när jag var yngre", sa sambon.
 
"Va..? Filmjölk ska ätas med sked ur en djuptallrik. Allt annat är hur konstigt som helst. Det är lika konstigt som om man skulle dricka öl ur en djuptallrik med hjälp av en sked", sa jag.
 
"Fast om någon gjorde på det viset så borde det kallas för att man äter öl ur djuptallrik, och det är jättekonstigt. Filmjölk kan man ju både äta och dricka", sa sambon.
 
Kanske delar jag med mig av ytterligare förhandsglimtar från mina memoarer i kommande blogginlägg. 
 
Bilden är tagen i början av 1960-talet och visar mig och min pappa när vi var på skogsutflykt. Man gjorde sånt på den tiden - tog med sig matsäck och gick ut i skogen, bara för att man ville det. Min pappa var jättesnäll men han drack filmjölk ur dricksglas. Fotografen är min mamma. 
 
 

Läs även andra bloggares åsikter om memoarer, trauma, filmjölk

RSS 2.0




Evenemang och konserter


Evenemang och konserter