Återvinning populärt sommarnöje i Timrå



Den här sommaren har jag varit en flitig besökare vid kommunens återvinningscentral. Min svärfar gick nämligen bort i början av sommaren och han lämnade efter sig hus med väldigt många prylar. Mycket har vi behållit, en hel del har vi sålt på Blocket, men väldigt mycket har vi tvingats att slänga. Och lämpligt nog ligger återvinningscentralen inte så långt från huset.

I dag var jag åter på plats vid Timrå återvinningscentral och denna gång med släpvagnen fylld med murkna bräder samt en hög trasiga takplattor. På återvinningscentralen var det som vanligt full fart, och framför mig ringlade en lång kö med släpvagnsförsedda bilar lastade med allt från gamla möbler till trädgårdsavfall.

Undrar om det är ett sommarfenomen att många åker och lämnar gammalt skräp till återvinningscentralen. Kanske är det under semestern som många har tid att städa, och passar då på att göra en sväng till "soptippen". Själv tycker jag det är jättebra att möjligheter till återvinning finns på så nära håll, och gläds dessutom åt att det används så flitigt av kommuninnevånarna. 


Men om man ska återvinna gammalt skräp så gäller det att har bra på fötterna, annars kan det gå illa. Med foppatofflor på fötterna råkade jag nämligen vid ett tillfälle trampa på en spik som stod rakt upp ur en planka. Klantigt av mig, javisst, med ett par kraftigare skor på fötterna hade jag sluppit ha ont i foten under nästan en veckas tid.

Nu är jag i alla fall på bättringsvägen, både när det gäller den ihållande förkylningen och ovan nämnda skada i foten. 

Svara gärna på min lilla fråga nedan. Du är självklart helt anonym. 




Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Jag har inte svininfluensan



De senaste dagarna har jag legat nerbäddad i en influensaliknande förkylning med halsont, rinnande näsa och huvudvärk. Jag skämtade med familjen och sa att jag fått svininfluensan men inser att jag nog inte var speciellt rolig. A(H1N1)-influensan (som den egentligen heter) verkar inte vara något att leka med och jag är naturligtvis glad att det inte är den som fått mig sängliggande.

Enligt Wikipedia har bedömningar gjorts att upp emot 40 procent av Sveriges befolkning kan komma att bli smittade av svininfluensan under hösten. Myndigheterna i Sverige har därför gjort en vaccinationsbeställning för 1,2 miljarder kronor, vilket är den största någonsin av svenska landsting. Hoppas bara att vi medborgare kan få vaccinera oss gratis, så inte vaccinationsskyddet blir en klassfråga.

Mina symptom tyder alltså inte på svinifluensan, men är ändå såna att jag numera "underhåller" familjen med ett intensivt snytande och harklande. Med mina återstående krafter ska jag nu kravla mig tillbaka från datorn och ner i sängen.



Wikipedia:
H1N1-utbrottet 2009
Svininfluensa

Aftonbladet:
Ditt vaccin kan bli försenat
Han hålls vid liv av maskinen
Smittan sprids rekordsnabbt

DN:
Över 700 döda i den nya influensan
Fortsatt livshotande för influensasjuk 22-åring
God prognos för influensasjuk svenska i Israel
Svensk respiratorberedskap är god
Frågor och svar om nya influensan
Så ska svenskarna vaccineras

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Vill vi egentligen ha jämställdhet?

Läste dagens DN debatt (20 juli) och Marcus Ridungs inlägg "Förlegade könsroller väcks till liv igen på nätet". Inlägget är väldigt läsbart och jag delar hans uppfattning helt och hållet.

Själv blev jag pappa för 27 år sedan för att tre år senare dessutom bli ensamstående pappa. På den tiden präglades den allmänna debatten av hur man skulle försöka få bort de gamla förlegade könsrollerna och få fler pappor att ta ut sin föräldraledighet.

Eftersom jag numera inte längre är småbarnsförälder har jag av förklarliga skäl inte hängt med inom det området (småbarnsförälder-perioden ersattes så småningom av en tonårsförälderperiod, och efter den skärselden är man ordentligt härdad). Därför är jag heller inte så hemmastadd bland de föräldrabloggar Ridung refererar till i sitt inlägg. 

Men nånting verkar ha hänt de senaste 20 åren. Håller vi på att lämna jämställdheten som ideal? Och vad beror det i så fall på? Är det så att bimbovärderingar, modell Blondinbella, i stället håller på at ta över?

Jag läser web-kommentarerna till Marcus Ridungs debattinlägg där många skriver att de håller med honom. Men flera skriver att han är PK (dvs politiskt korrekt, en ofta förekommande nedlåtande anklagelse på bloggar nu för tiden) och i en kommentar kan man läsa att det är oacceptabelt att föräldrar av olika kön i olika familjer fikar tillsammans när barnen leker. Herregud! Jag fikade tillsammans med andra, gifta, mammor när våra småbarn lekte. Och inte hoppade vi i säng med varandra för det.

Mitt svar på frågan i rubriken är: självklart ska vi sträva efter jämställdhet. Och varför ska vi ha jämställdhet, då? Jo förutom rent konkreta skäl som exempelvis lika lön för lika arbete vill i alla fall inte jag tillbaka till de stereotypa roller som fanns för typ 40 år sedan, där frun skötte allt hushållsarbete medan mannen skötte husets inkomstbringande arbete.

Det är nämligen så, hävdar jag, att föräldraskapet inte är något revir som mammorna har ensamrätten till. Det är båda föräldrarnas skyldighet att ta hand om sina barn, och alla barns rättighet att få umgås med båda sina föräldrar.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Femdagarsskägget bekräftar semestern



Semester.

Att ha semester på sommaren är som om man hittat en liten skadad fågelunge, man vårdar den ömt och försöker hålla den vid liv så länge det går. Men innerst inne vet man att det kommer en dag då allt är över. Oavsett vad man gör så dör fågelungen, och semestern tar alltid slut. Under den korta tid det är sommar och vi har semester så vill vi så gärna att det ska vara varmt och solig. Men varje sommar blir vi lika besvikna på allt regnande. 

För mig är sommarsemesterns fyra veckor den enda tid under året då jag känner fullständig frihet. Äntligen får jag lägga vardagsrutinerna åt sidan och bara ta dagen som den kommer. Det är nu jag kan få njuta av livet, värmen och möjligheten att kunna gå klädd i endast t-shirt och kortbyxor.

Men det jag tycker är allra bäst med semestern är förmånen att inte behöva raka mig. I vanliga fall brukar jag raka mig varannan dag, men under sommarsemestern kan det gå upp emot fem dagar mellan varje rakningstillfälle. Det är så länge det brukar dröja innan min sambo högljutt protesterar och kräver att jag ska raka mig.

- Det känns som att pussas med en igelkott, klagar hon.

Jag brukar egentligen inte hänga upp mig på vädret, men den här sommaren har det regnat lite väl mycket. Jag hoppas verkligen jag får njuta av ytterligare några soliga dagar innan semestern är slut.

Men oavsett hur vädret är tänker jag ändå ha t-shirt och kortbyxor på mig hela semestern igenom. Och jag tänker bara raka mig högst två gånger i veckan.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Aftonbladet:
Regnet är snart tillbaka
Här är störst chans att få sol i sommar
Hängmattan är avkoppling och sommar för Ernst Kirchsteiger

Hare Krishna skuttar fram i Riga



Under vårt besök i Riga för några veckor sedan såg vi ett följe med Hare Krishna-anhängare som, med bjällror i händerna, skuttade fram genom de centrala delarna av staden. Jag har egentligen inte tänkt på det, men det var länge sedan jag såg ett sånt följe här hemma. För så där 20 år sedan såg jag dem ganska ofta hemma i Sundsvall, men nu var det alltså ett bra tag sedan.

Från min ungdom minns jag Hare Krishna-människorna som ganska påflugna (typ dagens expressäljare av mobilabonnemang) och som kom fram till en på stan och ville ge bort böcker. Kravet för att få en bok var dock att man gav ett frivilligt bidrag på 20 kronor.

Men en gång tog jag faktiskt emot en LP-skiva av en rakad Hare Krishna-kille i fotsida särk. Naturligtvis gav jag honom också ett frivilligt bidrag på 45 kronor (som var kravet för att jag skulle få skivan). Anledningen till att jag ville ha just den skivan var att Beatles-medlemmen George Harrison var med och spelade.

Jag sökte på Hare Krishna på Wikipedia och kunde bland annat läsa att rörelsens egna utredningar visat att fysiska, psykiska och sexuella övergrepp under många år systematiskt förekommit inom Hare Krishna-rörelsen . Ett antal före detta Hare Krishna-elever stämde också rörelsen, och när domen kom 2006 dömdes Hare Krishna-rörelsen att betala 9,5 miljoner dollar i skadestånd till 550 målsägande från flera länder.

Apropå religiösa rörelser, den något excentriska bloggerskan Woopsidaisy tänker starta en alldeles egen religion. Läs mer om den på hennes blogg.

Bilden ovan: Jag missade faktiskt att fota Hare Krishna-följet där i Riga. Hittade en bild på nätet i stället.


Läs även andra bloggares åsikter om
Riga, Hare Krishna, Sundsvall, George Harrison, Beatles, Woopsidaisy

Lagstadgad bögnoja i Litauen



Läser i Aftonbladet om den nya lagen i Litauen som förbjuder positiv information om "icketraditionell sexuell läggning", typ homosexualitet. Lagen förbjuder även positiv information om bland annat spel, svordomar och dåliga matvanor.

I fjol sommar besökte jag Litauen som turist och fick ett väldigt gott intryck av landet. Det kändes mer modernt (västerländskt) än de två andra baltiska länderna, med trevliga människor och allmänt lättsamt att vistas i.

Därför blir jag lite besviken att just det landet inför en sådan här märklig lag. Syftet med lagen är att "skydda minderåriga mot skadliga effekter av allmän information" men vad tror de styrande i Litauen att man egentligen kan uppnå med lagen? Att skapa lagar som uppmuntrar till hat mot vissa befolkningsgrupper påminner mera om det gamla nazi-Tyskland än ett modernt land i EU.

Litauen leds av det borgerliga partiet Fosterlandsförbundet - Litauiska kristdemokrater som i EU-parlamentet anslutit sig till partiguppen EPP, samma grupp som de svenska partierna Moderaterna och Kristdemokraterna finns med i. Frågan är om vi har ett liknande lagförslag att vänta från vår svenska Alliansregering.

Bilden ovan: Litauen är med sina fina stränder ett trevligt land att turista i. Men det är inte värdigt av ett EU-land att lagstadga om homofobi.


Aftonbladet:
Brott att tala gott om homosexuella
Förbjuds pratat väl om homosexuella

SVD:
Litauisk lag mot homosex och hypnos

DN:
Litauisk lag mot homosex och hypnos

Expressen:
Litauisk lag mot homosex och hypnos

Läs även andra bloggares åsikter om
, , , , , ,

Spotify en besvikelse



Nu har även jag skaffat Spotify.


Spotify är alltså en musiktjänst på nätet där man kan lyssna på vilka låtar man vill, när man vill och i vilken ordning man vill. Man skulle kunna säga att Spotify är ett lagligt alternativ till att ladda ner musik från nätet.


- På Spotify kan du hitta precis vilken låt du vill, bara sök en låt och lyssna, har familjens unga hackerlejon upplyst mig om.


Men för att kunna lyssna på Spotify utan att behöva betala något måste man få en inbjudan av någon som redan har det, eller ställa sig i kö hos Spotify. Många lyckas faktiskt skaffa Spotify via en inbjudan, men man måste ha tur och man måste vara snabb.

Nu har jag i alla fall skaffat premiumvarianten (99 kronor i månaden) som jag tänker avsluta nästa månad (Spotifys support upplyste mig nämligen via mail att om man skaffar premiumvarianten och sedan avslutar den så övergår den i gratisvarianten).


Sagt och gjort, i går kväll berikade jag min dator med Spotify och beslutade mig omedelbart att testa vad tjänsten går för. Finns verkligen "alla" låtar med?
 
Jag började med att söka på Birds of Fire med 70-talsgruppen Mahavishnu Orchestra och faktiskt, låten dök upp på träfflistan. Och dessutom tillsammans med ett antal andra Mahavishnu-låtar. Okej, dags att testa något ännu svårare. Jag söker på Pere Ubu, skum amerikansk grupp som jag lyssnade en del på i mina unga år (70-tal det också). Och minsann, en lång låtlista dyker upp och jag måste erkänna att jag är imponerad.

Dags att använda Spotify på allvar, och jag söker på Frank Zappa. Jag får ett gäng träffar men ingen av dem är någon låt med mästaren Zappa. Bara intervjuspår och låtar med Zappa i titeln.

Hm.

Jag söker på Beatles och får upp ett antal Beatles-covers samt några karaoke-varianter, men inga låtar med Beatles själva. Vad är det här? Zappa och Beatles tillhör ju pophistoriens giganter och borde därför vara självklara i Spotify.

Nä, nu vill jag ha pengarna tillbaka.

Bilden ovan: Provade att söka på ett modernare band - Audioslave och fick faktiskt rätt många träffar. Det kanske finns hopp ändå...


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Bloggåtervinning ökar kreativiteten

Utomhus regnar det för fullt, men inne vid datorn kommer ibland bloggtorkan smygande. Och vad gör man när inspirationen inte är på topp? Jo, jag tog en titt i bloggarkivet för att se om det finns något gammalt blogginlägg som går att  återvinna.

Här kommer ett blogginlägg som jag skrev för ett par somrar sedan när jag varit på besök i Stockholm. Det kan nämligen hända mycket spännande saker när man är i den kungliga huvudstaden...

Läs inlägget här.


Läs även andra bloggares åsikter om

Konst i Lugnvik



Det här är min första semestervecka som hittills varit betydligt kyligare och regnigare än veckan innan. Då var det ju varmt så in i bomben, och min favoritplats var inne i min bil med ACn påskruvad.

Okej, jag hade även fler favoritplatser, bl a vår altan, som jag bloggade om härom dagen.

Innan jag programmerade in "semester" på min jobbtelefon hann jag i alla fall med ett jobbuppdrag i trakterna kring Lugnvik i Ångermanland. På hemvägen åkte jag genom ett industriområde och såg där ett konstverk som gjorde mig nyfiken. Stannade till och tog en bild (se ovan) på denna fina installation.

Jag undrar vad storyn är kring denna staty.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Vi som har Facebook - och de andra

Mänskligheten lever numera i en segregerad värld: Vi som har Facebook och de som inte har Facebook. Min sambo tillhör fortfarande de som lever i det digitala utanförskapet, dvs inte har Facebook, men hon utsätts ständigt för påtryckningar att ansluta sig. Bara under de senaste dagarna har hon flera gånger berättat att hon fått mail med Facebookinbjudningar.

- Vad är egentligen meningen med Facebook? Varför ska man ansluta sig där? hörde jag hur hon härom kvällen frågade sig.

- Facebook är fantastiskt, svarade jag. Där kan du dela med dig av alla detaljer i livet, allt från hur framgångsrika toabesöken är till vad du handlade på ICA idag. Du kan också få veta när dina vänner kommer hem från jobbet och när de ser på TV.

- Jag tycker det mest verkar fånigt, sa sambon.

- Frågan är hur länge du kan stå emot, sa jag.

Jag läser i Aftonbladet.se om ett företag som vid rekrytering av anställda ser Facebookande som en merit hos de som söker jobb. Om man har fler än 400 vänner på Facebook anses man ha ett rikt socialt kontaktnät och därmed kvalificerad att exempelvis jobba som marknadsförare.

Vem vet, snart kanske det är en merit att spela närpoker om man söker jobb som aktiemäklare.

Nu ska jag strax berätta på Facebook att jag skrivit ännu ett beaktansvärt inlägg på min blogg.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Tomas Ledin medelklassens kung på Gatufesten



Tomas Ledin har säkert bra matvanor.

Så tänkte jag när sambon och jag var på Gatufesten igår kväll och konserten med Tomas Ledin. Popveteranen Ledin såg ut att vara på ett strålande humör, och vid god hälsa, där han med raska steg sprang omkring på scenen.

Varför jag tänkte på just hans matvanor beror på att jag även tänkte på en annan artist, den nyligen bortgångne Michael Jackson. Jackson mådde nog inte så bra när han dog och istället för mat verkade han mest äta en massa mediciner. Nu är Jackson död, men Tomas Ledin lever och av hans utstrålning på scenen att döma ser han också ut att må bra. 57-årige Ledin ser varken ut att ha någon övervikt eller vara undernärd, vilket skulle kunna tyda på bra kostvanor och regelbundna fysiska aktiviteter. Om det sedan stämmer, det vet jag inte, men det var vad jag tänkte där jag stod på Stora Torget igår kväll.

Låtarna då? Jodå, vi fick höra många av de gamla hitsen, typ Inatt är jag din och Sensuella Isabella. Publiken (som bestod av allt från kids i 20-årsålderna till gamlingar 50+) var också på gott humör, och sjöng glatt med i många av låtarna. 

Ledin sjöng också en ny låt som heter Medelklassens okrönta kungar, samtidigt som bilder på diverse Medelklasspersoner visades på den gigantiska dataskärmen bakom scenen. Under låten funderade jag på vilka som egentligen tillhör den svenska medelklassen. Kanske vi alla tillhör medelklassen. Finns det egentligen någon arbetarklass kvar? Personligen tycker jag det är ganska lätt att konstatera att vi tyvärr fortfarande lever i ett klassamhälle, men det råder olika ideal bland folk vilken klass man vill tillhöra.

På storbildskärmen intill scenen fick vi i publiken ibland se närbilder på Tomas Ledins ansikte och då syntes tydligt att han var orakad. Bra, tänkte jag, då har jag ju rätt konsertprofil eftersom även jag var orakad (jag har ju numera semester och då hör det till att man ska vara orakad).

För övrigt tycker jag lördagskvällen på Gatufesten kändes ganska behaglig, trots det lite kyliga vädret. Det var inte så trång, vilket var bra för oss besökare, men kanske inte så roligt för arrangörerna eftersom det tyder på färre besökare än tidigare. 

Jag kan också meddela att vi åt lammkött i 7 kryddors mattält, och som så många andra tyckte vi att det var det bästa mattältet vid årets gatufest i Sundsvall.

Bilden ovan tog jag vid lördagskvällens konsert med Tomas Ledin på Sundsvalls Gatufest.

Mina tidigare blogginlägg om Gatufesten:
Per-Anders goes Gatufesten
Varför Langos på Gatufesten?

Delta gärna i min lilla undersökning nedan:


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Spännande djurbesök på gården

Under den senaste veckan har vi haft en riktigt skön sommarvärme här i Timrå, och jag tillbringar så mycket tid jag kan med att sitta på altanen och... ja, bara med att sitta där. Ibland händer det att jag somnar till en stund och när jag vaknar igen så reser jag mig upp, men ofta känner jag mig då jätteseg och då sätter jag mig igen och efter en stund somnar jag om. Det är livskvalitet, det.

Visst, jag gör en massa andra saker också. Typ hugger ved och klipper gräsmattan och ibland sitter jag på altanen och läser en tidning. Men den intensiva värmen gör mig trött och dåsig, och jag har ingen större lust att uträtta några storverk.

I kväll hade jag faktiskt lånat sambons lap-top för att kunna sitta på altanen och surfa (själv har jag "bara" en stationär dator) i den sköna sommarkvällen. Plötsligt ropar sambon:

- Ta med dig kameran och skynda dig. Det är ett djur på grannens tomt.

För ett ögonblick tändes en förhoppning hos mig att det var en björn, men framme på andra sidan huset konstaterar jag att sambon och delar av grannfamiljen står och tittar på en - igelkott.

Det lilla djuret var på ett gott humör och betedde sig nästan som en hundvalp, och när jag filmade med min digitalkamera försökte igelkotten ideligen att ta tag i kameraremmen.

Nåväl, här är en kort videodokumentation av vår gäst på gräsmattan.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Aftonbladet:
Rädda småkottarna

Varför Langos på Gatufesten?



- Ursäkta, vilken mobiloperatör har ni?

Den unga expressäljaren från Tele 2 har ställt sig mitt framför oss när vi går genom folkvimlet på Sundsvalls Gatufest. Min sambo och jag försöker runda henne men hon är snabbt framför oss igen och säger:

- Nej vänta, vilken mobiloperatör har ni?

- Jag har Halebop och ringer för ett par hundralappar i kvartalet, säger sambon.

- Jaha... okej... ha en trevlig kväll då, säger säljarvalpen och går istället till attack mot några andra festivalbesökare. 

Nyss hemkomna från veckans första gatufestbesök konstaterar vi att förutom mat, öl och musik ger årets Gatufest oss även möjligheten att byta mobiloperatör. Inte mindre än tre mobiloperatörer finns representerade på festivalområdet, samtliga bestyckade med ett gäng säljkåta expressäljare som är beredda att lova nästan vad som helst för att få sälja en mobil med abonnemang. 

I ett stort tält huserar också Media Markt där man saluför allt från batterier till plattskärmar. Längre fram på Storgatan gick vi även förbi Apotekets tält samt ett företag som sålde spikmattor och massagestolar. För en stund kändes Gatufesten mera som en marknad än som en stadsfestival.

När vi anlände till Gatufesten (onsdagar är det ju traditionellt gratis inträde) var vi hungriga. Efter en kortare inventering av matutbudet i de olika mattälten bestämde vi oss för restaurang Oscars mattält. Jag tog revbensspjäll med klyftpotatis och fick en stor portion som smakade jättebra.

Problemet var bara att det var fullständigt knökfullt i Oscarstältet och vi fick äta vår mat stående vid bardisken. Men det gick bra det också.   

Mätta och nöjda promenerade vi lite längs Storgatan och kunde konstatera att samma märkliga masspsykos även uppstått vid årets Gatufest: Den långa kön till Langostältet. Jag kan inte riktigt förstå varför så många känner att de måste äta Langos när det är festival. Kanske beror det på att de tycker det är gott. Kanske är det ett tvångsbeteende för att få den rätta festivalkänslan. 

Jag tänker i alla fall inte äta Langos på Gatufesten. Jag tycker det är äckligt.

Bilden ovan: Taggade mobilsäljare är ett något obekvämt inslag i årets Gatufest.
Bilden nedan till vänster: Av någon outgrundlig anledning har kommunen valt att tajma in markarbeten vid norra sidan av ån, samtidigt med pågående gatufest.

Bilden nedan till höger: Dörrvakt vid Daltonstältet.

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

RSS 2.0




Evenemang och konserter


Evenemang och konserter