Du ska inte tro att du är nåt!
Vi hör till olika gemenskaper så som en arbetsplats, familjen eller föreningslivet. Att höra till en grupp eller en gemenskap kan ge glädje men också skapa situationer där vi inte agerar utifrån våra egna värderingar. Samtidigt kan det såra att stå utanför en gemenskap.
Som svar på frågan; ja, jag tycker att jag kan vara mig själv. Numera. Men det har inte alltid varit så.
Jag minns en gång för länge sedan i yrkeslivet, jag och ett par kollegor var i färd med att utföra ett arbetsmoment (vi skulle göra ett lyft med en truck och jag satt bakom spakarna). En av kollegorna sa åt mig: "det där var snyggt jobbat. Bra gjort!"
Den andra kollegan sa upprört: "men så där kan du väl inte säga. Då tror han bara att han är nånting!"
Numera tycker jag dock att jag har så pass bra självkänsla att jag kan känna mig trygg i mig själv. Det känns bra att inte behöva vara streamline och göra saker bara för att andra gör det.
Om jag vill äta pasta till fisk - då gör jag det.
Här nedan delar jag med mig av ett gäng oneliners som jag antecknade under seminariet. Jag tycker de är riktigt tänkvärda (utgångspunkten är kanske arbetslivet men funkar naturligtvis I andra sammanhang).
"Mobbare är bara avundsjuka. De har dålig självkänsla och är avundsjuka på någon egenskap du har men som inte de har."
"Hur andra bedömer mig definierar dem, hur jag reagerar definierar mig."
"Försök inte utveckla sådant i arbetslivet du inte gillar att hålla på med. Förstärk istället det du är bra på."
"Bekräfta andra personers egenskaperna i stället för deras prestationer."
"Var stolt för den du är."
"Ge feedback med snälla ögon. Visa att du vill väl."
"Strunta i att se dig i spegeln, se i stället dina barn."
"Allting går, bara man vill."
"Det kan vara svårt att ge feedback till en person med låg självkänsla. Jobba på att först öka självkänslan hos personen."
Frågor på det?
Blogg100/17
