Vad kan sossarna lära av One Direction?

Jag läser på Aftonbladet.se om pojkbandet One Direction som öppnat en butik i centrala Stockholm. I butiken kan man köpa diverse reklamprylar relaterade till popgruppen, exempelvis T-shirts, muggar och pappersdockor i orginalstorlek.  

 

När butiken öppnade stod hundratals ungdomar utanför och köade. Enligt Aftonbladet kunde man till och med se människor som grät av lycka när de lyckats komma in och köpa någon av de eftertraktade varorna.

 

Marknadsförarna kring One Direction har uppenbarligen lyckats med att skapa en rejäl hajp kring gruppen. I det här fallet handlade det om ungdomar som lockas att köpa reklammuggar av en popgrupp. Ett annat liknande exempel är Apple som lyckas bygga upp enorma förväntningar inför varje släpp av en ny iPhone. I båda fallen handlar det om företag som skapar enorm efterfrågan på sina produkter.

 

Nu till den socialdemokratiska aspekten. Tänk om One Directions butik istället hade varit en socialdemokratisk valbyrå under den kommande valrörelsen och det stod hundratals utanför och väntade. Tänk också om det stod tusentals människor och köade för att få gå med i Första Majtåget. Och tänk också om socialdemokraterna kunde skapa ett sådant sug efter socialdemokratisk politik att det stod miljoner människor utanför vallokalerna på valdagen och väntade på att få lägga en s-röst i valurnan. 

 

En liten fundering bara, från en socialdemokratisk gräsrotsväljare.