Jag är ingen stalker

I fredags var jag och klippte mig. Håret blev kort och jag blev nöjd. Så är nämligen min strategi. Vid varje frisörbesök klipper jag mig så kort som möjligt för att sedan kunna vänta så länge som möjligt innan nästa klippning. På det viset sparar jag pengar (men blir emellanåt lite långhårig).
Sedan några år tillbaka går jag alltid till samma frisörsalong. Första gången jag var där blev jag väldigt nöjd med min klippning och när det var dags för mitt andra besök testade jag att boka via nätet. Det hade jag aldrig gjort förut, tidigare hade jag endast klippt mig hos drop in-frisörer.
På webbsidan kunde man välja vilken av salongens frisörer (samtliga är kvinnor) man ville bli klippt hos. Men inför det valet fick jag en känsla av obehag. Vad skulle de tro där på frisörsalongen? Tänk om jag kryssade för frisörtjejen jag var hos första gången och hon trodde jag var en stalker som förföljde henne. Tänk om polisen stod och väntade i salongen när jag kom dit.
Jag berättade om mina tankar för min sambo som tyckte min reaktion var konstig. "Det är väl självklart att man väljer vilken frisörska man vill ha. Det har jag alltid gjort", sa sambon. "Kvinnor, ja. Men inte vi män", sa jag. "Vi har alltid varit hänvisade till drop in-väntsoffor och sönderlästa motortidningar".
Hur som helst. Jag valde "ospecificerad frisör" och hamnade hos en av de andra trevliga tjejerna. På köpet fick jag en helt annan frisyr. Det var då jag insåg att de har lite olika "profil" på sitt klippande, vilket jag inte tycker är någon nackdel. Med "ospecificerad frisör" är det alltid lika spännande att se sig i spegeln efter ett besök hos favoritsalongen.
Bilden ovan visar resultatet av mitt senaste frisörbesök.