Melodifestivalen är hämnden mot kulturvänstern



Visst har årets Melodifestival lite mer B-profil än tidigare. Svaga artister, dåliga låtar, och taskig pausunderhållning gör att i alla fall jag är lite besviken på årets Melodifestival. Frågan är varför årets melodifestival inte håller måttet. Jag tror jag vet svaret. Årets Melodifestival är nämligen socialminister Göran Hägglunds hämnd på kulturvänstern.

Göran Hägglund hävdar ju att Kristdemokraterna är verklighetens folk, det vill säga "de som arbetar och lever sina liv som folk gör mest". Motpolen till verklighetens folk är det Hägglund kallar kulturvänstern, vilket man får anta är suspekt vänsterkultur som den breda massan människor inte gillar.

Jag tror det är så att Göran Hägglund i år har tagit chansen. Som makthavare i Alliansregeringen har han lyckats infiltrera Melodifestivalen att leverera lagom snäll och anpassad underhållning. Därför är innehållet i årets melodifestival så pass medioker att det ska passa "verklighetens folk".

Den definitiva förnedringen mot kulturvänstern kom i förra lördagens deltävling när dansbandssångaren och verklighetens folk-ikonen Christer Sjögren slaktade David Bowie-låten Life On Mars, vilket antagligen blev en stor triumf för Göran Hägglund. I kvällens deltävling noterade jag också att i "förhöret" av Erik Saade sa en av de osympatiska förhörsledarna att hennes förebilder är Gandhi, Mandela och Stalin. Så framställs en bad-guy i när man vill håna kulturvänstern. 

Omedelbart efter kvällens deltävling i Melodifestivalen startade sändningen av gaygalan på TV 4. En av artisterna där var Lena Philipsson som också showade i Melodifestivalen. Intressant att hennes insats på gaygalan var betydligt mycket bättre än i Melodifestivalen.

Jag önskar att jag åter igen får se Freddie Wadling som pausunderhållning i Melodifestivalen.

Bilden ovan: Som illustration till dagens blogginlägg visar jag en bild jag tagit på mig själv vid korvavdelningen på Konsum Extra i Sundsvall.


Aftonbladet:
Saades mardröm – dansare skadade sig
Läsarna: Det är plagiat, Saade!

DN:
Eric Saade höll som favorit
”Popular” och ”The king” direkt till Globen



Läs även andra bloggares åsikter om
, , , , , , , , ,
#1 - marina

Christer Sjögren och "Life on Mars"??? På fullt allvar??

#2 - Ann Catrine

Det var en bra analys av melodifestivalen,

ett riktigt skitprogram,

och nu vet jag vem jag ska skylla på!



Trodde nästan du var ute och gjorde

konsumentprisindexuppdrag ;-)



Ha en bra söndag!

(lite mildare idag, känns som vår, bara -10)

#3 - Ailas

Är det inte Adelsohn Liljeroth som är kulturminister? :)



Jag tycker att du blandar bollar på ett märkligt sätt genom att dra in kulturvänstern och Hägglund och "verklighetens folk" (vilka de nu är), när verkligheten faktiskt är den att väldigt många tittar på melodispektaklet, alldeles oavsett partisympati. Du själv bland annat.



Allt behöver väl inte politiseras, Melodifestivalen i sig är illa nog. :)

#4 - Per-Anders

marina: Jajamen, så var det.



Ann Catrine: Precis. Nu vet du.



Ailas: Frågan är vilka som egentligen är verklighetens folk. Alla lever vi ju in någon sorts verklighet, den ser bara olika ut.

#5 - Ailas

Nja, jag tycker nog att det finns många som lever uppe i det blå, totalt verklighetsfrämmande liv.

#6 - Jonas Lundgren, redaktör för Overklighetens folk

Hejhej, jag representerar overkligheten



Jag tror att man misstar sig om man säger att Melodifestivalen skulle vara något som någon sorts kulturvänster har något emot, i alla fall inte den kulturvänster jag känner och är en del av. Snarare tänker jag att all undehållning på något sätt bör ses som bra underhållning, problemet är inte när man har en åsikt om publikfriande kultur utan när man har en naiv inställning till smal kultur. Om en poet säljer sin diktsamling i 50 exemplar (ganka okej upplaga för att vara en debutant) så innebär det i förlängningen att människor brukar tänka att dendär poeten är en märkvärdig jäkel. Egentligen är det ju ett större problem att se den marginaliserade poeten som suspekt än att ha en kritisk inställning till ett TV-program som ses av miljontals svenskar? Jag menar också att Melodifestivalen är bra underhållning.



En kul sak i det hela är att denna kulturvänster verkar vara så ökänd, i jämförelse med "verklighetens folk" är det ju relativt en minoritet och denna minoritet verkar vara självmordsbombare att dömma av Hägglunds skräckblandade förtjusning inför oss som fenomen.



Vill man läsa fler texter så finns nu nätverket "Overklighetens folk - texter från den overkliga kulturvänstern", med bland annat Mikael Wiehe, Jenny Wrangborg, Lena Kallenberg och Bob Hansson som skribenter.

http://intepariktigt.blogspot.com är adressen.



Mvh

/Jonas Lundgren

redaktör för Overklighetens folk - texter från den overkliga kulturvänstern