Flashback är nätets stinkande sumpmark

I veckan kunde vi i media läsa om en 18-årig kille som begick självmord live på Internet. Via Internetsajten Flashback kunde man följa hans förberedelser och funderingar timmarna innan han tog sitt liv, och via hans egen webkamera kunde man till och med se honom begå själva självmordet.

Till saken hör att han blev påhejad att begå sitt självmord av flera som följde händelseförloppet på nätet.

Min spontana reaktion är naturligtvis att det är lika fruktansvärt varje gång en människa tar sitt eget liv. I detta fall är det extra fasansfullt när en ung människa ropar på hjälp (han gör ju faktiskt det), men de som följer händelseförloppet fattar det inte.

Flashback har funnits på nätet sedan 1995 och har bland annat gjort sig känd som Internetsajten där man kan lära sig tillverka allt från narkotika till sprängämnen. Här kan man också hitta diskussionstrådar där diverse knäppisar exponerar sina många gånger vidriga åsikter. Detta kallar man sedan för yttrandefrihet. Självklart är det också på Flashback man väljer att exponera sitt självmord, lika självklart som det är här man inhämtar cyniska kommentarer om detsamma.

Flashback är alltså en sajt som befinner sig i Internets stinkande bakgård, och frågan är: borde den då inte förbjudas? Nej, det tycker jag inte. Däremot ska det som ventileras där bemötas: det är inte coolt att hetsa någon att begå självmord, det är inte coolt att använda narkotika och det är inte coolt att vara rasist.

Och när någon signalerar självmordstankar, då griper man in.


Aftonbladet:
Nätet är inte bara av godo
Internet räddar också ungas liv
Internet har räddat många från självmord

Läs även andra bloggares åsikter om ,
#1 - Kerstin

Hade inte en aning om Flashback´s existens för än jag hörde talas om självmordet!

Hemskt och fasansfullt att det förekommer!

#2 - Beate

Hade heller aldrig hört talas om sajten. Det som har hänt är vidrigt och helt oacceptabelt tycker jag.

#3 - Cina

Inte heller jag hade hört talas om den sajten. Man undrar vart världen är på väg. Kan det vara det faktum att familjer inte umgås på samma sätt längre? Förr samlades man gjorde saker o pratade med varandra. NU däremot sitter folk i olika rum och chattar eller surfar. Hör om barn som smsár från ett annat rum till sina föräldrar i ett annat för att fråga när maten är klar osv.. Det är ju rent sjukt.

#4 - Cina

Inte heller jag hade hört talas om den sajten. Man undrar vart världen är på väg. Kan det vara det faktum att familjer inte umgås på samma sätt längre? Förr samlades man gjorde saker o pratade med varandra. NU däremot sitter folk i olika rum och chattar eller surfar. Hör om barn som smsár från ett annat rum till sina föräldrar i ett annat för att fråga när maten är klar osv.. Det är ju rent sjukt.

#5 - Ailas

Jag känner till Flashback och har tagit del av en och annan tråd under årens lopp, inte minst efter strödda kommentarer från elever... Jag har till och med skrivit svar där ett antal gånger, för jag menar att vi inte löser något genom att förfasa oss över andra. Vi måste göra något själva! De flesta verkar över huvud taget inte bry sig om vad som finns på nätet, de tittar på sin höjd på TV-tablåerna... ;)



Jag kan inte se att vare sig denna sajt eller andra liknande (det finns fler!) som något problem. Problemet är i så fall människorna själva? Jag menar att sajterna är inte några isolerade företeelser utan att det finns människor bakom. Ofta fejkade i och för sig... Men åsikter de saluför är riktiga och de träffas faktiskt även IRL.



Det aktuella självmordet var ju även uppe på Facebook, förresten. Jag har inte följt fallet, men beklagar så klart att unga människor mår så där dåligt att de vill ta sitt liv. Att exponera detta är det moderna sättet att be om hjälp, absolut. Jag är emellertid övertygad om att det fanns folk i hans omgivning som försökt hjälpa honom. Beslutet var hans eget.



Över huvud taget är det givetvis så att det är mycket enklare att slänga ur sig saker i skydd av en relativ anonymitet än att göra det öga mot öga. Men även i de sistnämnda mötena har det blivit mycket tuffare och numera hänger smockan lös ganska lätt, om inte budskapet passar.



Respekten för liv, andras och det egna... är nog inte vad det har varit.

#6 - Elisabeth

På "Flashback" kan man få svar på det mesta, från svåra matteproblem till kyrkvigslar, men nog finns där en svart sida också. Besöker inte sajten längre.



Jag kan för mitt liv inte förstå, hur man misslyckas med att känna empati för någon som tänker begå självmord.

Det är nästan lika synd om de människor som är så känslomässigt handikappade, att de inte förmår känna empati med en människa i nöd.

#7 - Per-Anders

Kerstin: Jag besökte Flahback-sajten första gången för drygt tio år sedan, men tyckte då den var ganska tråkig. Är inte själv speciellt intresserad av amfetamintillverkning.



Beate: För ett par år sedan trodde jag faktiskt att Flashback var nedlagd men det visade sig ju vara tvärtom. Enligt Wikipedia har Flashback forum 2 miljoner unika besökare varje vecka.



Cina: Det finns ju olika varianter på sociala medier, allt från Facebook till Flashback. Oavsett innehållet har de ju gemensamt en ny form av umgänge.



Ailas: Visst, man läser inga problem genom att försöka bekämpa Flashback i sig. Och självklart är det människornas agerande som är problemet, inte verktyget. Men Flashback blottlägger en undervegetation hos mänskligheten som stinker. Intressant att du som lärare använder Flashback till att kommunicera med eleverna. Jag fördömer det inte, men finner det intressant. För att nå målgruppen måste man kanske befinna sig i rätt forum.



Eliasbeth: Tidigare idag diskuterade jag självmordet med en närstående ungdom. Han sa just: "undrar hur de som hejade på honom mår idag". Ja, man kan undra det. Förhoppningsvis mår de dåligt. Om de inte gör det kan man undra vilken förmåga till empati de har.

#8 - Ailas

Nja, nu sa jag inte att jag "kommunicerade med elever" via Flashback, utan jag har skrivit några kommentarer på trådar som eleverna antingen berättat om eller visat för mig. Kommunicerar gör jag ibland med elever på Facebook däremot. Jag anser definitivt att vi bör befinna oss på ställen där ungdomar finns! Det är inte märkvärdigare än att jag talar med dem i korridorer eller på stan. Det är bara vissa vuxna som dramatiserar, mycket beroende på att de inte vet hur de ska göra.

#9 - Mia

Jag har aldrig besökt Flaschback, men det är kanske dags. Men å andra sidan kan man inte ha koll på allt på nätet, jag väljer det som känns intressant för just mig. Och hinner inte ens med det.



Instämmer för övrigt i det mesta av Ailas kommentarer till inlägget. Jag är dock inte lika säker som Ailas på att folk i hans omgivning hade läst av hans signaler och försökt hjälpa honom tidigare. Ofta är det så, men förvånansvärt ofta så kommer självmord ganska "oväntat" för många. Hur många har inte hört "...om jag bara förstått"... eller "...om h*n bara berättat".

#10 - Lotta

Blev väldigt illa berörd då jag fick detta berättat för mig. Har så svårt att förstå att man inte ser allvaret i andra människors öde.

Jag finner inte ord!

#11 - Åsa

Det blir fel när man lägger över ansvar för unga människors liv i andra unga människors händer. Visst var det fel av dessa ungdomar att hetsa stackaren till att begå självmord. Men frågan är om de verkligen insåg allvaret i det hela? Det som händer på Internet känns ju inte som verklighet. Lägger man ner ett forum förhindrar man inte åsikter från att spridas.

#12 - Per-Anders

Ailas: Det här med lärare, elever och sociala medier är ett intressant ämne som börjar på att uppmärksammas mer och mer. Själv har jag inte riktigt bestämt mig för vad jag ska tycka men noterar med intresse det du skriver.



Mia: Jag tror som du att de flesta närstående försöker agera på nåt sätt om man märker att en närstående skickar självmordssignaler. I alla fall hoppas jag att det är så.



Lotta: Jag blev också illa berörd av denna story.



Åsa: Att de inte såg allvaret i det hela, det är just problemet. Förhoppningsvis kan detta i alla fall skapa en debatt om det som hände.

#13 - Daniel

Ja de såg ju inte allvaret i det hela, trodde det var en skojare i internets anonyma värld.

Men att folk ändå skrev tex. skynda på fegis, ska till jobbet. och triggade upp killen. Som visst skulle visa dem att han menade allvar. Ja då kan man ifrågaställa folks ansvar på nätet. En vettig människa skulle inte uppmana en människa till självmord även fast man tror det är fejk & tomma ord. Tragiskt.

#14 - Jonny

Han skriv förvisso om sitt planerade självmord på Facebook ett dygn innan han gjorde det på Flashback.

Till saken hör att han hade 400 vänner på Facebook. Ingen gjorde något.

#15 - Andreas

Jag tycker flashback är en riktig bra sida. Man kan få mycket inside info där om saker som annars kanske är svåra att få veta.

Mycket underhållande läsning finns det på sidan men tyvärr mycket jobbiga och hemska saker också.

Försök att se dom positiva trådar som finns där och inte bara dom dåliga och otäcka.