När livet blir utmanat av döden

14 kommentar(er)



Det är sen kväll i villaområdet och inne i vårt sovrum är det mörkt och tyst. Vi håller om varandra under täcket och pratar dämpat om de fasansfulla morden i Härnösand, endast tre mil härifrån.

"Jag läste i tidningen att det är en extremt ovanlig händelse, men på nåt vis känns det som om det inträffat ovanligt många extrema händelser på sistone", säger sambon. "Se bara på Arbogamorden och alla de där fallen där både barn och ungdomar mördat varandra. Och så det här i Härnösand. Vad är det som händer egentligen?"

Jag svarar inte utan funderar en stund. Tidigare under dagen träffade vi en släkting som nyligen förlorat en nära anhörig i cancer, och jag tänker att om man inte blir mördad så dör man väl i någon svår sjukdom. Det är väl egentligen bara en tidsfråga innan det är min tur. Samtidigt så vet jag ju att rent statistiskt så är risken faktiskt ganska liten.

"Av de cirka 100 mord som årligen begås i Sverige så är Arboga- och Härnösandsmorden extrema, men naturligtvis är det som hänt fruktansvärt, bara fruktansvärt", säger jag.

Men när jag funderar på det här med ond bråd död, då tänker jag också på livet. Det är ju trots allt livet jag eftersträvar, och det är ju livet jag vill ha ut så mycket som möjligt av.

Jag viskar till min sambo att jag älskar henne.

"Och det är just därför som jag har bilbältet på mig varje gång jag kör bil", säger jag. "Jag vill inte att du ska behöva sitta vid min sjukbädd och vaka bara för att jag varit slarvig." 

Att säga till någon som förlorat en anhörig att man ska bejaka livet, är kanske inte det första man säger för att trösta. När någon drabbats av sorg, då finns nog egentligen inga bra ord. Då handlar det nog bara om att i handling visa att man bryr sig.

Men när sambon och jag försöker hantera de fruktansvärda mord vi läser om i tidningen, då vill jag prata om livet. Och hur man lever det så bra som möjligt. Därför vill jag förmedla följande tankar på vägen (kanske det också finns fler):

- Var rädd om dig själv och dina medmänniskor.
- Jobba inte ihjäl dig.
- Använd bilbältet.
- Var uppmärksam på hur dina nära och kära mår.

Du har endast ett liv, ta vara på det.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Aftonbladet:
Han ville lära sig att slåss
Häktades misstänkt för tre mord
Mammans anhöriga: Tack för allt stöd
De tänkte ta sina liv – fann varandra på bron
#1 - Mia

Så kloka ord.



Hur vi tänker på livet är säkert åldersrelaterat. Som ung så tror man (nästan) man är odödlig. Man vet att alla dör, men ändå inte att det hända just MIG...



Idag är jag jätteglad för att jag är så frisk som jag är och fått leva så här länge. Det är inte alla förunnat. Jobbet tar en för stor del av min dag egentligen, men har bestämt mig för att jag ska arbeta fram till 65 års ålder om jag orkar och har hälsan. Men inte en dag längre! Livet har så mycket underbart att bjuda på om vi bejakar det.

#2 - Kerstin

Så fint!

Vi tänker inte på att vi vandrar här en kort stund!

En okänd har skrivit i "De vackraste orden om livet:

Jag visste inte att alla dessa dagar

som kom och som gick var själva livet.

#3 - Kerstin

Så fint!

Vi tänker inte på att vi vandrar här en kort stund!

En okänd har skrivit i "De vackraste orden om livet:

Jag visste inte att alla dessa dagar

som kom och som gick var själva livet.

#4 - Therese

Vad bra du skriver!

Man förstår verkligen vad du vill få sagt

#5 - Ailas

Ingen av oss kan vara oberörd inför alla de hemskheter som tyvärr händer. Just i sådana stunder hemsöker tankar av samma slag som du skrivit om här oss var och en. Så mycket vi tar för givet, så mycket vi glömmer i vanliga fall när vi tanklöst far hit och dit i tillvaron.



Det finns viktiga saker i livet, men så finns det också VIKTIGA saker. Dem ska vi prioritera!

#6 - Beate

Vilket otroligt fint inlägg Per-Anders! Kan (och vill) inte säga mera för du har väckt tankar hos en (=mig) som annars bara är "konstig".

#7 - Em

Mycket vackert skrivit och så sant. Vi alla borde tänka efter varenda dag om vi gör vad vi kan för att ha högsta möjliga livskvalité. Ha en fortsatt underbar kväll!

#8 - Em

PS! Usch! Mitt avslut där låter inte bra, men du förstår vad jag menar hoppas jag. Jag vill ni skall ha det så bra som möjligt! ;)

#9 - Helen

Jag såg "Timmarna" igår på tvåan. När Virginia Woolfs man frågade henne varför någon måste dö i hennes bok, svarade hon: "Someone has to die in order that the rest of us should value life more. It's contrast."

#10 - mimmione

Mycket kloka ord, vi har bara ett liv lev det

#11 - claes-göran olofsson

Hej

Jag heter Claes-Göran Olofsson och jag erbjuder följande tjänst....

för det händer säkert att du känner dig frustrerad, besviken, orolig, ledsen eller rådlös under livets långa resa

och då behöver du någon att prata med...någon som inte behöver se ditt ansikte och någon du slipper åka till

bara för att prata med..psykologer är dyra och tidsbundna, likaså kuratorer..och om du ringer till

bris, eller någon vännlinje, svarar oftast en person du bara kommer att prata med en gång.

för nästa gång du ringer möts du av en annan person..därför erbjuder jag mig att vara ett alternativ..

du erbjuds därför att kunna ringa mig på min mobil, om vad som helst...när som helst...om du vill fråga mig personliga frågor så svarar jag ärligt på dom

vilka frågor det än är.......det är du som bestämmer vad vi ska prata om.

och det är du som lägger på luren först, bortsett från en regel längre ner på detta mail.

det kan vara t.ex om du vill ha smakråd, stöd, få ut dina aggretioner på någon, vill berätta något förtroende fullt, bikta dig helt enkelt..

sen så är det bara vanlig samtalstaxa, eftersom att du ringer till min mobil.

vem är jag då? jag heter som sagt Claes-Göran Olofsson..är 28 år och bor i holmsjö i blekinge..är ingen utbildad psykolog,

kurator, men jag känner att detta är ett kall, jag är ärlig när jag pratar med dig på ett snällt och vänligt sätt .

det som du behöver göra för att nå mig är att skicka 100 kronor till kontonummer 8169-5,914 844 158-8

skriv ditt namn där avsändarens namn ska stå, så jag vet att du betalat för tjänsten..plus att du skickar ett mail till mig så jag kan få din mailadress

där skriver du dina telefonnummer

när du gjort detta så kommer jag skicka ett e-mail tillbaka till dig eller ett sms. skriv vilket sätt du föredrar, där jag ger dig mitt mobilnummer

och när du ringer mig så uppger du ditt namn så jag vet att du betalat, sen har du tillgång till min tjänst i 30 dagar från och med det första samtalet.

därefter kan du göra om prosiduren och få tillgång till mig igen..skickar bara detta mailet till så få personer som möjligt så att du ska kunna nå mig utan

att det tutar upptaget när du ringer mig, men när jag känner att det är rimligt kontaktar jag fler personer via mail eller på annat sätt.

..jag har dock bara en regel, att ett samtal per dag som får vara max i 30 minuter, sen lägger jag på

detta är bara för att dom som ringer ska ha samma chans att prata med mig, men sen kan du ringa mig när du vill i 30 dagar efter att

du fått mitt bekräftelsemail och sms..om du inte tänker använda tjänsten så skicka gärna detta mail till EN kompis.

mitt telefonnummer står visseligen på hitta.se... men 100 kronor krävs som sagt för att använda tjänsten

pengarna går till min utbildning jag sparar till.

kram på dig och hoppas vi hörs snart // Claes-Göran Olofsson

#12 - Anna

Jättefint skrivet PA!

#13 - Lisbeth

Jo, nog är det så... genom kontrasterna känner vi liv o död... och ju mer liv vi får (ju längre vi lever), ju mer död får vi erfara. Men nog upplever jag att mina barn varit på fler begravningar än jag var i deras ålder. Så jag vet inte, tiderna förändras tycks det, eller så får vi veta mer idag än förr. Informationssamhällets baksida.

Tänk att vara Gud, och veta allt - hu, så hemskt!

#14 - Cina

Här hemma har vi också pratat mycket om de senaste, mycket ovanliga, händelserna som berört både ungdomarna och oss vuxna. Du sätter ord på det så många, många känner! Fint skrivet!