Jag kommer ut
Idag har jag bestämt mig för att komma ut och berätta för världen om mitt avvikande beteende:
Jag dricker inte kaffe.
Jag förstår att det finns dem som blir chockade av ett sådant besked, men jag kan inte annat än be om förstående för min läggning.
Eftersom kaffedrickandet är en del av den sociala strukturen i Sverige så hamnar jag ofta i situationer då jag måste tacka nej.
"Är det på grund av magen som du inte dricker kaffe?", brukar frågan bli.
"Nej, det är nerverna", svarar jag.
Jag mår nämligen psykiskt dåligt av att dricka kaffe. Jag kallsvettas, blir knäsvag och känner yrseltendenser. Dessutom ger kaffedrickande bara en massa vuxenpoäng som jag kan vara utan (trots att jag är 52 år). Om jag själv får välja dricker jag heller te. Eller en öl.
Bilden ovan är en unik dokumentation av en av de få tillfällen jag druckit kaffe. På bilden kan man tydligt se den personlighetsstörning som inträtt på grund av den temporära koffeinförgiftningen.
Läs även andra bloggares åsikter om kommer ut, komma ut, kaffe, te, the, öl, social struktur, vuxenpoäng, nerver, magen