Glad av en fläck på skjortan
Avdelningsmöte på jobbet.
Vi pratar om det vi jobbade med förra månaden, och vi pratar om vad vi ska jobba med den här månaden. Och så pratar vi om policydokument och så tittar vi på Powerpointbilder. Sånt som man ofta gör när man sitter på möte på jobbet.
Min blick fastnar på min ena skjortärm och jag inser att jag inte riktigt känner igen skjortan jag har på mig. Jag har alltid trott att den här skjortan är vit med smala blå ränder men inser nu plötsligt att den i själva verket är vit med smala grå ränder.
Jag har alltid gillat den här skjortan, men tyvärr blev den lite missfärgad en gång när vi fick översvämning i tvättstugan (vår tvätt hamnar ofta på golvet bredvid tvättkorgen och de översvämmade kläderna i tvätthögen färgade av sig på varandra). Trots att jag tvättat skjortan ett flertal gånger sedan dess, så har den missfärgade fläcken inte försvunnit. Som tur är blev fläcken ganska liten så jag har fortsatt att använda skjortan som vanligt.
Men nu ser jag att fläcken är borta. Grå ränder i stället för blå, och ingen fläck på skjortan. Är det egentligen min skjorta jag har på mig? Ja, vems skjorta skulle det annars vara? Ingen annan i familjen har skjortstorlek XL, och jag har inte tagit av mig den någon annan stans än hemma. Har skjortan förvandlats på något sätt eller är jag färgblind?
Efter mötet går jag på toa och undersöker skjortan noggrant i spegeln. Och i en speciell vinkel från belysningen så ser jag faktiskt den missfärgade fläcken. Den är är kvar men har väl mattats av alla tvättar. Men ränderna är fortfarande grå. Skönt ändå att det är min egen skjorta jag har på mig.
Men det är första gången jag blir glad över att hitta en fläck på skjortan.
Läs även andra bloggares åsikter om kläder, tvättstugan, skjorta