Jag blir inte längre upphetsad av instruktionsböcker
Livet är inte längre som förr, och jag känner hur mitt sinne försvagas med åldern.
Det fanns en tid då jag blev lycklig av att köpa en elektronisk kapitalvara. Lyckan bestod inte bara av att äga en ny teknisk apparat, utan det handlade också om känslan när jag läste instruktionsboken.
Ett exempel är när jag köpte min första digitalkamera. Året var 2004, och jag minns hur jag med skälvande händer lyfte upp kameran ur kartongen. Instruktionsboken var tjock som en psalmbok och innan jag startat kameran hade jag läst instruktionsboken från pärm till pärm. Jag ville lära mig allt om kamerans funktioner, så att jag skulle kunna använda den optimalt.
Idag är det annat.
Under våren har jag skaffat en ny mobil, fått en ny jobbkamera samt köpt en digitalbox till vår TV. Och jag blir bara trött av att titta i instruktionsböckerna.
Jag blir nästan chockad av min reaktion, jag som förr kastade mig över alla instruktionsböcker jag kom över. Numera vill jag bara trycka på en knapp och förvänta mig att det ska fungera.
Är det mig eller instruktionsböckerna det är fel på?
Läs även andra bloggares åsikter om ålder, kapitalvaror, elektronik, instruktionsbok, manual, digitalkamera, Timrå, Sundsvall