Ett traumatiskt minne från barndomen

 
Nytt år. 
2016. 
Jag funderar på att börja skriva mina memoarer. 
 
De dyker upp lite då och då. Minnesbilderna. Ögonblicksminnen från olika perioder i mitt liv. Från barndomen, från ungdomsåren, från yrkeslivet, från umgänget med olika människor jag mött under livets gång. 
 
Min tanke är att anteckna minnesbilderna när de dyker upp och sedan, efter ett lämpligt antal år, börja skriva själva storyn i memoarerna - med de olika minnesanteckningarna som stöd. 
 
En sådan där minnesbild dök upp häromdagen. Det var en morgon när sambon och jag åt frukost. Minnesbilden som kom för mig var från min barndom.
 
"Vet du, när jag var liten minns jag att min far brukade dricka filmjölk ur dricksglas. Är inte det ett lite suspekt beteende?", frågade jag sambon där vid frukostbordet.
 
"Nej det tycker jag inte. Det brukade jag också göra när jag var yngre", sa sambon.
 
"Va..? Filmjölk ska ätas med sked ur en djuptallrik. Allt annat är hur konstigt som helst. Det är lika konstigt som om man skulle dricka öl ur en djuptallrik med hjälp av en sked", sa jag.
 
"Fast om någon gjorde på det viset så borde det kallas för att man äter öl ur djuptallrik, och det är jättekonstigt. Filmjölk kan man ju både äta och dricka", sa sambon.
 
Kanske delar jag med mig av ytterligare förhandsglimtar från mina memoarer i kommande blogginlägg. 
 
Bilden är tagen i början av 1960-talet och visar mig och min pappa när vi var på skogsutflykt. Man gjorde sånt på den tiden - tog med sig matsäck och gick ut i skogen, bara för att man ville det. Min pappa var jättesnäll men han drack filmjölk ur dricksglas. Fotografen är min mamma. 
 
 

Läs även andra bloggares åsikter om memoarer, trauma, filmjölk
#1 - BP

Bra idé att samla på roliga/konstiga minnen till en bok.
Å ärligt talat åt/drack mina föräldrar också filmjölken ur glas. Den liknar ju absolut mera flytande än fast föda. Själv vägrade jag äta/dricka filmjölken...

Svar: Filmjölk är en förutsättning för en lyckad frukost, anser jag. Filmjölk med flingor i djuptallrik, alltså.
Per-Anders

#2 - Camilla

Jag förstår precis. Att se någon häva i sig filmjölk öht är traumatiskt enligt min uppfattning, ur glas värre än värst.

Svar: Fast filmjölk i djuptallrik är hur gott som helst, tycker jag.
Per-Anders

#3 - Ulla Maria

Nu känner jag mig vågad och kliver ur garderoben. Jag erkänner öppet att jag druckit filmjölk ur glas på 2000-talet. Kan inte skylla på varken ungdom eller brist på djuptallrik. Har däremot aldrig ätit öl utan föredrar den i glas men den kan slinka ned ur flaska eller burk också.
Låter som en god idé att samla minnen i en bok. Tror att mer och mer också dyker upp när man börjar skriva.

Svar: Själv föredrar jag öl ur flaska hellre än ur burk. Ölglas går också bra.
Per-Anders

#4 - Anna-Lena

Det måste ha hört till den generationen. För så gjorde min pappa också.
För övrigt, nummer ett, ser jag att du är väldigt lik honom. Utseendemässigt, alltså. inte ur filmjölksdrickarhänseende. Hoppsan. :)

För övrigt, nummer två, så är det en bra idé att skriva ner sina minnen. Jag ska också göra det lite då och då. Ska börja efter sommaren, när mera tid finns. (En av mina döttrar vill nämligen veta mera om min barndom. Och jag vet hur det är... rätt som det är, så finns man inte längre och då står de yngre där med sina frågor...).

Svar: Lite så tänker jag också. Eftervärlden måste få veta vad jag gått igenom.
Per-Anders

#5 - Kersti

jag har också gjort det, druckit filmjölk ur glas och det även i modern tid. Om man har lite bråttom på morgonen är det ett effektivt sätt. Äta öl låter galet kan däremot avnjutas både ur glas och flaska.

Svar: Fast är det inte lite besvärligt att få ner flingorna i glaset?
Per-Anders

#6 - Kenneth

ja att dricka filmjölk har jag också gjort när jag var yngre, tror min mormor gjorde så :)

Svar: Jag har aldrig druckit filmjölk ur glas.
Per-Anders