Jag har köpt ny bil
Så varför då Volvo? Svaret kan ges med tre ord: personsäkerhet, driftsäkerhet och komfort. Själv har jag varit väldigt nöjd med alla mina Volvobilar och här kommer en bildkavalkad över mina samtliga bilar:
Min första bil var en vit Volvo 142, -69, som jag köpte strax efter jag tagit körkortet 1976. Den bilen hade jag i ca ett år då jag istället köpte en orange Volvo 142 av 1973 års modell. Jag köpte bilen av en kille i Ånge och jag tyckte jag kommit över en jättefin bil. Dessa två bilar har jag tyvärr inga bilder på.
När min son föddes 1982 kände jag och hans mor att vi behövde en större bil eftersom det var en hel del barnrelaterade prylar som skulle transporteras. Det blev en brun Volvo 245 av 1976 års modell. Bilen köpte jag av Hansson och Norberg, en bilfirma i Sundsvall som hade för vana att lackera om sina bilar i helt andra färger än de ursprungligen hade. Min bil hade tidigare varit orange, vilket man lätt kunde konstatera eftersom inte alla ytor var ommålade.
Nästa bil köpte jag på Bilbolaget i Sundsvall. Eftersom de hade erbjudandet att man fick minst 5000 kronor i inbyte (tror jag det var) så passade jag på att köpa min drömbil, en Volvo 740 -85. Detta var ett bilbyte jag var väldigt nöjd med och det kändes väldigt bra att vara 740-ägare.
Min Volvo 740 kom att bli den bil jag hittills ägt under längst tid, jag tror det blev 14 år. Men allt har sin tid och 2003 var det dags för nästa bilaffär. På Bilbolaget i Härnösand köpte jag en blå Volvo s70 av 2000 års modell, och därmed hade mitt bilägande gått in i dataåldern. Denna bil hade både farthållare och färddator, och ACn blev en väldigt trevlig finess under heta sommardagar. En bil jag trivdes väldigt bra med.
I slutet av maj i år (2008) köpte jag så min senaste bil, en Volvo V 70 -06. En väldigt skön bil att köra med praktiskt kombiutrymme. Nu ser jag fram emot många trevliga bilresor de närmaste åren.