Kanske var det ett spöke som välte ljusstaken

 

Jag föddes 1958. Det innebär alltså att jag var ett barn under 1960-talet och ett något större barn under 1970-talet. Från min barndom minns jag att det ofta, särskilt bland den äldre generationen, berättades spökhistorier. Bland annat minns jag historien, som berättades av en äldre grannfru, om ett obebott hus där det plötsligt lyste ur fönstren. Husets ägare hade nyligen avlidit och historieberättaren drog slutsatsen att det påstådda ljuset berodde på något övernaturligt fenomen i samband med dödsfallet.

 

Jag minns också historier om mystiska knackningar från övervåningar och stenar som oförklarligt kastades ut från ladugårdsfönster.

 

Sånt hör man sällan talas om nuförtiden. Kanske beror det på att spökhistorier (i brist på Facebook, Youtube, 300 kabel-TV-kanaler och dataspel) var dåtidens familjeunderhållning. Man hade helt enkelt inte så mycket annat att roa sig med.

 

Eller beror det på att spöken faktiskt fortfarande finns, men att ingen märker dem. Jag menar – vem reagerar idag på ett mystiskt ljus i ett villafönster.

 

I ett av husen i grannskapet där jag bor idag lyser det ofta ett intensivt blått ljus ur flera av fönstren. Jag har hittills dragit slutsatsen att det är skenet av ett hemmasolarium eller nåt modernt dekorationsljus av något slag, men i själva verket kanske det bor ett spöke där som (utan framgång) försöker skrämma omgivningen. Tänk om ett liknande ljus hade setts i början av 1960-talet. Vilka spökhistorier hade inte det kunnat generera?

 

I vårt eget hus hör jag ofta knackningar i väggarna, och andra konstiga ljud, som jag inte har någon förklaring till. Men vem fan bryr sig? Inte jag i alla fall. Med en katt som rusar runt i huset och välter ljusstakar på nätterna och ungdomar som spelar Battlefield är inga ljud konstiga. Dessutom har vi en järnväg och en stor fabrik i närheten som ständigt låter på olika sätt.

 

Men tänk om det faktiskt bor en osalig ande i vårt hus som med olika ljud försöker få vår uppmärksamhet. Hur roligt kan det då vara att som spöke välta saker i vardagsrummet men inte få något gehör, eftersom vi som bor här tror det är katten som är den skyldige.

 

Det kan inte vara lätt att vara spöke nuförtiden.