Hjälp! Min son har sökt till Big Brother



Inför den kommande omgången av dokusåpan Big Brother har inte mindre än 7000 personer skickat in ansökningar om att få vara med. En av dessa är min egen (28-årige) son. "Herregud, pojke! Varför vill du medverka i en sådan tramsserie?", utbrast jag när han härom dagen berättade om sina planer. "Big Brother är ju förnedrings-TV!"
 
"Tja, för mig skulle det vara en kul och annorlunda grej. En rolig erfarenhet helt enkelt", svarade sonen obekymrat.
 
Det finns ju ett antal olika dokusåpor som kan beskådas på TV, och förutom Big Brother heter de bland annat Robinsson, Bonde söker fru och Paradise Hotel. Programidén är densamma. Man placerar ett antal personer i ett givet sammanhang för att sedan låta dessa utveckla olika intriger, där sex ofta är nyckelordet. Tittarna kan sedan gotta sig åt dessa intriger, och då inte bara i samband med att programmen visas på TV. Ofta analyseras även såpaintrigerna i media, som om de hade samma nyhetsvärde som politik, naturkatastrofer eller självmordsbombare.  

Själv undrar jag vilka behov dokusåporna på TV egentligen tillfredsställer. Är det svenska folkets behov av att smygtitta på sex? Eller är den verkliga verkligheten så påfrestande att folket istället behöver en fejkad reality som terapi?
 
När jag ventilerar mina ovanstående synpunkter för min son säger han bara: "Jag tror det är ganska smart att vara med på TV. Det kan vara ett bra sätt att göra reklam för sig själv. Om man varit med i Big Brother så tror jag chanserna ökar att bli erbjuden ett alternativt jobb". 

Det ska onekligen bli spännande att se om sonen kommer med i Big Brother.

Bilden ovan: De mest spännande scenerna i Big Brother är filmade med mörkerkamera. Här är jag fångad en mörk sommarnatt när jag grillar korv på altanen.


Aftonbladet:
Bonden: Jag är inte kall
Snusket ska minska i nya Big brother

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Jag flydde in till ICAs grilldisk



Det är julaftonens förmiddag
och jag sitter i min bil på ICA Maxis parkering. Ute är det 23 grader kallt och jag gruvar mig för att kliva ur. Skälet till att jag befinner mig här är att jag tänker köpa färdiggrillade revbensspjäll, men den rådande polarkylan gör att jag nästan börjar ångra mig. 

Alltså. Min sambo är fullständigt storartad när det gäller matlagning och till årets julbord har hon lagat de mest fantastiska rätter; hemgjorda köttbullar av älgkött, egenhändigt tillagad tjärknöl och ugnsstekt lax med fetaost och örtkryddor. Med mera, med mera.

Mitt bidrag till julbordet brukar däremot vara av det lite mer blygsamma slaget. Det är nämligen jag som fixar de grillade revbensspjällen, och dessa köper jag varje julaftons förmiddag färdiggrillade på ICA Maxi.

Jag fäller upp jackhuvan, kliver ur bilen och rusar in i butiken. Där går jag raka vägen till grilldisken och kan till min glädje konstatera att de grillade revbensspjällen inte är slutsålda. Intill grilldisken är det varmt och skönt och jag står länge och väljer vilka bitar jag ska ta. Jag lutar mig längre in i disken och låter den varma luften omfamna mig ordentligt. "Här skulle jag vilja vara kvar hela julen", tänker jag.

Med min överkropp lutad in i grilldisken tar upp min mobil och ringer sambon. "Ska jag ta en bit på 500 gram eller en på 700 gram?", frågar jag. "Bestäm du", svarar sambon. Jag bestämmer mig för att ta båda bitarna men när jag tar ett steg bakåt så börjar jag omedelbart frysa och lutar mig in i grilldisken igen. Här blir jag stående en bra stund tills jag märker att personalen börjar titta lite konstigt på mig. Jag tar ett djupt andetag och går till kassan och betalar revbensspjällen. Nu vet jag vart jag ska gå nästa gång kylan känns alltför påfrestande.

Bilden ovan har inget med vare sig kyla eller ICA Maxi att göra. Däremot har den lite att göra med julen. Bilden tog jag för en vecka sedan i en av Sundsvalls restauranger och visar en av restaurangens juldekorationer.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Aftonbladet:
Dietisten: Så kommer du tillbaka efter julfrossan
Nu slutar snön att falla

En liten julhälsning



På väg hem från jobbet idag stannade jag till vid Birsta City och handlade ett gäng julklappar, och imorgon ska jag vara ledig från jobbet för att fixa lite här hemma. Min sambo ska också vara ledig, och morgondagens sysslor har vi delat upp efter våra respektive kompetensområden. Med andra ord, jag städar och hon lagar mat. 

På fredag är det julafton och då kommer diverse familjemedlemmar och släktingar på besök. Traditionellt julfirande så det förslår.

Till julen hör också en julhälsning, och en sådan delar jag med mig av här ovan. God Jul!


Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Det blev en julgran klädd i nätstrumpa



Idag var sambon och jag i shoppingområdet Birsta för att köpa oss en julgran. Julgranar säljer man lite varstans i Birsta och efter att ha åkt runt bland de olika försäljningsställena hamnade vi till slut vid ett inhägnat område strax intill IKEA-varuhuset. Där hittade vi en julgran som verkade ganska okej, och efter att ha lagt upp 159 kronor på den snöiga disken blev julgranen vår.

Jag kan ju egentligen tänka mig att en plastgran men sambon vill ha en riktig gran och då blir det så. Dessutom vill hon att den ska vara "fin", dvs ha en rak stam och ett jämt fördelat grenverk.

Årets julgran är, enligt sambon, inte helt perfekt men den fick följa med oss hem ändå. Det var kallt och snön vräkte ner, och jag hade inte alls någon lust att stå och frysa bara för att de symmetriska linjerna på de saluförda julgranarna måste kollas.

Nu är vi hemma igen och vår nyinköpta julgran står i badrummet för att snön ska få rinna av. Om ett par dagar står den i vardagsrummet, iklädd glitter och kulor, för att förgylla vår julefrid. 

Bilden ovan: Så här ser årets julgran ut iklädd nätstrumpa. Notera också hur frusen jag ser ut. "Ta på dig en mössa och knäpp jackan", kanske någon säger. "Visst, men va fan... Det finns ju faktiskt plastgranar", säger jag då.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Sundsvall - Kälarne i drivsnö



Idag har jag tillsammans med en kollega varit ute på en biltur på 22 mil. Sundsvall - Kälarne tur och retur. Det rådde lätt snöstorm hela vägen men det var inget problem. Utomhustemperaturen var minus 1 grad och det gillar jag. Jag föredrar helt klart snöstorm och mildväder framför 20 grader kallt och solsken. När det är en minusgrad kan man åtminstone andas. Och jag kör ju en Volvo, och då brukar inte vädrets makter vara något problem. Snarare ser jag snöstorm som en förutsättning för stimulerande bilkörning.

Skälet till dagens bilresa var ett jobbärende. Enda problemet var bara att bensinen höll på att ta slut och bensinstationstätheten på sträckan Sundsvall - Kälarne är inte så stor, om man säger så.

Men det gick bra. Vi lyckades ta oss till Statoil i Granlo utan att få bensinstop (bilden ovan).

Nu sitter jag i hemmets lugna vrå med ett glas N'lce Chouffe (belgiskt julöl). Ute viner snöyran i knutarna men här inne värmer brasan i öppenspisen skönt. Det bästa med vintern är trots allt när man får vara inomhus.


Aftonbladet:
Här är vägarna du ska undvika i jul
Kallaste vintern på över hundra år
Läs chatten med Robert Collin om trafikläget

DN:
Kallaste förvintern på 150 år skapar problem
Kort julhelg ökar olycksrisken
Trångt på tåg och flyg i jultrafiken
Inga lugnande besked till prövade resenärer



Läs även andra bloggares åsikter om
, , , , , ,