Progg eller inte progg

 
Jag är 57 år och sosse. Jag älskar musik. 
 
Men när det gäller musik förväntas man som sosse göra vissa åtaganden - eller kanske hellre: förväntades. På 1970-skulle man gilla proggmusik. 
 
Det gjorde dock inte jag. Nationalteatern var väl hyfsat ok men Hola Bandola band tyckte jag var ganska trista och Björn Afzelius soloskivor kändes bara som pekoral. På den tiden stördes jag av den progressiva musikrörelsens anti-musikaliska hållning och den alltför upplåsta självbilden många av dåtidens proggaktörer hade. 
 
På 70-talet fanns en progressiv musikrörelse även i England. Men den liknade inte på något sätt den svenska motsvarigheten. Där var gruppen Yes en av förgrundsgestalterna - en grupp som jag gillade skarpt på den tiden. 
 
Yes var progressiva rent musikaliskt. De vågade exprimentera och utveckla själva musiken. Därför tyckte jag deras musik var väldigt spännande - till skillnad från den svenska proggen som bara var tråkig.
 
Den progressiva musikrörelsen i Sverige på 70-talet var helt och hållet politisk inriktad. Definitionen på progg var alltså musik med en tydlig vänsterpolitisk, och antikommersiell, inriktning. Det konstiga var att jag på den tiden ibland också råkade träffa på moderater som gillade progg. Jag fattade aldrig riktigt varför moderater lyssnade på vänstermusik.
 
Härom dagen hade jag en diskussion med på en person som hävdade att Ulf Lundell är progg, ett påstående jag hävdar är felaktigt. Ulf Lundell har väl knappast profilerat sig med ett vänsterbudskap i sina låtar. Samma sak gäller Pugh Rogefeldt. Han tog ju tydligt avstånd från den progressiva musikrörelsen på 1970-talet och kan inte heller betraktas som progg.
 
Själv har jag på senare år omvärderat proggen något. Exempelvis Mikael Wiehes låtar håller hög klass och har ett budskap som funkar väldigt bra även idag.
 
Bilden tog jag på Mikael Wiehe när han spelade i Timrå centrum 2014.
 
 
Blogg100/27
 
Läs även andra bloggares åsikter om progg, musik, blogg100

Kommentarer
Postat av: Ulla Maria

Tyckte liksom du att Nationalteatern var ok men hade svårt för Hola Bandola och upplevde dem som rätt självgoda, med mycket pekpinne och synnerligen pk. Har också liksom du omvärderat en del med åren.

Svar: Med åldern blir man vis. Eller avtrubbad.
Per-Anders

2016-03-27 @ 21:00:09
URL: http://umjart.blogspot.se/
Postat av: BP

Vad gillar Neil Young så have vi samma smak vad gäller musik. Men artisterna i det här inlägget är ingenting för mig. Men så är jag ju varken sosse eller speciellt musikintresserad heller;-)

Svar: Du är inte intresserad av musik men du gillar Neil Young. Hm...
Per-Anders

2016-03-27 @ 22:57:48
URL: http://bp-computerart.blogspot.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0


Tweets by @pasokvist



Evenemang och konserter


Evenemang och konserter