Så optimerar vi livets verkningsgrad

Igår kväll gick jag och lade mig klockan 23,30. Klockan 7,00 i morse vaknade jag. Med andra ord, 7,5 timmar som jag bara låg där, helt inaktiv, och sov i sängen. Borde jag skämmas? De 7,5 timmarna jag befann mig i sängen kunde jag istället använt till att vara produktiv på något sätt, typ städa eller jobba.

 

Jag menar - vår samtid präglas ju av en ständig strävan att allt ska optimeras och effektiviseras.

 

Egentligen är det konstigt att ingen forskat på området. Undrar egentligen hur mycket produktionen i företagen skulle kunna höjas om människans sömnbehov kunde minskas med typ 30 procent.

 

Syftet med att vi människor har fått vanan att sova på nätterna är ju att vi ska få återhämta oss inför nästa dags arbete. Men tänk så mycket tid som skulle kunna göras tillgänglig ifall någon forskare lyckades (exempelvis på kemisk väg) korta människans behov av återhämtning med några timmar varje natt. Då skulle vi hinna med att jobba mera, göra våra bostäder ännu vackrare och framför allt få en massa kvalitetstid då vi kan umgås med våra nära och kära.

 

Eller så kanske vi skulle dö - knall och fall.