Krig i landet med den blågula fanan
För ett och ett halvt år sedan genomfördes EM i fotboll i Ukraina. Då kunde vi se bilder i media på svenska och ukrainska fotbollsfans som jublade tillsammans. De båda länderna har ju samma färger i sina flaggor vilket gjorde att fotbollsfansen då kände samhörighet med varandra. Kul, tycker jag.
Men idag verkar känslan av samhörighet vara den stora bristvaran i Ukraina.
Situationen i Ukraina känns just nu väldigt olustig. Själv har jag egentligen inte så stor koll på vilka av de inblandade som är good guys respektive bad guys, men känslan man får är nog att de flesta aktörerna i konflikten är bad guys - om än i varierande grad.
Varken presidenten Viktor Janukovytj (som nu flytt till Ryssland) eller hans politiske motståndare Julia Tymosjenko (nyligen släppt ur fängelse) verkar helt och hållet ha rent mjöl i påsen. Korruptionen i Ukraina är tydligen utbredd på alla nivåer.
Nu laddar emellertid Rysslands president Putin för krig. Ryska militära styrkor är på väg till halvön Krim i Ukraina, som geografiskt inte ligger så där värst långt från OS-staden Sojti.
It's a thin line between love and hate.
Det verkar vara en tunn linje mellan sport och krig.
Vi övriga håller andan.