Slutet närmar sig. Nån gång.
Härom dagen såg jag ett inslag på Aktuellt om huvudskador. I inslaget fick vi reda på att personer som överlever kraftigt våld mot huvudet löper tre gånger högre risk att dö i förtid - ofta genom självmord eller nya allvarliga skador. Det gäller alltså att vara rädd om huvudet, såväl sitt eget som andras huvuden.
Men det som fick mig att reagera mest på inslaget var det här med att dö i förtid. I inslaget berättade man nämligen vart den gränsen går. Att dö i förtid definierades som att man avlider innan man fyllt 56 år.
Till saken hör att jag fyller 56 om tre månader och det här triggar onekligen igång min dödsångest. Betyder detta att slutet är nära nu? Innebär det att datumstämpeln på min embarmliga varelse nu är på väg att överskridas och jag därmed är på väg in i döåldern?
Att dö i förtid känns per definition ganska onaturligt men om man dör efter 56 års ålder, då förtiden är över, är det då plötsligt helt okej att dö? Trots att man har tio år kvar att arbeta.
Nä, härmed bestämmer jag att den mänskliga förtiden pågår ända till 80 år. Med möjlighet till särskild omprövning och förlängning!
Studien som Aktuellt refererade till i inslaget ovan hade gjorts av Karolinska institutet. Läs med om den här.
Bilden ovan: det gäller att vara rädd om huvudet så att man inte dör i förtid.