Äntligen fredag

Det är konstigt hur det kan bli. På vardagskvällarna är det svårt att komma i säng i vettig tid, och titt som oftast händer det att klockan hinner bli över tolv innan jag kommer i säng. Självklart får det till följd att jag är rejält trött när jag ska upp morgonen efter.

 

Men varje vecka har en fredag och då brukar jag se fram emot att kunna vara uppe lite senare på kvällen. Men vad händer då? Jo, på fredagskvällarna brukar jag vara så trött att jag ibland stupar i säng redan klockan 22. Det känns orättvist. Vad är det för belöning efter en hel veckas slit?

 

Hälso- och välmåendeexperter brukar ju säga att man inte ska se vardagarna som transportsträckor till helgerna. Istället menar de att man ska försöka ge guldkant till alla dagar i veckan. Visst kan man göra roliga saker även på vardagar, och det gör jag, men säga vad man vill - det är väldigt skönt när det är fredag eftermiddag och man vet att man har en hel helgs ledighet framför sig. Särskilt mycket njuter jag av att få sova ut på mornarna.

För övrigt kan jag berätta att jag varit på återbesök hos vårdcentralen. Senast jag var där (strax före jul) så var mitt blodtryck alldeles för högt men idag var det åter på normal nivå, 130/85. Det gör mig glad. Mina dagliga promenader har uppenbarligen gjort resultat. Det menade i alla fall sköterskan jag pratade med.

 

Bilden ovan har jag tagit under en av veckans lunchpromenader längs Selångersån.