The winner takes it all - fast inte alltid

6 kommentar(er)
 
Vad ska man göra med en vinnarskalle? 
 
Jag minns en gång när jag var liten, typ i lågstadieåldern. Vi hade besök hemma av släktingar; en familj bestående av mamma, pappa och en son som var några år yngre än mig. Vid ett tillfälle spelade vi Fia med knuff och den lille sonen ville inget hellre än att vinna - så mycket att han skrek, svor och till slut även försökte fuska. 
 
Jag minns att jag blev arg och klagade på hans fuskande men min mamma sa "låt honom vinna så blir han lugn. Han är ju en riktig vinnarskalle".
 
Att barn tjafsar när de leker är kanske inte så mycket att hänga upp sig på men hur ska man egentligen agera när vuxna beter sig på liknande sätt? Ibland träffar jag på personer med ett sådant kontrollbehov, och sådan vilja att dominera, så att de är beredda att ta till vilka fulingmetoder som helst för att försöka skaffa sig övertag. Inte sällan når de också framgång med sina översittarfasoner. De är ju trots allt vinnarskallar.
 
Frågan är hur man ska agera mot dessa människor. Ska man bejaka deras egon, för fridens skull, eller ska man försöka få dem att förstå att alla tjänar på samarbete och hederlighet? När den här typen av människor känner sig utmanade reagerar de ofta enligt Mahatma Gandhis beskrivning ovan. Först ignorerar de dig, sedan skrattar de åt dig, sedan försöker de bekämpa dig, men till slut faller de - besegrade av sitt eget ego. 
 
Mahatma Gandhi lär också ha sagt: "Den omtanke som visas idag, kan bära frukt imorgon". Oftast gäller nog även det omvända.
 
 
#1 - BP

Får inte ihop det där - översittarfasoner och vinnarskallar. Tycker inte att de har med varandra att göra.
För min är en vinnarskalle en "tävlingstyp" i positiv mening. Är själv en sådan.
Däremot är översittarfasoner något väldigt negativt som jag inte skulle acceptera alls. Översittare har ofta en tendens att vara lagda åt det "psykopatiska" hållet (tycker jag iaf. Å dom älskar jag att sätta på plats. Gjorde det häromdagen och det kändes underbart! Inte i Gandis anda direkt men...;-)

Svar: Den diskussionen är intressant. Måste man ha ett starkt ego och vara beredd att gå över (den moraliska) gränsen för få den rätta drivkraften att bli en vinnare? Eller kan en vinnarskalle också vara ödmjuk?
Per-Anders

#2 - Lisbeth

Vinnarskalle att gå över lik, eller vinnarskalle att inte vara en looser? Eller typ Kajsa Bergqvist?
Om man skulle psykologisera det hela, så får jag en känsla av att din mor förklarade en jobbig situation på ett sätt för dig - för att mildra den pinsamma situationen, och därmed slippa konflikt med de vuxna? Där o då?
Vilket gav dig en förklaringsmodell för vinnarskallar?
Kanske?

Svar: Precis, så var det nog. Hon ville bara få lugn och ro. Men den förklaringsmodell jag fick då funkar bra även i dagens vuxenliv.
Per-Anders

#3 - Annarkia

Din mors taktik fungerade där ch då i en speciell situation. Men det är ett förhållnngssätt som bevarar status quo och förstärker ett oönskat beteende.

Svar: Exakt. Nu känner jag inte honom som vuxen men jag gissar att hans attityd hängt med honom. Det är inte osannolikt att han blivit framgångsrik i arbetslivet.
Per-Anders

#4 - Veiken

Jag tycker det låter som psykopatiska drag. Jag har så himla svårt att hålla truten när sådana människor går igång! Vinnarskallar är för mig något positivt. Någon som hatar att förlora och gör därmed sitt bästa och erkänner sig besegrad - går hem och försöker bli ännu bättre.Har definitivt ödmjuka drag! :) PUH det blev lite långt!

Svar: Vinnarskallar finns ju även i andra samman, exempelvis i arbetslivet. Där kan de många gånger bli väldigt odrägliga.
Per-Anders

#5 - Micke

Brukar försöka skita i sådana människor så mycket det bara går..de tar för mycket kraft...kraft jag vill ha till annat..såsom att titta på Letś dance som frugan envisas med att titta på...urk... tur man kan läsa bloggar istället :)

Svar: Du har nog rätt. Den typen av människor är energitjuvar. Energi behöver man till annat.
Per-Anders

#6 - Mia

Vinnarskallar är energitjuvar som du skriver. Bäst om man kan fokusera på annat! :-)

Svar: Så är det.
Per-Anders