När folket går samman och väljer rätt låt
Det finns tillfällen då man i högre grad än annars gläds över att bo i Sverige. Ett exempel är när Melodifestivalen äger rum.
Jag har just tittat på Melodifestivalfinalen på TV. Fascineras av konceptet där man bussar ihop Sveriges alla befolkningsgrupper mot varandra. Dagisbarn mot vänsterintellektuella. Hårdrockare mot dansbandsälskare. Alla har en åsikt om artisterna i Melodifestivalen och alla verkar älska att hata de artister man inte tycker borde få delta.
Kvällens TV-sändning av Melodifestivalen lockade två miljoner TV-tittare. Snacka om engagemang. Två miljoner människor som sitter hemma i vardagsrumssofforna och träter med varandra om det var rätt eller fel låt som vann. Vilka konflikter kan inte det skapa?
Antagligen inga långtgående.
Det är just det som är bra med Sverige. Här behöver vi inte gå ut på gatorna och kräva omval för att någon har fifflat med röstsiffrorna. Vi behöver inte heller gå ut och slåss för demokratin med livet som insats. Här hemma behöver vi inte ens kliva upp ur TV-sofforna för att visa vårt missnöje. Istället kan vi luta oss lugnt tillbaka och Twittra att vi retat upp oss på Björn Ranelids solbränna, Sean Banans näspetande eller Christer Sjögrens sirapsleende.
Fast vem vet. Med tanke på artisten Dannys reaktion efter att ha kommit tvåa (han blev uppenbarligen väldigt sur) så kanske han drar igång ett folkligt uppror med kravet på en ny omröstning utan fusk. Kanske Sergels Torg fylls med folk som upprört kräver Christer Björkmans avgång.
Själv tycker jag dock rätt låt vann. Loreen och hennes låt har en internationell touch som kommer att ha stora chanser att lyckas i Eurovision Song Contest i Azerbajdzjan den 22, 24 och 26 maj.
Ett förtydligande dock: Jag tycker Loreens låt blev rätt vinnare men inte bästa låten. Den framfördes av Thorsten Flinck, men det är en annan historia.