Tvinga mig inte till ett svartvitt 1950-tal



För 30 år sedan blev jag pappa. Det var en stor händelse, både för mig och barnets mor (min dåvarande sambo), och det självklara var att vi båda skulle vara delaktiga i den lille sonens omvårdnad. Något annat var egentligen otänkbart. Om någon på den tiden, i den allmänna debatten, skulle ha påstått att pappor inte var kapabla att ta hand om sina barn så hade denne troligen blivit idiotförklarad. Med all rätt.  

Under årtionden har många i Sverige (både kvinnor och män) kämpat för att papporna ska bli mer delaktiga i föräldraskapet. Den kampen har också gett resultat. För dagens pappor är det betydligt mer självklart att ta hand om sina barn jämfört med männen på 1950-talet.

En självklar och helt riktig utveckling, tycker jag.

Men under de senaste åren håller något på att hända. Nu verkar gamla förlegade könsroller vara på väg att bli moderna igen.

Under senaste valrörelsen ville Kristdemokraterna förändra föräldraförsäkring så att föräldrarna själva får ”bestämma” hur man vill fördela dagarna. Men i praktiken tror jag inte det skulle innebära någon valfrihet. I stället skulle nog de allra flesta föräldradagar tas ut av mammorna – av kostnadsskäl (eftersom män oftast har högre lön) - samt av gamla förlegade traditioner.

Härom sistens gick professor Annica Dahlström vid Sahlgrenska akademien ut och påstod att pappor är direkt olämpliga att ta hand om sina barn under de första åren. "Män förstår inte hur sköra barn är. De rycker axlarna ur led", påstod professor Dahlström. Provocerande och kränkande, säger jag.  

I söndags hängde Sundsvalls Tidnings ledarskribent Magnus Erixon på Annica Dahlströms struntprat och hävdade att män är sämre på att ta hand om barn jämfört med kvinnor. "...kvinnliga hjärnor är mer omhändertagande, och mannens hjärna är mer aggressiv och tävlingsinriktad. För den som har någon livserfarenhet låter det inte särskilt konstigt", säger Erixon i sin ledarspalt.

DET påståendet håller jag definitivt inte med om. Med den livserfarenhet jag skaffat mig, i synnerhet från arbetslivet, har jag erfarit många aggressiva och tävlingsinriktade kvinnor och därtill många omhändertagande män. Det känns lite som Erixon söker legitimitet för att slippa ifrån sitt eget föräldraskap (om han nu har barn, det vet jag inte).

Vad kommer då härnäst? Dyker det upp fler bakåtsträvande högerdebattörer som påstår att vi män inte kan tvätta våra kläder själva eller att vi inte ska få laga mat. Kanske vi är farliga när vi städar hemma?

Nej, tvinga mig inte att bli svartvit och förflyttad till ett förljuget 1950-tal - som i den fantastiska filmen Welcome to Pleasantville från 1999. Det är en film jag starkt rekommenderar, den är både underhållande och tänkvärd. Se en trailer ovan.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,
#1 - Selma

Jag håller med dig. Den dagen vi har ett helt jämställt samhälle med lika löner oavsett kön och delad föräldraförsäkring kan jag mycket väl tänka mig att "familjen själv kan få välja". Så länge som kvinnor tjänar mindre, tar ut mer föräldraförsäkring och därför får en sämre löneutveckling som leder till att de tar ut den större delen av föräldraförsäkringen och därmed ... tror jag helt enkelt att samhället måste styra upp det.



Jag tror visst att det kan finnas skillnader mellan könen utöver det som är uppenbart. Kanske kan man tänka sig att att kvinnor generellt är mer omvårdande MEN jag tror att alla kan lära sig att hantera sin avkomma om det inte är något särskilt fel på en av annat slag och att de individuella skillnaderna trots allt är större än de mellan könen. Och varför, (om det nu behövs) skulle vi hindra halva mänskligheten från att utvecklas dessa omvårdande sidor?!? Den man jag har mina barn med drog inga axlar ur led. Den man jag nu lever med är den mest omhändertagande och omtänksamma människa jag vet. Han slår mig med hästlängder.

#2 - Beate

Vilken ung pappa du var!!!

Instämmer helt med Selmas kommentar.

Men hardu tänkt på att t ex England, Frankrike, Tyskland med mera aldrig lämnat 50-talet. Där är det kvinnan som är och förblir hemmafru tills barnen är minst 10-12 år.

#3 - Zarah

Min son som ska bli pappa för första gången till sommaren reagerade på den där artikeln! Ja, det var ingen trevlig läsning varken för män och kvinnor... det kändes som litet mossbevuxet!



Ännu ett bra inlägg hos dig.

#4 - Annelie

Det är så trist att läsa sånt där, har vi verkligen inte kommit längre? Tragiskt.

#5 - jeanette sandelin

vem är du?

kul med killar i branschen :)

annica... va inte de hon me lchf-hittepåt som ju FUNKAR!

hälsningar från dalsland//

#6 - AnnaKK

Två steg framåt och ett steg bakåt... <:-)

#7 - mimmione

allmänt trams enligt min mening, självklart är pappor minst lika bra som mammor. om dina svar på min blogg kan jag meddela att jag fått 3 svar fråm dig de syns dock inte på min blogg men väl i mina kommentarer. Konstigt har mailat blogg.se så får vi se vad dom säger...