I Norrland finns det hopp
Efter många och långa mil på de västerbottniska och norrbottniska vägarna är jag nu tillbaka i Timrå. Norrland är vackert men också de långa avståndens land. Totalt har jag och kollegan avverkat 130 mil på tre dagar.
Norrland är också hoppfullhetens land. På hotell-TVn i Arjeplog berättade man i morse på lokalnyheterna om en man i Gällivare som ställt upp för Sverigedemokraterna i valet, och som nu fått en plats i kommunfullmäktige. Men efter att ha läst Sverigedemokraternas partiprogram (som han uppenbarligen inte gjorde före valet) bestämde han sig för att gå ur partiet.
"Jag kan inte ställa upp, invandrarna är mina vänner", säger han.
Så kan det gå. Och jag tror att fler skulle behöva läsa SDs partiprogram. Jag får en känsla av att många röstat på Sverigedemokraterna utan att riktigt förstå vad partiet står för. Om man påstår att "den mångkulturella samhällsordningen är i dag ett allvarligt hot mot den inre sammanhållning och stabilitet som utgör grunden för hela den solidariska svenska välfärdsmodellen" (citat från SDs hemsida), då kan man inte annat än betrakta partiet som främlingsfientligt.
Under vår biltur fick vi också själva se ett exempel på hoppfullhetens Norrland. Någon mil söder om Skellefteå var det textat LOVE på en trave med höbalar vid sidan av vägen, och på några andra höbalar stod det GLÄDJE (se bilden ovan). Kul att någon anstränger sig för att sprida positiva budskap på något så ovanligt som höbalar.
Norrbottenskuriren:
"Jag kan inte stå för deras åsikter"
NSD:
Avhopp från SD
DN:
Läste SD:s partiprogram – och lämnade sin plats
Sverigedemokraterna släpps in
Gemensam invandringspolitik för blocken inte omöjlig
Aftonbladet:
Valexperten: Alliansens majoritetschans lever
Alliansen utan egen majoritet