Sossarnas organisation större problem än politiken

Igår meddelar Socialdemokraterna att man tar en paus i det rödgröna samarbetet. Skälet är det stora nederlaget i valet, och s-ledningen bedömer tydligen att det var blocksamarbetet med vänstern och miljöpartiet som s-väljarna inte gillade (och då kan man ju undra hur genomtänkt blocksamarbetet egentligen var). Det ligger säkert en hel del i att väljarna underkände det rödgröna samarbetet, men jag tror inte det är det enda skälet till socialdemokraternas dåliga valresultat.
 
Jag tror istället att sossarnas problem är det interna arbetssättet. En av partiets stora styrkor har ju alltid varit den egna organisationen, "rörelsen", men jag tror att det är just här som vi idag hittar svagheterna. Titta exempelvis på det nutida första maj-firandet: Vilka är det som går i första maj-tågen? Jo, partimedlemmar med politiska och fackliga uppdrag, personer som pliktskyldigt deltar därför att de tycker att det ingår i deras kall. Det är få som nu för tiden går i tåget därför att de vill vara en del i en folkrörelse.
 
Nu håller ju Socialdemokraterna som bäst på att utreda hur partiet ska kunna resa sig efter det förnedrande valnederlaget, och som socialdemokrat väntar jag med spänning på resultatet. Jag förväntar mig faktiskt att många fastväxta "trotjänare" lämnar sina uppdrag, och därmed ger utrymme åt nytt friskt blod i de socialdemokratiska partivenerna.

Jag anser däremot inte att det är något större fel på den Socialdemokratiska politiken, den behövs mer än nånsin. Jag hoppas alltså inte att förändringsarbetet innebär en högervridning av politiken, utan istället ett försök att återupprätta begreppet solidaritet. I dagens ego-Sverige har ordet solidaritet helt tappat sitt värde, och för att höja det ordets status måste Socialdemokraterna börja prata ideologi, värderingar och attityder.

Även insikten om att vi lever i en ny tid med nya sätt att kommunicera är viktig. Idag går det inte att "mörka" det politiska spelet på samma sätt som förr, med Internet har det blivit mycket lättare att sprida (både sann och falsk) information. Detta ställer större krav på våra politikers vilja att informera, och att informera rätt.

För många i samhället har Internet blivit ett naturligt sätt att "umgås" och många politiker tycker säkert att de har fattat det här med sociala medier. Men hittills har den socialdemokratiska närvaron i bloggar och Facebook mest haft karaktären av politiska megafoner. Jag tror istället man får mer framgång genom att använda nätet till att föra en dialog med väljarna.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,
#1 - Selma

Jag kan känna att socialdemokratin långsamt glider mer och mer mot mitten och en suddighet. Det tror jag är värre än samarbetet.

#2 - Elisabeth

Social är ju bra att vara,

men Socialdemokraterna och socialbidrag är liknande,som ord.

Ordet Socialdemokraterna får mig faktiskt att tänka på socialbidrag,

och sen Mona som shoppar och inte betalar dagis och handlar skinnjackor i Malung på regeringskortet, och lovar revisor i riksdagen på en handskriven lapp att inte göra så igen, och sedan ändå gör så igen,

och sedan Bodström, som gör lite som han vill,och tar riksdagsarbetet med en klackspark, verkar det som...

Tänker han: -Alla älskar mig ändå för jag är så vacker och charmig,

jag älskar honom inte, i mina ögon är han oseriös,



och vad är en Arbetare, nu när fabrikerna flyttar snart ska du se, allihopa till Kina och Indien eller österut till de icke nordiska länderna.



#3 - Per-Anders

Selma: Det ska bli spännande att se var partiet hamnar.



Elisabeth: För mig är Socialdemokraterna omtanke, soldaritet och rättvisa. Det är de grundvärderingarna jag hoppas Socialdemokraterna fortsätter att stå för.

#4 - Elisabeth

Ang Socialdemokraterna,

det är väl just i rättvisans och solidaritetens namn det brister, hos parti toppen, när partitoppen inte handlar etiskt försvarbart.

Snacka går ju som man säger, men det är vad du gör som visar vem du är.



Jag tror att rättvise-patoset är en av människans grundläggande medfödda känslor (även medlidande),och när de som ska föra de svagas talan fallerar så upprörs människor och fördömer.



Speciellt när de som skall föra din talan får skamligt hög lön, och ändå inte kan göra vad de är valda i förtroende, att göra, och säger att de solidariskt ska göra.

Vem kan lita på ett sådant parti.

#5 - Mia

Kloka tankar, P-A!