John Lennon skänkte världen magi



Idag är det den 9 augusti och John Lennon skulle ha fyllt 70 år - om han fortfarande hade levat. Tyvärr fick han ju lämna jordelivet alldeles för tidigt, endast 40 år gammal, därför att en mördare kom i hans väg.

För den som inte vet det så var John Lennon en av medlemmarna i rockgruppen Beatles, och kanske den som var mest betydelsefull i gruppen. Under hela mitt liv har jag älskat musik och under samma liv har jag också betraktat Beatles musik som magisk. Redan 1963, när jag var sju år, njöt jag av de sköna harmonierna i She loves you och A hard days night (1964).

Trots att Beatles låtar de första åren var enkla, så var de ändå spännande. Men med tiden så gjorde de något som få andra popartister dittills hade lyckats med. De utvecklade sin musik, och inte bara den. Under flera år gick de i täten för hela rockmusikens utveckling. Höjdpunkten kom 1967 när de släppte LPn Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band som fortfarande av många betraktas som en milstolpe i musikhistorien.

Jag vill påstå att jag har en relation med de flesta av John Lennons och Beatles låtar. Jag minns när jag som barn såg TV-inspelningen av All you need is love och uppfylldes av Beatles kärleksbudskap. Jag minns också hur jag hänfördes av de spännande taktbytena i Happiness Is a Warm Gun från Beatles vita dubbelalbum. Raden av höjdarlåtar är oändlig och det skulle ta hela dagen att räkna upp dem alla.

Men det finns några ytterligare låtar till jag vill nämna. Många förknippar ju John Lennon med låten Imagine, och visste är den ok. Men själv tänker jag nog på Strawberry fields forever som släpptes 1967 och som i originalversionen var en oerhört spännande och nyskapande låt. Under senare år har dock samma låt getts ut i en mer avskalad version som John Lennon spelade in, som en demoversion, innan originalversionen spelades in. Och den enklare versionen är minst lika vacker.

Bland de låtar Lennon gjorde under sin solokarriär tillhör Walking class hero bland de bästa. Det är en helt akustisk och enkel låt om konsekvenserna av klassresan från arbetarklass till medelklass.

Under sina sista år var John Lennon väldigt engagerad i att sprida sitt fredsbudskap, som kan symboliseras genom låten Give Peace a Chance. Ett engagemang han blev både hyllad och hatad för.

Jag beundrade John Lennon, inte bara för hans fantastiska musik, utan även för hans mod att våga gå sin egen väg. Både när det gäller hans musikaliska utveckling och sin personliga.


DN:
Nils Hansson: Man saknar de triumfartade världsturnéerna som han aldrig hann göra

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Kommentarer
Postat av: Beate

Diggar och John Lennon. Kul att du uppmärksammade honom. Såg/ser du Googles loggo? Klicka på röda pilen och "Imagine" spelas upp tillsammans med ett toppen sv/v bildspel. Coolt det också.

2010-10-09 @ 20:28:37
URL: http://bp-computerart.blogspot.com
Postat av: Mia

The Beatles är i en klass för sig. Jag hajar till när jag förstår att det är 30 år sedan John Lennon mördades! Helt otroligt... tänk om han fått leva, så mycket fin musik han hade kunnat producerat - om han nu hade velat fortsätta med det!

2010-10-09 @ 21:14:13
URL: http://miatankar.webblogg.se/
Postat av: Per-Anders

Beate: Jodå, jag har sett Googels logo. Jag har också kollat in filmen. Jag är lite förvånad att det inte uppmärksammats mer i svensk media.



Mia: Jag minns mycket tydligt den dagen han mördades. Jag jobbade förmiddagsskift på fabriken den dagen. Kan inte riktigt fatta att det gått 30 år sedan dess.

2010-10-09 @ 22:10:39
URL: http://peranders.blogg.se/
Postat av: Jah Hollis

Det är bara att tacka för att man fått växa upp med The Beatles musik. John Lennon, med sin briljans och med sina fel och brister som människa, är och förblir en hjälte.

Jag håller med om att han åstadkom många låtar som är bra mycket intressantare än den lite uttjatade Imagine.

En av dom är givetvis Strawberry Fields Forever (jag gillar också den alternativa versionen) medan I Am The Walrus och Tomorrow Never Knows når ännu högre höjder.

En av hans vackrare texter lär Paul ha satt största delen av musiken till:

http://www.youtube.com/watch?v=suuU3mliNo8

2010-10-10 @ 01:22:17
URL: http://jahhollis.blogspot.com/
Postat av: Kerstin

Jag var dessvärre lite för gammal för att riktigt uppskatta deras musik?!

Men mina ungar var den rätta generationen!

Mordet på John Lennon var fasansfullt!

2010-10-10 @ 10:18:55
URL: http://kailiyinyang.blogg.se/
Postat av: Helen

Lite sorgligt är det när man täker på all den musik som INTE skapades pga en galnings dåd.

2010-10-10 @ 16:02:10
URL: http://blogg.aftonbladet.se/livetmitt
Postat av: Ailas

The Beatles, visst... sisådär, men aldrig riktigt varit min grej. Jo, Paul var snyggare än John, förresten. Var nog mer min grej än deras musik. En del melodier tycker jag om, men hävdar att andra har tolkat dem bättre än Beatles själva.



Sedan var det droger och elände och sådant har jag aldrig kunnat med. Lite smutsigt... Så var det också med Onos intåg eller rättare sagt fruns intåg hem efter en resa. Jupp och fy! Har f ö träffat Ono en gång.



Mordet på Lennon var givetvis fruktansvärt, alldeles oavsett vad man tycker om Beatles.

2010-10-11 @ 11:35:05
URL: http://ailas.svenskablogg.se
Postat av: Per-Anders

Jah Hollis: I Am The Walrus tillhör definitivt Lennons höjdarlåtar.



Kerstin: Fast jag är inte så säker på att Beatles är generationsmusik. Själv tycker jag deras musik är tidlös.



Helen: Håller med dig där.



Ailas: Om man ser till drogaspekten så är det egentligen ganska få artister som inte är smutsiga. Jag tar definitivt inte Beatles drogpropaganda i försvar (det ska inte förnekas att den fanns där), men trots allt: deras musik var nyskapande då och odödlig idag.

2010-10-11 @ 19:35:03
URL: http://peranders.blogg.se/
Postat av: Elisabeth

"Living is easy with eys closed, missunderstanding all you see..."



Let me take you down, ’cause I’m going to (too.)

Strawberry fields.

Nothing is real, and

Nothing to get hung about.

Strawberry fields forever.



Living is easy with eyes closed

Misunderstanding all you see.

It’s getting hard to be someone but it all works out.

It doesn’t matter much to me.



Let me take you down, ’cause I’m going to (too.)

Strawberry fields.

Nothing is real, and

Nothing to get hung about.

Strawberry fields forever.



No one I think is in my tree.

I mean it must be high or low.

That is you can’t, you know, tune in but it’s all right.

That is I think it’s not too bad.



Let me take you down, ’cause I’m going to (too.)

Strawberry fields.

Nothing is real, and

Nothing to get hung about.

Strawberry fields forever.



Always, no sometimes, think it’s me,

But you know I know when it’s a dream.

I think I know I mean a ’yes’ but it’s all wrong,

That is I think I disagree.



Let me take you down, ’cause I’m going to (too.)

Strawberry fields.

Nothing is real, and

Nothing to get hung about.

Strawberry fields forever.

Strawberry fields forever.

Strawberry fields forever.

2010-10-13 @ 16:14:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0


Tweets by @pasokvist



Evenemang och konserter


Evenemang och konserter