Motorvärmarkabel på drift
Spårlöst borta.
Under ungefär hela vintern har jag letat efter motorvärmarkabeln till min bil. Jag har ett svagt minne av att jag förra vintern lånade ut den till någon av våra ungdomar, och jag har ett ännu svagare minne av att jag fick tillbaka den. Men där upphör minnesbilderna. Jag kan inte för mitt liv komma på vart jag lagt den.
Jag har letat överallt - i garaget, i källaren, i datarummet och till och med i sovrummet. Men ingenstans någon motorvärmarsladd.
Riktigt frustrerad var jag förra veckan när det var -25 grader ute och bilen var helt genomfrusen. När temperaturen når sådana avgrundsdjup, då behöver man verkligen en motorvärmarsladd. Och än en gång gav jag mig iväg ut på skallgång - i garaget, i källaren och i datarummet. Denna gång skippade jag dock sovrummet och letade i pannrummet istället.
Men fortfarande ingen motorvärmarkabel.
Jag tänkte för mig själv: ska jag verkligen behöva åka till Biltema och köpa en ny sladd, trots att jag vet att jag redan äger en.
Nåväl. Sedan några dagar tillbaka är kylan inte längre lika dramatisk, och i stället visar termometern endast några få minusgrader. Jag står och tittar ut genom fönstret och försöker hitta något som skulle kunna tyda på vår när plötsligt sambon kommer in efter en biltur.
"Jag har hittat din motorvärmarkabel", säger hon.
"Va.. Vart då?", säger jag.
"I bilen", svarar hon.
Hoppsan! Först blir jag lite skamsen efter denna insikt, men så blir jag arg. På vad vet jag inte riktigt. Men här har jag varje morgon satt mig i en djupfryst bil i tron att motorvärmarkabeln varit försvunnen. Och nu när den äntligen är tillbaka närmar sig temperaturen noll.
Nu vill jag ha revansch! Ge mig 25 minusgrader så jag får användning av min motorvärmarkabel.
Läs även andra bloggares åsikter om motorvärmarkabel, motorvärmare, bilar, Volvo, Timrå, Sundsvall