Nu förstår jag hur det känns att korsa Grönland på skidor
Jag fortsätter att dela med mig av upplevelserna från helgens fjällresa.
Som jag skrev i helgens inlägg från Trysil så är jag ingen stor skidåkare. Med mina skidor inköpta på Fyndlagret i Sundsvall (300 kronor inklusive pjäxor och stavar), gav jag mig ut i spåret för att, tillsammans med sambon, erövra Trysilfjällets snöklädda vidder. Trots att jag är otränad, och trots att det var brant uppför, kämpade jag tappert på de bakhala skidorna.
Efter en timmes åkande, som kändes som flera mil, kom vi fram till ett korsande skidspår och en skylt som visade vägen. Skylten visade också hur långt vi åkt, vilket var betydligt kortare än vi trott: 0,9 kilometer.
Och jag som trodde jag var på väg att korsa Grönland, när vi i själva verket bara åkt en bit bortom bilparkeringen. Vi stannade till vid skylten, och vilade en stund, innan vi fortsatte vår mödosamma färd över de vita vidderna. Efter skidturen var jag helt slut, men samtidigt skönt avslappnad, och jag insåg att det faktiskt är riktigt skönt motionera.
Efter en dusch och god mat i vår hyrstuga somnade jag sedan gott i soffan.
Läs även andra bloggares åsikter om skidåkning, Trysil, Sälen, fjäll, snö, Grönland