Mina stekpannor ger mig status



Idag kan man läsa i Aftonbladets Wendelabilaga att hög status och lycka går hand i hand. Hm... är det så? De flesta människor vill väl bli bekräftade på ett eller annat sätt, vilket naturligtvis är helt ok, men så finns det ju dem som dessutom vill ha högre status än andra. Och är beredda att gå långt för att komma dit. 

Jag kan väl tillstå att jag ibland blir trött på såna människor och deras ständiga jakt på status. Allra tröttast blir jag på dem som söker status bara genom sin attityd, sina lögner och sitt skryt.

Sån är naturligtvis inte jag. Istället känner jag mig ganska trygg i mig själv eftersom jag vet att jag har mina stekpannor.

Stekpannor, kanske någon frågar sig?

När jag flyttade ihop med min sambo för snart fyra är sedan var det nämligen mina två gjutjärnspannor som jag allra först bar in i vår nya gemensamma villa. Och omedelbart fick de en hedersplats i vårt kastrullskåp.

Jag tycker att en stekpanna ska vara tung för att på det viset signalera manlighet och kraftfullhet. Själv är jag ganska stolt över mina pannor som väger 2,8 respektive 3 kilo.

Lite förvånad blev jag när min sambo inte riktigt var beredd att dela min kärlek till mina stekpannor. Hon pratade i stället om värdet av att en stekpanna ska väga så lite som möjligt så att den lätt kan lyftas av spisen när maten är färdig.

Status och lycka? Egentligen kanske mina stekpannor inte ger mig så mycket status, men de gör mig definitivt lycklig.


Aftonbladet:
Här är listan som gör dig lycklig
Jag slutade bry mig – och fick hög status

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,
#1 - Maggan

Men PA!!! Den vänstra ser ju helt misshandlad ut! Ser ut som om du diskat den med diskmedel??!!! Skulle nog inte tillråda matlagning i den!

#2 - Per-Anders

Maggan: Jag gjorde ren dem lite snabbt inför fotograferingen. Annars brukar jag smörja in dem med olja efter diskningen.

#3 - Beate

Håller helt med dig (och jag är bevisligen tjej). Vi har två femtonnare vi med en som din vänstra och så en med räfflad yta - grillstekpanna kallas den tror jag.

Läste Maggans kommentar. Vaddå inte diska med diskmedel. Det har jag då alltid gjort. Gud man man lär sig av att läsa bloggar. Det är ju bättre en Wikipedia ;-)

#4 - Kerstin

Om tyngden på stekpannan är höjden av lycka är jag i topp!

Kan inte visa upp mina två gjutjärnspannor( efter mormor född 1884)men de fungerar fint ännu!

perfekta till rårakor!

Ha de