Allt stannar när strömmen går

Idag hade vi ett strömavbrott på jobbet. En lastbil körde in i en bro mitt i stan och råkade trasa sönder ett gäng elkablar som gick under bron (om jag uppfattat Sundsvalls Tidnings artikel rätt). Resultatet blev att delar av Sundsvalls innerstad blev strömlös, bland annat byggnaden där jag jobbar.

Vid en sådan här händelse kan man fundera på hur beroende vi är av elektricitet. I princip allt stannar när elektriciteten försvinner, nästa oavsett vart man befinner sig. Allt från fabriker och trafikljus, till kylskåp och kassaapparater lägger av och vi kan varken producera eller bedriva handel.

Och så naturligtvis alla datorer. På vårt jobb sitter alla vid var sin dator och när elektriciteten försvinner kan plötsligt ingen längre arbeta. I en sådan situation kanske man vill passa på att ta en kopp kaffe men inte ens det går att göra. Kaffeautomaten drivs ju av el så då återstår bara att sitta och stirra ut i tomma intet.

Själv satt jag hos min chef och hade det årliga utvecklingssamtalet när strömmen gick. Eftersom vi faktiskt talade med varandra IRL (nutida förkortning för In Real Life) på var sin sida om ett bord så kunde vi faktiskt fortsätta vårt samtal. Värre hade det alltså varit om vi kommunicerat via nätet, eller dylikt, då hade strömavbrottet satt stopp för vårt samtal.

Efter en halvtimme var i alla fall skadan på bron åtgärdad och elektriciteten kom tillbaka. Med ett rassel startade alla skrivare och kopiatorer och allt blev som vanligt igen på jobbet.


Läs även andra bloggares åsikter om , ,
#1 - Beate

Berättade ju på bloggen om en likande situation. Å du har rätt: vi är ju totalt beroende av "hålet i väggen".

Å på jobbet fanns ju troligen varken ficklampor eller levande ljus.

#2 - Per-Anders

Ja vem vet, det kanske går att få igång en dator med ett levande ljus.

#3 - Kerstin

Tänker inte på problemet förrän det händer, då blir det påtagligt!

Vi ute på landsbygden har ideliga strömavbrott, ibland kan det dröja innan strömmen återkommer, då är min största oro frysboxarna!

#4 - Lisbeth

jo, man får sig en tankeställare... när jag var barn hade vi strömavbrott titt som tätt o man ställde för det (på 60-talet). Vi hade dessutom ofta brist på vattenförsörjningen, trots att vi bodde centralt i en större tätort. Men upp till berget orkade inte vattnet, speciellt om det blev strömavbrott.