Matfrossa vid julbordet
Nu är det jul igen och då ska man äta.
Att det helt plötsligt dyker upp en julhelg mitt i viktminskningsprojektet väcker en del tankar. Varför ska julhelgen vara så starkt förknippat med ett hejdlöst ätande? Jag funderade på julens alla mattraditioner när jag och sambon var och julhandlade på ICA Maxi några dagar före julafton.
Kalvsylta är för många en given ingrediens på julbordet.
I den gigantiska livsmedelsaffären trängdes massor av människor som alla lastade sina kundvagnar till brädden fulla med olika matvaror. Stora skinkor, högvis med revbensspjäll och tusentals köttbullar trängs i kundvagnarna med diverse dekorationsmaterial som sedan ska förgylla julen. När så julafton kommer bryter ett hejdlöst frosseri ut i de svenska stugorna följt av en massa stönanden för att man ätit för mycket. Och trots allt ätande brukar det finnas julmat kvar flera dagar efter julaftonen.
Tjälknöl påminner lite om rostbiff och är lika gott.
Jag går omkring där på ICA Maxi och undrar hur det hela började. Är det hejdlösa ätandet ett arv från våra förfäder vikingarna? När jag var liten fick vi lära oss i skolan att vikingarna åt tills de kräktes och sedan fortsatte att äta. Är det månne en liten vikinga-gen vi plockar fram varje jul och bejakar vår längtan efter storslagenhet och frosseri.
Rökt sik är gott som variation på allt fläsk och kött.
Visst, det blev julafton även i vårt hem och det stod fantastiska maträtter framdukade även på vårt julbord. Jag har förmånen att bo ihop med en fantastisk matkreatör till sambo som lagar de mest makalösa rätter och bakverk (hennes hemlagade köttbullar gjorda på älgfärs är helt underbara). Julaftonen blev också en väldigt trevlig tillställning. God mat tillsammans med trevliga människor är alltid lyckat och jag ska erkänna att de grillade revbenspjällen är min favorit på julbordet.
Vad vore julbordet utan skinkan?
Men har man bestämt sig för att gå ner i vikt så gäller det att lägga upp en strategi. Jag bestämde mig för att äta lite av varje. Tre köttbullar, två prinskorvar, en skiva gravad lax. Och så vidare. Men masspsykosen vid julmiddagen är svår att motstå. Trots att jag uppbringat en massa mental styrka kunde jag inte motså efterätten i form av Ris a la Malta, och sambons saffranskaka är bara underbar.
Hemgjorde köttbullar gjorda av älgkött blev årets höjdare på vårt julbord.
Nu är det annandag jul och hur har det då gått med ätandet och vikten? Jo tack, bara bra. Även fast jag försökt äta med måtta handlar det om mat med väldigt många kalorier så jag har väl gått upp några hekto. Samtidigt är jag ledig från jobbet dessa dagar och går långpromenader varje dag.
Denna jul har jag inte ätit en enda knäck. Men de är fina att fotografera.
Så jag räknar med att min egen måttliga julfrossa endast är av temporär art. För jag vet att det måste finnas utrymme för lite extra matglädje ibland, bara det inte blir för mycket. Nu tar jag åter tag i viktminskningsprojektet med siktet inställt på 10 kilos minskning. Jag har bara drygt tre kilo kvar.
Man kan mycket väl äta ägg när det är jul, trots att det inte är påsk.